Riksdagen beslutade i december 1996 om en ny regionindelning för kronofogdemyndigheterna. Istället för de 24 myndigheter som fanns till utgången av år 1996 bildades den 1 januari 1997 tio regionala myndigheter. Riksskatteverket (RSV) har utrett om en regionalisering av skatteförvaltningen kunde vara en lämplig effektiviseringsåtgärd. RSV har i maj 1997 till regeringen överlämnat ett förslag till ny regionindelning för skatteförvaltningen. Den föreslagna indelningen överensstämmer med den som gäller för kronofogdemyndigheterna utom såvitt gäller Hallands län.
Regeringen föreslår att regionerna inom skatteförvaltningen utformas på det sättet att Kungsbacka, Varbergs och Falkenbergs kommuner förs samman med Västra Götaland och övriga kommuner i Hallands län med Skåne. Motsvarande föreslås gälla för kronofogdemyndigheterna.
Kristdemokraterna anser att en ändrad myndighetsindelning innebär en besparing inom ledning och administration samt förbättrar förutsättningarna för en effektiv samverkan mellan skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna. Kristdemokraterna tillstyrker således att de nuvarande 23 skattemyndigheterna fr.o.m. den 1 januari 1999 ersätts med tio regionmyndigheter.
Ett väl fungerande beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsende är av grundläggande betydelse såväl från statsfinansiell som samhällsekonomisk synpunkt. Beskattningssystemet bygger på kontrolluppgifter och uppgifter lämnade i självdeklarationerna. Uppgiftsskyldigheten och kontrollen av att uppgiftsskyldigheten fullgörs är basen för en effektiv och likformig beskattning. Det är ett problem att inte samtliga skattepliktiga inkomster och reavinster som ska deklareras i Sverige verkligen redovisas i deklarationerna. Det är viktigt att skattemyndigheterna för att komma åt skattefusk har effektiva kontrollmöjligheter som är avvägda mot rimliga rättssäkerhetsgarantier.
Skatteförvaltningen har i likhet med andra förvaltningar rationaliserat sin verksamhet. Det är viktigt att så sker för att skapa utrymme för bl a skattekontroll. Statsmakterna har beslutat om ett resurstillskott till skatteförvaltningen för förstärkning av kontrollen inom vissa angivna områden. Särskilda medel för förstärkt skattekontroll har tillförts successivt och budgetåret 1996 disponerade skatteförvaltningen 200 miljoner kronor, på tolvmånadersbasis, för detta ändamål.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för år 1997 att 100 miljoner kronor per år avsätts till särskilda insatser för att förbättra statens kontrollfunktion.
Kristdemokraterna föreslår att ytterligare 200 miljoner kronor per år avsätts till skatteförvaltningen för förstärkt skattekontroll. Det handlar dels om att öka beskattningseffektiviteten, dvs. förhållandet mellan debiterad skatt och rätt skatt dels om uppbördseffektiviteten, dvs. förhållandet mellan debiterad skatt och faktisk skatt. Erfarenheterna visar att detta anslag ger åtminstone sex gånger så mycket tillbaka. Kristdemokraterna räknar således med att skatteintäkterna ökar med 1 200 miljoner kronor per år om detta förslag genomförs.
Tullverket har med anledning av inträdet i Europeiska unionen ställts inför omfattande förändringar av sin verksamhet. Arbetsvolymerna har minskat kraftigt vad avser klarering, och ett helt nytt regelverk har införts. Samtidigt har nya uppgifter tillkommit. Som en följd av detta har verket omorganiserats och personalstyrkan minskats. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 juli 1995.
De nya arbetsuppgifter som Tullverket fått i och med medlemskapet i EU är insamlandet av uppgifter till EU:s system för internhandelsstatistik, Intrastat, kontroll av jordbruksvaror som är berättigade till exportbidrag, information till näringslivet samt allmänt merarbete till följd av EU-medlemskapet.
Riksdagen beslutade 1995 om ett besparingsprogram för Tullverket med 288 miljoner under perioden 1995/96–1998 fördelat på 200 mkr under 1995/96 och 88 mkr under 1997. Den nya organisationen skulle enligt förutsättningarna omfatta 2 450 årsarbetskrafter vilket inneburit att personalstyrkan minskats med ca 820 personer.
Skatteutskottet begärde i sitt betänkande 1994/95:SkU23 att effekterna för kontrollverksamheten och tullverksamheten i övrigt skulle bli föremål för en skyndsam utvärdering. Regeringen har varit mycket senfärdig när det gäller att skriva direktiv till utredningen och tillsätta densamma. Flera gånger har tidpunkten för när utvärderingen skulle kunna vara klar flyttats fram. Det senaste beskedet ges i budgetpropositionen, och där skriver regeringen att utvärderingen beräknas vara avslutad under hösten 1997. Utvärderingen ska bland annat behandla frågan om Tullverket dimensionerades rätt i ljuset av medlemskapet i EU. Regeringen säger sig därför inte se någon anledning ”att föregå resultatet av utvärderingen”.
