I propositionen föreslås att den s.k. generalklausulen i lagen mot skatteflykt får en ny utformning. Den innebär, enligt regeringen, att lagen skärps i ett par avseenden men lindras på en punkt.
Den nuvarande skatteflyktslagen har enligt Miljöpartiets mening en preventiv funktion och utgör ett betydelsefullt redskap för att förhindra skatteflyktsförfaranden. Om lagen återigen skall ändras krävs dock en noggrann avvägning mellan rättssäkerhetsaspekter och kravet på ett effektivt och rättvist skattesystem. Det är mot denna bakgrund viktigt att behovet av en skatteflyktsklausul efter 1990 års skattereform analyseras grundligt innan man överväger hur en sådan lagstiftning närmare skall utformas. Någon sådan analys har inte gjorts. Vi avslår därför regeringens proposition med motiveringen att frågan bör utredas ytterligare innan lagen mot skatteflykt ändras.
Om riksdagen anser att lagen ändå bör ändras anser vi att de föreslagna ändringarna beträffande rekvisitet lagstiftningens grunder inte bör genomföras. Enligt vår mening bör motverkande av olika former av skatteundandragande, oavsett om dessa betecknas som skattefusk, skatteflykt eller skatteplanering, i första hand ske genom lagstiftning som riktas direkt mot de aktuella transaktionerna. En lag mot skatteflykt bör därför endast tillämpas då det inte finns någon materiell regel som kan användas. Härav följer också att om ett förfarande har godtagits i praxis, i fall där lagen mot skatteflykt inte har åberopats, och lagstiftaren anser att förfarandet är oacceptabelt, skall förändring ske genom att de materiella reglerna ändras och inte genom att skatteförvaltningen inleder skatteprocesser i samma fråga och då åberopar lagen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår proposition 1996/97:170 Reformerad skatteflyktslag,
att riksdagen, om yrkande 1 avslås, avslår regeringens förslag beträffande 2 § 4 lagen (1995:575) mot skatteflykt.
|
Ronny Korsberg (mp) |
Gotab, Stockholm 1997