Motion till riksdagen
1997/98:Sk691
av Lennart Beijer m.fl. (v)

Miljöavgift på torv


Torv är en växande naturresurs. Årligen skördas 1 miljoner kubikmeter odlingstorv och 3–4 miljoner kubikmeter energitorv. Detta sker på ett antal torvmossar i framför allt Värmland, Härjedalen, Jämtland och Småland. De drygt tusentalet arbetstillfällen detta skapar är viktiga för berörda landsbygdsregioner. Torvnäringen skulle kunna utvecklas ytterligare utan att för den skull utgöra något stort ingrepp i naturen.

Enligt branschen skördas knappt 25 % av den årliga tillväxten av landets torvmossar. Då torvbrytning fordrar speciella torvmossar vad gäller ytstorlek och torvdjup för att vara lönsamma, räknar branschen med att endast ca en halv procent av den svenska myrmarksarealen är aktuell för torvtäkt.

Torven spelar en viktig roll som jordförbättringsmaterial m.m., men är och kommer att vara viktig för den samlade svenska energiförsörjningen. I många värmeverk är torven ett viktigt komplement till övrig bioenergi och olja. Med tanke på den beslutade energiomställningen är det viktigt att det finns en spridning på så många energislag som möjligt. En inriktning enbart på den svenska skogen vore oklokt då detta kan pressa upp prisnivån på vedråvaran alltför mycket. Sverige bör i likhet med Finland ta till vara den inhemska naturresurs som torven utgör. Men det är viktigt att miljöprövning görs för varje enskilt projekt/mosse. För varje kubikmeter energitorv som används i landet minskas behovet av fossila bränslen som kol och olja.

Torv klassas internationellt som fossilt bränsle beroende på den låga tillväxten. Torv anses således som sämre än skogsråvara men bättre än olja, sett ur koldioxidsynpunkt. Men faktum är att tillväxten av torvmossarna i Sverige är minst fyra gånger större än uttaget. För närvarande finns en osäkerhet i torvbranschen huruvida energitorven även fortsättningsvis skall gå fri från koldioxidavgift. Denna osäkerhet bör undanröjas. Torv bör därför, ur skattesynpunkt, behandlas lika med övrig bioenergi under den övergångsperiod som energiomställningen innebär. Vi kan då förvänta en positiv utveckling dels vad gäller torvens användning i energiproduktionen, dels vad gäller sysselsättningen i vissa skogslän.

Det finns en skepsis mot torvtäkter som delvis beror på okunnighet om hur torvbrytning går till. Man tror att torvtäkter förstör naturen och det finns väl en bild av stora, fula torvhögar. Faktum är att dagens torvtäkter i princip är välskötta arbetsplatser där man använder moderna maskiner. En torvtäkt användes i minst 20 år varefter man kan återställa den eller plantera skog på ett miljöriktigt sätt. Genom att låta vattnet återkomma till täkten kan man återfå en tillväxt av torv men också skapa fina fågelsjöar och naturmiljöer.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att energitorv skall undantas från koldioxidavgift under den övergångsperiod som energiomställningen innebär.

Stockholm den 3 oktober 1997

Lennart Beijer (v)

Hans Andersson (v)

Ingrid Burman (v)

Owe Hellberg (v)

Maggi Mikaelsson (v)

Karl-Erik Persson (v)

Hanna Zetterberg (v)