Kristdemokraterna anser att det är anmärkningsvärt att regeringen har förhalat utredningen angående besparingarna inom Tullverket. Det verkar som om regeringen medvetet skjutit upp tidpunkten för utvärderingen för att inte behöva ta ställning till frågan om mer resurser till Tullverket i budgeten för år 1997 och nu även budgeten för år 1998.
Kristdemokraterna röstade emot denna kraftiga neddragning och förslog att Tullverket skulle få ytterligare 100 miljoner kronor per år, vilket motsvarar ca 300 årsarbetskrafter. De partier i riksdagen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som drev igenom beslutet gjorde bedömningen att det kraftiga besparingsprogrammet inte skulle påverka nivån på kontrollverksamheten negativt. Hur har det då blivit?
Vid en granskning av Tullverkets neddragningar finner man att Tullverket inte har lyckats undvika en resursminskning i kontrollverksamheten. Den fysiska kontrollen har minskats med ca 150 årsarbetskrafter. Vidare har klareringen minskats med ca 450 årsarbetskrafter. Eftersom det i klareringsarbete även ingår kontrollverksamhet har även denna neddragning påverkat kontrollnivån negativt.
Enligt uppgifter från Tullverket har smugglingen av sprit och andra alkoholdrycker tilltagit mycket kraftigt under det senaste åren. Vidare är smugglingen av cigaretter och mineraloljor ett stort problem. Det framstår tydligt att lagstiftningen beträffande införsel av punktskattepliktiga varor är tämligen tandlös. Det måste bli möjligt att beslagta och skatteförverka varor, enbart böter räcker uppenbarligen inte för att hejda smugglingen.
Riksdagen har höjt skatten på alkohol och tobak flera gånger de senaste åren. Motivet har varit folkhälsoskäl samt statsfinansiella skäl. Men för att inte skattehöjningarna ska bli ett slag i luften måste ytterligare insatser göras för att bekämpa smuggling av alkohol och tobak. I annat fall kommer statens skatteinkomster att minska. Det särskilda skattekontoret i Ludvika som ansvarar för punktskatterna har för år 1997 skrivit ned prognosen för skatteintäkterna med 500 miljoner kronor.
Regeringen verkar inte inse sambandet mellan höga punktskatter och incitamentet för smugglare att tjäna mer pengar. Kristdemokraterna anser att de höga skatterna på alkohol och tobak måste kompletteras med ökade resurser till Tullverkets och polisväsendets kontrollverksamhet.
Bekämpningen av olovlig införsel av narkotika är ett högt prioriterat område för Tullverket. Från den 1 juli 1996 har en ny lagstiftning trätt i kraft som permanentar Tullverkets befogenheter beträffande kontroll vid inre gräns. I samband härmed fick myndigheten rätt att i den brottsbekämpande verksamheten få tillgång till bokningsuppgifter m m från transportföretagen.
EU har fattat beslut om kompensatoriska åtgärder som gör det möjligt att bibehålla kontroller vid inre gräns i andra former än gränskontroll. EU:s regelverk vad gäller åtgärder på varuområdet är i huvudsak genomfört. De kompensatoriska åtgärderna kan utformas på olika sätt bl a i form av skydd vid yttre gräns och samarbete mellan medlemsländernas tulladministrationer samt med polis och andra myndigheter. Vidare är underrättelsearbete, sambandsmän, informationsutbyte och kontroller av leveranser exempel på möjliga åtgärder. Problemet med de kompensatoriska åtgärderna är, enligt tulltjänstemän, avsaknaden av möjligheten att avsätta resurser för att utveckla dessa kontrollmetoder eftersom Tullverket har så pass lite resurser till kontrollen i övrigt.
Sverige har idag 24 internationella flygplatser. Enligt uppgifter från tulltjänstemän har vi idag ej tillfredsställande kontroll vid dessa flygplatser. Kontroll utövas endast vid vissa tillfällen och tidpunkter. På en del flygplatser kontrollerar tulltjänstemän eller poliser endast på kontorstid.
Detta är enligt Kristdemokraternas uppfattning inte acceptabelt. Sverige måste förbättra kontrollen på de internationella flygplatserna.
Syftet med Schengenavtalet är att skynda på avvecklandet av personkontroller inom Europeiska unionen. Schengenavtalet omfattar tio EU-länder varav sju var med när de inre gränskontrollerna försvann den 26 mars 1995. De sju länder (Tyskland, Frankrike, Spanien, Portugal, Belgien, Nederländerna och Luxemburg) som avskaffade den inre gränskontrollen måste istället få till stånd en ny kontrollmetodik för tull och polis, de så kallade kompensatoriska åtgärderna.
