Trädgårdsodlingen har under många år haft tillgång till medel som kunnat användas för kollektiva ändamål inom näringen. Restitutionen av bensinskattemedel efterföljdes av den kollektiva återföringen av prisregleringsmedel. Inför EU-medlemskapet erhölls sammantaget 30 miljoner kronor för att stärka trädgårdsnäringens långsiktiga konkurrenskraft. Dessa kollektiva medel har finansierat ytterst angelägna verksamheter för svensk trädgårdsnäring. Det har bland annat varit utvecklingsarbete, kvalitets- och konsumtionsfrämjande åtgärder samt effektivisering av marknadssidan.
Många av de verksamheter som bedrivits med ovanstående beskrivna medel har tvingats upphöra i samband med att stöden avvecklats. Samtidigt som denna utveckling skett har anslagen till FoU-verksamhet inom trädgårdsnäringens område reducerats kraftigt. Näringens struktur är sådan att företagen är alltför små för att bedriva egen utvecklingsverksamhet, men behovet är fortsatt stort.
För att stärka trädgårdsnäringens konkurrenskraft är det nödvändigt att det även framöver kan bedrivas tillämpad forsknings- och försöksverksamhet, teknik- och metodutveckling, avsättningsfrämjande verksamhet m.m. I andra EU-länder t.ex. Danmark och Holland ställs kollektiva medel till förfogande genom stöd av lagstiftningen. En särskild produktionsavgift åläggs företagen dvs. att en obligatorisk skyldighet finns för varje näringsidkare att delta och detta förutsätter ett lagstadgat krav för att nå denna delaktighet.
Jag föreslår att en översyn snarast görs för att utreda förutsättningarna för att införa en obligatorisk produktionsavgift för alla svenskproducerade trädgårdsprodukter.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för en obligatorisk produktionsavgift för svenskproducerade trädgårdsprodukter.
|
Lisbeth Staaf-Igelström (s) |