Motion till riksdagen
1997/98:Sk716
av Mikael Odenberg m.fl. (m, fp)

Beskattning av nöjesparker m.m.


Bakgrund

Riksdagen fattade i december 1997 beslut om att anpassa den svenska mervärdesbeskattningen till EU:s momsregler. Beslutet innebär bl.a. momsplikt för flertalet, tidigare momsfria, tjänster inom kulturområdet. Till sådana tjänster hör tillträde till evenemang av olika slag. För dem tillämpas en reducerad momsskattesats om 6 procent.

EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv (77/388/EEG)

EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv innehåller detaljerade bestämmelser om hur skattebasen för mervärdesskatt skall vara utformad i unionens medlemsländer. Syftet är att åstadkomma konkurrensneutralitet mellan medlemsstaterna.

Direktivet bygger på principen om generell skatteplikt samt på att omfatt­ningen och räckvidden av undantag från skatteplikten är densamma. Enligt direktivet (punkt 7, bilaga H) får medlemsstaterna tillämpa reducerad moms­skattesats för tillträde till shower, teatrar, cirkusar, nöjesparker, konserter, museer, djurparker, biografer, utställningar och liknande kulturella arrange­mang och anordningar.

Sverige tillämpar inte direktivets möjligheter till undantag fullt ut. Sålunda gäller full moms (25 procent) för nöjesparker och djurparker.

Nöjesparker och djurparker

Nöjesparker och djurparker var tidigare momsbefriade men belades med full moms i samband med den stora skattereformens ikraftträdande 1991.

Utredningen om vissa mervärdesskattefrågor ansåg sedermera i sitt betänkande Vissa mervärdesskattefrågor III – Kultur m.m. (SOU 1994:31) att momsreglerna för, i vart fall permanenta, nöjesparker borde vara desamma som för bio, cirkus, opera, teater och konserter. Det skulle innebära att momsskattesatsen reduceras från 25 procent till 6 procent.

Hittills har detta dock avvisats av riksdagen som ansett att en sådan, reducerad, skattesats bör ”förbehållas verksamheter som tydligt utgör en del av kulturområdet”. Denna uttolkning av vad som skall anses vara ”riktig” kultur är långt ifrån invändningsfri.

För nöjesparker är den största kostnadsposten – efter personalkostnaderna – just kostnader för kulturutbudet. Hit hör parkmusik och levande musik på restauranger samt scenuppträdanden och teaterverksamhet. Ofta arrangeras temadagar med kulturella inslag. En växande del av utbudet vid nöjes­parkerna är musei- och utställningsverksamhet. Det bedrivs vård av park­anläggningar och en nöjespark som Gröna Lund har därtill ansvaret av vård för k-märkta byggnader.

För djurparkerna i Sverige gäller att de i regel har en viss profil. Det finns exempel på parker som inriktar sin verksamhet på att rädda och bevara utrotningshotade djur. Det finns andra som värnar om att vårda ett kulturarv genom att exempelvis bevara gamla lantraser som tillhör det svenska kultur­landskapet.

Snedvriden konkurrens

Nuvarande bestämmelser i mervärdesskattelagen medför egendomliga gränsdragningsproblem. De leder till att nöjesparker och djurparker inte kan konkurrera på likvärdiga villkor. Två exempel belyser detta.

Museibesök beskattas med reducerad momsskattesats samtidigt som många museer utvecklas allt mer till att bli upplevelseattraktioner. De bedri­ver med andra ord en verksamhet med attraktioner som också är typiska i många nöjesparker. Konserter, shower, cirkusföreställningar och teater be­skattas också olika beroende på om de äger rum utanför eller innanför en nöjes­parks grindar.

Ett stort antal skolungdomar gör årligen studiebesök på djurparker för att berika sina kunskaper. Denna verksamhet påminner i hög grad om den som bedrivs av naturmuseerna. Men återigen gäller olika regler. Entrén till djur­parken är skattepliktig efter en skattesats om 25 procent medan natur­museet är helt undantaget från skatteplikt.

Enligt vår uppfattning är det viktigt att ge nöjesparker och djurparker möjlighet att konkurrera med det övriga kulturutbudet på likvärdiga villkor. Den snedvridning av konkurrensläget som nu sker genom momsreglerna är en realitet. För exempelvis en barnfamilj i Stockholm kan valet stå mellan att besöka Gröna Lund, Skansen, Cirkus Scott eller Naturhistoriska riksmuseet.

Nöjesparker och djurparker utgör en viktig del av rese- och turist­bransch­en. De bör få likvärdiga konkurrensvillkor och kan då också bidra till branschens utveckling. De är en viktig motor inom turismen. Liseberg är Sveriges största turistattraktion och bara Gröna Lund och Liseberg har årligen 4 miljoner besökare, varav 70 procent turister. De två nöjesfälten syssel­sätter sommartid ca 3 000 personer och genererar mångfalt fler syssel­sättningstillfällen inom rese- och turistindustrin.

Avslutning

Nöjesparkernas och djurparkernas verksamhet representerar en viktig del av ”vanliga” människors kultur. De förstnämnda har inga bidrag och båda har – till skillnad från delar av ”finkulturen” – den högsta skattesatsen.

Sverige bör utnyttja de möjligheter som ges i EU-direktivet för att åstad­komma en konkurrensneutral beskattning. Det innebär att momsskattesatsen för nöjesparker och djurparker bör sänkas till 6 procent. Därigenom möjlig­görs satsningar på parkernas kulturutbud och lämnas ett bidrag till utveck­lingen av den svenska turistnäringen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en konkurrensneutral momsbeskattning av nöjesparker och djurparker.

Stockholm den 6 oktober 1997

Mikael Odenberg (m)

Carl Erik Hedlund (m)

Erling Bager (fp)