En viktig åtgärd är att få till stånd ett fungerande internationellt samarbete. Det handlar t ex om utländska medborgares tillträde till Schengenområdet, polissamarbete över gränserna, bland annat informationsutbyte och rätten att följa efter och gripa brottslingar över gränserna, förstärkt kontroll av persontrafiken för att hindra olaglig import av narkotika och narkotiska läkemedel.
För Sveriges del innebär ett medlemskap i Schengen bl a ett krav på permanent kontroll vid våra internationella flygplatser. Vidare ska passagerare resande inom EU och resande från tredje land separeras från varandra. Detta kommer att ställa krav på en ny organisation och ombyggnationer. Enbart ombyggnaden av flygplatser kommer att kosta ca 100 miljoner kronor för Arlanda, ca 36 miljoner för Landvetter och ett antal miljoner för Sturup. Till detta kommer kostnader för den utökade kontroll som tulltjänstemän och passpolis ska utföra.
I och med det svenska medlemskapet i EU har begreppen yttre och inre gräns fått betydelse. Yttre gräns är mot länder utanför EU och inre gräns är mot EU-länder. I och med Sveriges geografiska läge med mycket lång kust är den svenska kusten och svenska hamnar en del av den yttre gränsen. De svenska hamnarna med reguljär trafik med andra EU-länder är dock inre gräns. Vi får dock inte förledas att tro att risken för narkotikasmugglingen skulle vara större vid de yttre gränserna. Det bör framhållas att 89 % av all införd narkotika i Sverige kommer från ett annat EU-land! Detta innebär att Sverige i fortsättningen måste ha en mycket god gränskontroll vid såväl inre som yttre gräns.
Vi måste vara bättre rustade för att bekämpa internationell kriminalitet och narkotikahandel. Brottsligheten tenderar att bli allt mer organiserad och vittförgrenad. Samhället måste svara upp mot detta genom bl.a. större samverkan mellan tull och polis, ökade befogenheter för tull och polis, utvecklad och datoriserad polisiär underrättelsetjänst, gränsöverskridande polisiärt samarbete samt bättre yttre gränskontroll.
Den ökade fria rörligheten inom EU ökar möjligheterna för smugglare. Risken för upptäckt kan befaras minska om inte motåtgärder sätts in. Det måste finnas en stark motkraft som förstärker gränskontrollen beträffande smuggling av narkotika, vapen m.m. Det är värt att påpeka att hela 80 % av tullbeslagen görs med tjänstemännens erfarenhet som grund jämfört med 15 % som resultat av tips, spaning och underrättelse. Anslaget till denna verksamhet bör utökas jämfört med regeringens förslag.
Om en förstärkning inte görs riskerar samhällets kostnader bli mycket större än regeringens kortsiktiga besparingar. I narkotikans spår följer brottslighet och ett ökat vårdbehov som orsakar samhället stora kostnader. För att en heroinist ska kunna finansiera sitt missbruk genom stöld måste han/hon stjäla för 10 000 kronor per dag. Ett annat vanligt sätt att finansiera missbruk är prostitution. En narkotikamissbrukare kostar samhället ca 900 000 kronor per år. En tulltjänsteman kostar ca 300 000 kronor.
Den främsta orsaken till de problem som finns inom Tullverket har att göra med den alltför stora neddragningen av resurser som riksdagen har beslutat om. Utredarna och beslutsfattarna överskattade möjligheten att minska Tullverkets resurser samtidigt som man underskattade de resursbehov som EU-medlemskapets olika förändringar förde med sig. De problem som nu finns är i princip inte andra än de som redan hösten 1994 gick att förutse.
Regeringen kan inte längre gömma sig bakom utvärderingen av Tullverkets resurser som ska vara klar under hösten 1997 dvs. efter det att regeringen lagt fram budgetförslaget för år 1998.
Kristdemokraterna föreslår att anslaget till Tullverket ökas med 100 miljoner kronor för att förstärka kontrollen av illegal införsel av bl a narkotika, vapen, sprit, tobak och övriga punktskattepliktiga varor.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en förändrad lagstiftning för införsel av punktskattepliktiga varor för att hejda smuggling,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad kontroll vid Sveriges internationella flygplatser,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bekämpning av internationell kriminalitet,
att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt uppställning:
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Anslagsförändring |
|
A 2 Skattemynd. |
4 269 581 000 |
+ 200 000 000 |
|
A 3 Tullverket |
1 036 369 000 |
+ 100 000 000 |
|
S:a för utgiftsomr. |
5 305 950 000 |
+ 300 000 000 |
|
Michael Stjernström (kd) |
|
|
Ulf Björklund (kd) |
Dan Ericsson (kd) |
|
Rose-Marie Frebran (kd) |
Holger Gustafsson (kd) |
|
Göran Hägglund (kd) |
Mats Odell (kd) |