Riksdagen har med anledning av motioner om yrkesfiskaravdrag den 20 december 1996 enhälligt bifallit skatteutskottetts betänkande 1996/97:
SkU13. Riksdagsbeslutet är en beställning till regeringen att återkomma till riksdagen med förslag.
Utskottet förutsätter att regeringen så snart som möjligt slutför beredningen av frågan om yrkesfiskarnas konkurrenssituation i förhållande till grannländerna och därefter återkommer till riksdagen med förslag som tillgodoser motionärernas krav på konkurrensneutralitet. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av samtliga de motioner som behandlas i detta avsnitt beslutar att ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
Mer tydligt kan knappast riksdagen uttrycka sig!
Regeringens hittillsvarande senfärdighet har tidigare under riksdagsåret kritiserats exempelvis i en interpellationsdebatt den 30 maj 1997. Ledamöter från samtliga riksdagspartier begärde att regeringen skyndsamt skulle verkställa riksdagsbeslutet.
Vi har från Folkpartiet liberalerna sedan mitten av 1980-talet lagt motioner med förslag om införande av ett yrkesfiskaravdrag liknande det som finns i Danmark.
Senast i en motion till förra riksmötet yrkade vi på ett yrkesfiskaravdrag för kostnader vid ökade levnadsomkostnader i arbetet. Skatteutskottet uttalade i betänkande 1992/93:SkU21 att man var medveten om yrkesfiskarnas speciella problem, men förutsatte att regeringen skulle pröva frågan.
Under riksmötet 1993/94 uttalade sig riksdagen åter för att regeringen skulle se över avdragsmöjligheterna för yrkesfiskarna. En översyn har därefter också genomförts av Finansdepartementet under 1994. De tekniska förutsättningarna för ett yrkesfiskaravdrag liknande det i Danmark finns därmed.
Eftersom regeringen inte har föreslagit något lagförslag om skatteavdrag för yrkesfiskare måste riksdagen själv ta initiativ till en förändring. Det får ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.
I november 1993 presenterades en statlig utredning om fiskets framtid, SOU 1993:103 Svenskt fiske. I kapitel 22, Näringspolitiska åtgärder för fiskerinäringens främjande, jämförs nivån på motsvarande avdrag för ökade levnadsomkostnader i Danmark och Norge. Utredningen förordar en höjning av svenska fiskares avdrag till samma nivå som heldagstraktamentet för löntagare.
Stora delar av det svenska yrkesfisket har haft lönsamhetsproblem under lång tid. En av orsakerna till detta är att svenska fiskefartyg inte längre kan fiska i Nordsjön och Skagerrak som förut. Norges och Danmarks utvidgade fiskegränser har satt stopp för detta. Genom dessa ekonomiska zoner har Sverige numera bristande tillträde till dessa fiskevatten.
På exportmarknaden av sill och fisk konkurrerar dock den svenska fiskeflottan med våra grannländer. Det kan då vara intressant att jämföra våra yrkesfiskares skattevillkor med de andra nordiska länderna. Dessa får exempelvis göra ett skatteavdrag på inkomsten.
Dagens yrkesfiske är i hög grad internationellt. Fiskefartygen landar och säljer fångsten i ett flertal länder, vilket innebär att konkurrensen ökar. I och med EES-avtalets ikraftträdande och Sveriges inträde i EU kom resterande gränsskydd för vissa fiskelag att elimineras. Att konkurrera på lika villkor kommer därför att bli avgörande för det svenska fiskets framtid.
I Norge infördes ett särskilt skatteavdrag för yrkesfiskare år 1963. Denna skattefördel har ökat regelbundet gentemot Sverige. Avdraget avser fiskare som under minst 130 dagar av inkomståret deltagit i fiske. För 1993 får ett belopp motsvarande 30 % av nettointäkten från fisket göras, dock maximalt 70 000 norska kronor. Beloppet fastställs varje år efter en särskild indexuppräkning.
I Danmark antog Folketinget den 19 december 1992 en lag om särskilt skatteavdrag för danska yrkesfiskare. De har rätt till ett skatteavdrag på 190 danska kronor per påbörjad havsdag vid fångstturer med minst 12 timmars varaktighet. Skatteavdraget får maximalt uppgå till 41 800 danska kronor per år.
Skatteavdraget för norska och danska fiskare grundar sig främst på den välfärdsförlust som yrket medför. Yrket medför långa frånvaroperioder från hemmet under hård fysisk belastning.
Svenska yrkesfiskare har ingen motsvarighet till de andra nordiska ländernas avdragsregler. Våra svenska yrkesfiskare är på arbetsmarknaden en udda yrkesgrupp, som vid sitt arbete på fiskefartyg ofta vistas flera dygn varje vecka långt borta från hemorten. För många yrkesfiskare kan detta innebära flera veckors sammanhängande frånvaro från bostaden.
Yrkesfiskarna är i dag en grupp som faller utanför de olika alternativ som finns i skattelagstiftningen för arbete utanför hemorten. De normala möjligheterna till traktamente som finns för arbete på annan ort kan i sammanhanget ej tillämpas. Yrkesfiskarna kan möjligen jämföras med anställda inom handelsflottan vilka är tillgodosedda genom den s.k. sjömansskatten. Det är därför rimligt att också i Sverige införa ett yrkesfiskaravdrag för yrkesfiskare.
En förutsättning för att Sverige skall kunna behålla ett konkurrenskraftigt yrkesfiske är att skattereglerna harmoniseras med våra konkurrentländer. Detta gäller inte minst med Danmark, som i denna skattefråga följer gällande EU-regler.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar om införande av ett yrkesfiskaravdrag för svenska yrkesfiskare i enlighet med vad som anförts i motionen.
|
Erling Bager (fp) |
|
|
Kenth Skårvik (fp) |
Siw Persson (fp) |
|
Sigge Godin (fp) |
Lennart Rohdin (fp) |
|
Eva Eriksson (fp) |
Elver Jonsson (fp) |