Avdragsmöjligheter för företag i hemmet

Starten av ett litet företag sker allt oftare i hemmet som bas. Att driva företaget från den egna bostaden har flera fördelar. Det är ekonomiskt rationellt, företagaren kommer närmare familjen och kan lättare anpassa sig till dess behov. Med informationssamhällets framväxt har dessutom nya möjligheter till arbete i bostaden uppkommit. Uppdragstagarna kommer sannolikt att bli allt fler i takt med att utbildningsnivån stiger och informationssamhället breder ut sig.

Arbete från hemmet är en viktig fråga för kommande generation företagare inom tjänstesektorn där enligt beräkningar 80 procent av de nya arbetena kommer att finnas. Det är också en betydelsefull fråga för glesbygden där det finns många som inte tilltalas av att pendla två timmar dagligen och samtidigt ha höga boendekostnader. Man vill kunna bo på landsbygden men arbeta som i storstaden. Många utanför storstaden ser därför det egna företaget som en ny inkomstkälla.

Allt fler företagare väljer att driva sina företag från bostaden. Det blir allt lättare tekniskt sett att arbeta i nätverk med hemmet och bilen som bas.

Skattesystemet bör verka tillväxtbefrämjande och inte tillåtas hindra att nya tekniska möjligheter tas till vara. Nuvarande skatteregler i Sverige fungerar emellertid så idag. Vid 1990 års skattereform infördes ett antal regler som försvårar för företagare att driva verksamheten från den egna bostaden. Det gäller särskilt för dem som bor i egen villa. I deras fall medgavs tidigare en proportionering av kostnaderna för villan mellan rörelsen och privatsfären. Nu måste mer än 50 procent av ytan användas för företaget för att fastigheten ska anses vara näringsfastighet. Annars får endast kostnader som uppkommit särskilt på grund av verksamheten dras av i företaget. I praktiken endast extra el m.m. Andra utgifter anses ha uppkommit ändå.

Några exempel visar orimligheterna i dagens regler.

En ingenjör som bedrev rit- och konstruktionsverksamhet köpte en villa med ett extra rum till sin firma för att få plats med konstruktionsbord och annan ritutrustning. Hon begärde att få dra av rummets andel av de totala kostnaderna för villan i sin rörelse. Avdrag beviljades endast med 1 000–3 000 kronor. Rummet var inte avskilt och saknade egen ingång. Hade företagaren hyrt ett rum i ett kontorshus eller av grannen hade hon fått dra av marknadsmässig hyra, omkring 40 000 kronor.

Företagare som bor i hyres- eller bostadsrätt får även de dra av ett par tusen kronor per år, om inte rummet är helt oanvändbart för privata ändamål. Först då får hyran proportioneras.

Ett annat fall gäller en trädgårdsmästare som köpte en fastighet med hus och stor tomt för att odla grönsaker på. Huvuddelen av priset på fastigheten avsåg värdet på tomten men eftersom mer än 50 procent av husets yta användes privat klassades fastigheten som privatfastighet varpå räntan på lånet inte fick dras av i rörelsen utan blev en helt privat kostnad.

Syftet med dagens regler är att de ska vara enkla. Det är givetvis en vällovlig målsättning. Men det är inte alltid som enkelhet är att föredra. Ibland måste regler som aktivt främjar företagande gå före om dessa hänsyn ställs mot varandra. Det får inte vara så att det är skattemyndighetens möjlighet att administrera och kontrollera som ytterst styr vilka skatteregler vi får.

Därför måste företagare i företagets deklaration få dra av marknadsmässig hyra för rum i den privata bostaden samtidigt som det antas att företagaren privat har motsvarande kostnader eller inskränkning i nyttjanderätten. Alternativet är att tillåta ägare att proportionera kostnaderna mellan rörelsen och den privata ekonomin. Det måste vara möjligt att utnyttja en naturlig synergi, utan att skattesystemet lägger hinder i vägen.

Att avdragsmöjligheterna för arbete från den egna bostaden är en viktig faktor för framväxten av nya småföretag understryks av resultatet från en enkät ställd till tjänsteföretag i Dalarna. Drygt 60 procent av dem som det skulle ha varit aktuellt för svarade att det hade varit lättare att starta företag om avdragsmöjligheterna varit bättre.

Vikten av tjänstesektorernas tillväxt har understrukits av Tjänsteutredningen, SOU 1997:17. I den föreslås skatteförmåner för olika tjänster. Samtidigt som dessa förslag diskuteras på ett konstruktivt sätt bör de hinder som idag föreligger i skattesystemet för ett ökat företagande från hemmet undanröjas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsmöjligheter vid företagande i hemmet.

Stockholm den 6 oktober 1997
Marianne Andersson (c)
Sten Svensson (m)	Bengt Harding Olson (fp)
Michael Stjernström (kd)	Kjell Ericsson (c)
Inga Berggren (m)	Kenth Skårvik (fp)