De frågor som tas upp i propositionen är synnerligen angelägna. Det är i mötet mellan läkare och patient som den enskildes uppfattning av vårdkvalitet ofta avgörs. Att bemötas med respekt när man söker vård kan också vara avgörande för behandlingsresultatet. Eftersom en person som drabbats av sjukdom ofta känner sig oerhört utsatt spelar bemötandet en viktig roll. Således kan ett bra bemötande i sig vara läkande för såväl kroppsliga som själsliga sjukdomssymtom. Under senare år har, via olika politiska beslut, den enskilde vårdtagarens ställning stärkts, vilket varit helt nödvändigt. Frågan är om dessa beslut verkligen fått genomslag. Det som är avgörande för den enskilde är inte i första hand vilka beslut som fattas utan vilken effekt de får i den direkta vården.
Att patienten ska stå i centrum i vården är för oss kristdemokrater en självklarhet. Vi anser att fler åtgärder behöver vidtas för att verkligen garantera att patientens ställning stärks. Till exempel styrs ofta valet av behandlingsmetoder eller var man ska få sin vård av organisatoriska och ekonomiska faktorer. Visst måste ekonomin beaktas vad beträffar den enskildes val av exempelvis behandlingsmetod, men det får ingalunda vara en orsak till att en patient nekas viss vård och behandling.
Förväntningar finns på alla områden också i vård och omsorg. Det är ytterst angeläget att det som sägs eller lovas hålls. Om patientens självbestämmande betonas förväntar sig medborgarna också att det gäller. Annars uppstår ofta en konfliktsituation i förtroendet mellan vårdtagare och vårdgivare. Det borde egentligen inte behöva påtalas men uppenbarligen finns mycket av kritik i denna del ute i verksamheten. Det som är huvudfrågan är att patienten behandlas med ärlighet och respekt och att valfrihet finns vad gäller påverkan av exempelvis behandlingsmetoder. För att detta ska bli verklighet krävs ekonomiska förutsättningar och läkare med bred kompetens, såväl etiskt som medicinskt.
Det är angeläget att läkarutbildningen också innefattar utbildning i etik, empati och personligt bemötande. Detta förutsätter vi är en huvudfråga under grundutbildningen men bör också ingå som ett viktigt moment i vidareutbildningen. Under många år har den materiella standarden stått i fokus medan de icke-materiella kvaliteterna fått en mer undanskymd plats. Behovet av fördjupad kompetens inom etiska frågor är särskilt stort inom vården av våra gamla och långvarigt sjuka samt inom vården i livets slutskede. För att skapa en trygg vård och tillmötesgå de stora behoven i framtiden krävs en fördjupad kompetens. Därför måste de etiska och ickemateriella perspektiven få en högre status i vidareutbildningen av läkare.
I propositionen föreslås att det i landstingen ska finnas möjligheter till anställning för läkares allmäntjänstgöring (AT) i en omfattning som medger att alla läkare som avlagt läkarexamen och vissa läkare med utländsk utbildning kan fullgöra praktisk tjänstgöring för att erhålla sin legitimation.
Förslaget är angeläget men kan vara svårt att leva upp till eftersom ekonomin sätter gränser och ambitionerna numera är att patienterna ska få träffa en färdigutbildad läkare. Samtidigt är givetvis tillgången på mindre orter, och särskilt i glesbygd, beroende av att det finns utbildade läkare. Vi vet att många läkare tenderar att stanna kvar på utbildningsplatsen, främst av familjeskäl, även om viss risk finns att specialisttjänstgöringsorten blir permanent.
I propositionen föreslås en minskning av tjänstgöringstid från 21 till 18 månader. Vi kristdemokrater anser att den föreslagna minskningen av den praktiska delen i utbildningen är negativ för kvaliteten. Grundutbildningen för läkare i Sverige är i en internationell jämförelse mycket god. Grundläggande teoretiska kunskaper är självklart av avgörande betydelse för att kunna ge patienten en bra medicinskt välanpassad vård. Men för att helheten ska fungera måste den praktiska erfarenheten också finnas i tillräcklig grad. Att omsätta kunskaper i praktiken är en förutsättning för god vårdkvalitet. Därför anser vi kristdemokrater att AT-tjänstgöringen även fortsättningsvis ska omfatta 21 månader.
Handledningens betydelse i olika utbildningar påtalas ofta såväl vad beträffar tillgängligheten som handledarens kompetens. Vad beträffar handledning i läkarutbildningen så har den generellt varit bristfällig. Bland annat har Högskoleverket uttryckt kritik och hävdat att många lärare prioriterar forskning framför undervisning. Man anser vidare att utbildningen inte har anpassats till förändringarna i sjukvården och studenterna får inte träna förmågan till inlevelse och självständiga bedömningar. Högskoleverket anser att alla borde få en personlig handledare under praktikperioden, allmäntjänstgöringen.
Vi kristdemokrater anser att handledarfrågan är väsentlig såväl ur patient- som utbildningssynvinkel. Det är viktigt att vårdtagaren vid besök på vårdinrättning kan känna sig säker på att doktorn kan sin sak, samtidigt som läkaren måste känna trygghet i att han/hon kan göra rätt bedömningar. Därför måste handledarfrågan lyftas fram tydligare vilket också medför att tid måste avsättas så att handledaren verkligen får den tid som behövs för handledaruppdraget.
I propositionen föreslås, förutom förkortad allmäntjänstgöring, inom vilka områden denna ska äga rum. Att regeringen föreslår detta anser vi tveksamt eftersom en utvärdering av svensk läkarutbildning pågår. Denna utvärdering genomförs av Högskoleverket och omfattar enligt propositionen såväl grundutbildningen som allmäntjänstgöringen. Eftersom denna utvärdering inte är avslutad bör inte beslut tas i fråga om innehåll i allmäntjänstgöringen. Beslutet bör avvakta till dess utvärderingen är färdig.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördjupad etisk utbildning,
att riksdagen avslår regeringens förslag att förkorta allmäntjänstgöringen från 21 till 18 månader,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handledning,
att riksdagen avslår regeringens förslag om allmäntjänstgöringens innehåll.
|
Chatrine Pålsson (kd) |
|
|
Inger Davidson (kd) |
Åke Carnerö (kd) |
|
Holger Gustafsson (kd) |
Ingrid Näslund (kd) |
|
Fanny Rizell (kd) |
Tuve Skånberg (kd) |
|
Rolf Åbjörnsson (kd) |