Kostnader för den enskilde bilisten har ökat de senaste åren. Höjd vägtrafikskatt och höga bensinpriser slår hårdare mot boende i glesbygd med dåligt utbyggd eller obefintlig kollektivtrafik än mot boende i tätorter med väl utbyggd kollektivtrafik.
Det är ju inte bara för resor till och från jobbet som bilen behövs, utan även för att göra inköp, skjutsa barnen till olika aktiviteter, delta i föreningsliv, hälsa på vänner osv.
Samtidigt är det viktigt att bilåkandet minskar för en förbättrad miljö. Där det finns en väl utbyggd kollektivtrafik finns det alternativ för bilisterna, och förhoppningen är ju att fler bilister ska välja kollektivtrafiken där det finns möjlighet.
För de bilister i glesbygd som inte har något alternativ till bilen behövs kompensation. Höjda reseavdrag är ett sätt, det gynnar de som gör arbetsresor, inte andra resor som jag berört tidigare. En höjning av glesbygdsavdraget på vägtrafikskatten skulle däremot gynna glesbygdsbilisterna. Den nedsatta vägtrafikskatten är 384 kr/år och bilist, vilket kostar staten ca 70 miljoner. En fördubbling av detta belopp skulle kompensera en bilist som kör 1500 mil/år för bensinskattehöjningen på 25 öre.
Att överväga konsekvenserna av ett sådant förslag bör ske genom att den pågående översynen om den samlade vägtrafikbeskattningen får i uppdrag att titta även på en sådan variant för särskilt hänsynstagande till människor i glesbygd.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vägtrafikbeskattningen och glesbygden.
|
Birgitta Gidblom (s) |
Ulf Kero (s) |