Enligt gällande regler för energibeskattning belastas inte industriell verksamhet med någon allmän energibeskattning. SNI-koden används som allmän vägledning när det gäller att avgöra vad som skall räknas till begreppet industriell verksamhet.
När denna regel infördes konstaterade skatteutskottet att det förelåg vissa svårigheter att med hjälp av SNI-standarden fastställa gränsen mellan industriell och annan verksamhet. Utskottet ansåg därför att begreppet industriell verksamhet skulle tolkas generöst för att därigenom undvika konkurrenssnedvridningar. Utskottet påpekade t ex att den svenska industristatistiken utesluter en del verksamhetsgrenar som kan göra anspråk på att betraktas som industrier.
Ett exempel på detta är inplaceringen i SNI-koden av svensk tvättindustri, som i detta avseende räknas till servicenäringarna och därmed betalar full energiskatt. När det gäller tvätteriernas verksamhet finns det många skäl som talar för att denna verksamhet är industriell: delar av tvätteriernas produktion hänförs redan idag till industriell verksamhet, nämligen Blekning, färgning och annan textilberedning som återfinns under SNO 17.3.
Tvättindustrins produktion kan direkt jämställas med processindustrin bl a på grund av de stora investeringarna i maskiner och utrustning. Det bokförda värdet på anläggningstillgångarna i tvättindustrin utgör ca en tredjedel av omsättningen. Tvättverksamheten bedrivs i industrifastigheter. Tvätteriernas personal är ansluten till Industrifacket. Tvättindustrin konkurrerar med tillverkare som producerar engångsmaterial som används för att ersätta textilier. Denna typ av produktion betraktas som industriell och är befriad från energiskatt.
Tvättindustrin är mycket energikrävande. I tvätterierna produceras ren tvätt, varav en stor del utgörs av rena arbetskläder och textilier till anställda inom svensk industri. Dessutom produceras tvätt av kläder och andra textilier till försvar och vård samt till servicenäringar som hotell och restauranger.
I betänkande SOU 1991:90 om konkurrensneutral energibeskattning framhölls att tidigare energibeskattning kunde förväntas leda till gradvis utflyttning från Sverige av såväl delar av den tunga industrin som kostnadskänsliga företag inom andra branscher. Man pekade också på att en ökande internationalisering underlättar omlokalisering av produktion mellan länder. Det framhölls att svensk exportindustri konkurrerar på marknader med hög priskänslighet och man betonade att det är viktigt att inte svenska producenter missgynnas i jämförelse med sina utländska konkurrenter.
Svensk tvättindustri, som huvudsakligen sysselsätter kvinnlig arbetskraft, ofta i glesbygd, missgynnas för närvarande på just detta sätt. Företagen är mycket priskänsliga och den konkurrens som nu etableras från bl a Danmark, Polen och de baltiska staterna håller på att bli ett allvarligt hot. En naturlig utveckling av Sveriges medlemskap i EU är också att konkurrensen över gränserna ökar.
Ett annat allvarligt problem är att tillverkarna av engångsartiklar konkurrear om samma kunder som tvättindustrin. Eftersom engångsindustrin är befriad från energiskatt sker denna konkurrens inte på lika villkor. Det torde f ö också ur miljösynpunkt vara tveksamt om man via energiskatten skall subventionera engångsartiklar framför återanvändning.
I ett förhandsbesked 1996-11-28 till Svenska Liftanläggningars Organisation meddelar skatteförvaltningen att tillverkning av snö med snökanon ur energiskattesynpunkt är sådan verksamhet som kan hänföras till industriell verksamhet. Härigenom har man frångått Riksskatteverkets tidigare strikta tillämpning av SNI-koden som grund för energibeskattningen.
En konkurrensneutral energibeskattning skulle på ett märkbart sätt förbättra de svenska industritvätteriernas situation. Ur miljösynpunkt ligger svenska tvätterier långt före de i Baltikum och Polen, så även av det skälet borde det vara angeläget att huvuddelen av tvättgodset i Sverige behandlas av den inhemska tvättindustrin.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrensneutral energibeskattning.
|
Kjell Ericsson (c) |
|
|
Marianne Andersson (c) |
Sten Svensson (m) |
|
Inga Berggren (m) |
Bengt Harding Olson (fp) |
|
Kenth Skårvik (fp) |
Michael Stjernström (kd) |