I propositionen föreslår regeringen två nya lagar som skall reglera IT-användningen inom hälso- och sjukvården, lag om hälsodataregister och lag om vårdregister.
Det kommer att krävas rikstäckande hälsodataregister för att kunna följa sjukdomars utbredning i landet, att upptäcka begynnande epidemier av smittsamma sjukdomar eller förekomsten av nya missbildningar eller sällsynta sjukdomar, att studera orsaker till olika sjukdomar och följa och studera hälsotillståndet hos hela befolkningsgrupper utifrån kön, ålder, social bakgrund och regionala skillnader. I propositionen föreslås att hälsodataregistret även i fortsättningen skall få föras på central nivå för
1. framställning av statistik,
2. uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård,
3. forskning och epidemiologiska undersökningar.
I propositionen föreslås även att vårdregister skall få föras av den som bedriver vård enligt hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, lagen om rättspsykiatrisk vård, samt smittskyddslagen. Lagen föreslås gälla såväl offentlig som privat vård. Dessutom föreslås vårdregistret få föras för den ekonomiadministration som föranleds av vård i enskilda fall. Ett vårdregister föreslås dessutom få användas för framställning av statistik, för uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring och administration.
Vi delar regeringens uppfattning om att det behövs lagstiftning som reglerar den här sortens register, men vi anser att det finns så många allvarliga brister i regeringens förslag att vi yrkar avslag på propositionen i sin helhet. Regeringen bör återkomma med ett förslag som tar stor hänsyn till patientens bästa. I det här förslaget saknas respekt och skydd för den enskildes integritet.
Hälsodataregister är en angelägenhet för oss alla för att skapa ett från hälsosynpunkt tryggt samhälle. Vi är övertygade om att registret kan användas på ett bra sätt även om materialet avidentifieras. I de fall där man anser att det är av särskild vikt att man även kan identifiera patienten anser vi att man skall ha dennes samtycke, i annat fall skall inte personnummer kunna användas i ett hälsodataregister.
Idag är förtroendet hos många lågt när det gäller den sekretess som finns i samhället. Vi blir inte längre förvånade när vi läser om att viktig information läckt från polisen, försvaret eller från andra myndigheter. Däremot är det ovanligt att känslig information läcker ut från vården. Om vi flyttar lokal information till centrala register med bibehållna möjligheter att identifiera patienten ökar risken att information som så få som möjligt skall ta del av får en oacceptabel spridning.
En patientjournal och ett vårdregister är framför allt en handling som skall bidra till att patienten får en bra och säker vård. Det är därför viktigt att patienten kan känna stort förtroende för läkaren och vågar ta upp frågor som till exempel, självmordstankar, psykiska problem, missbruk, sexuell läggning, könssjukdomar m.m. Tyvärr finns patienter på små orter som inte litar på sekretessen och som reser till läkare på annan ort för att de är rädda att deras åkommor eller problem skall bli kända i bekantskapskretsen.
Vi tror att regeringen underskattar den enskildes oro över att viktig och känslig information om den enskilde patienten kan komma ut om den flyttas till ett centralt register. Den enskilde skall enligt vår mening lämna sitt samtycke om material skall användas för samkörning eller överföras till annat register.
I sina remissvar har Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, samt Sveriges Läkarförbund framfört liknande åsikter i den här frågan. Vid kontakt med enskilda läkare har också åsikter framförts om att ett vårdregister med stor försiktighet måste växa fram underifrån.
Kraven på ökad effektivitet och teknisk utveckling får aldrig väga tyngre än den enskildes rätt till en trygg och säker läkarkontakt där patienten kan känna fullt förtroende för att känsliga uppgifter inte sprids till obehöriga.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagens begär att regeringen återkommer med nytt lagförslag som stärker patientens rätt och integritet när det gäller hälsodata- och vårdregister.
|
Thomas Julin (mp) |
|
|
Eva Goës (mp) |
Ragnhild Pohanka (mp) |