Sverige är idag världens hårdast beskattade land. Sedan den socialdemokratiska regeringen trädde till har Sverige passerat Danmark i den internationella skattetrycksligan. Skattetrycket närmar sig 55 procent av BNP. Det är centralt för att ekonomin skall kunna fungera bättre att skattetrycket sänks. Moderaterna har i berörd partimotion lagt fast en strategi för hur detta skall genomföras. Eftersom inte alla skatter kan sänkas samtidigt så måste en prioritering göras av vilka skatter som är mest angelägna att sänka i ett tidigt skede. Samtliga borgerliga partier har valt att söka öppna den privata tjänstesektorn för nya arbeten genom riktade åtgärder.
Tjänstesektorn är inte ett alternativ till ett växande näringsliv i övrigt, men väl ett viktigt komplement. Tjänstesektorn är heller inte enhetlig, utan innefattar en vid skala av olika företag och arbeten. Där återfinns kvalificerade datakonsulttjänster, lika väl som privata hushållstjänster. Det gemensamma för dessa företag och arbeten är att dagens skattekilar slår hårt mot efterfrågan på dem. Skattekilarna gör framförallt att det är mycket få hushåll som har möjlighet att anlita en yrkesman för att måla huset, hjälpa till med hemdatorn, tvätta bilen, passa barn eller städa hemmet, enklare trädgårdssysslor eller andra tjänster som underlättar förvärvsarbete. Också företagens efterfrågan på extern kompetens minskar när privata tjänster straffbeskattas. Detta bidrar till att minska mindre svenska företags långsiktiga växtkraft. Värst drabbas ändå tjänster vars marknad är enskilda människor, som t.ex. privata hushållstjänster. Människor har när det gäller tjänster valet att utföra dem själva, låta göra dem svart eller att inte göra dem alls. Det finns därför idag mycket få företag vars affärsidé det är att sälja hushållstjänster till enskilda människor. Då den potentiella efterfrågan kan bedömas vara stor, finns således möjligheter för ett stort antal nya företag och arbeten att växa fram på denna marknad, förutsatt att straffbeskattningen avskaffas.
Hushållstjänsteföretag kan erbjuda arbete mellan gymnasie- och högskola och arbete för dem som inte vill läsa vidare och vars alternativ är arbetslöshet. För ungdomar kan tjänstesektorn vara vägen in på arbetsmarknaden och dessutom ge erfarenhet av egenföretagande. För många kommer sådana arbeten att erbjuda alternativ till arbetslöshet under en period mellan två arbeten. För andra kommer tjänstejobben att ge möjlighet till extrainkomster under studier. För ytterligare andra kommer ett arbete i ett tjänsteföretag att vara ett mer långsiktigt alternativ. Det underliga är att det sedan länge accepteras att den offentliga sektorn erbjuder starkt subventionerade hushållstjänster till enskilda medborgare, men att pigstämpeln tas fram direkt när det talas om att privata personer eller företag skulle kunna erbjuda liknande hjälp. Sverige har inte råd att tacka nej till tusentals nya arbetstillfällen av ideologiska skäl.
En generell sänkning av skatten på arbete ökar människors möjlighet att efterfråga tjänster. Ändå kommer så stora skattekilar under överskådlig tid att finnas kvar att hinder för en framväxande tjänstesektor återstår. Detta är orsaken till att så många vill gå före med en riktad skattesänkning på arbetsintensiva tjänster, riktade till hushållen. Det finns flera tänkbara sätt att bringa ner skattekilen och möjliggöra nya tjänstearbeten: Momsen kan sänkas, arbetsgivaravgifterna kan reduceras och inkomstskatterna kan sänkas. Moderaternas linje tidigare har varit en skattereduktion för hushållstjänster med 50 procent av betald arbetskostnad. Under tidigare riksdagsarbete har Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna samordnat sina olika förslag till ett gemensamt, innebärande en skattereduktion på 30 procent och att arbetsgivaravgifterna samtidigt slopades. Ytterligare en möjlighet att öppna för människor med normala löner att anlita andra för privata tjänster är att öppna en avdragsmöjlighet på kommunalskatten.
Kommunerna bör få möjlighet att införa avdragsmöjligheter mot kommunalskatten för köp av hushållstjänster. Kommunerna bör själva svara för finansieringen. En sådan lösning skulle också innehålla möjligheter för landets kommuner att välja olika vägar. Resultaten skulle visa om den kommun som öppnar tjänstesektorn, eller den som håller den stängd, väljer rätt väg. Idag hindras detta av gällande lag. Enligt uppgift skulle inte minst 20 § i kommunalskattelagen behöva ändras för att medge avdrag på kommunalskatten för tjänster som hushållsarbete eller barnomsorg. Dessutom måste kommunerna ges rätt att fatta beslut om denna typ av avdragsmöjlighet.
Tanken bakom idén är att kommunerna idag har stora direkta och indirekta kostnader för arbetslösheten, bl.a. i form av socialbidrag. De medverkar också i olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Näringsminister Anders Sundström har dessutom aviserat att näringspolitiken skall decentraliseras till regional och lokal nivå. Problemet är bara att han inte vill ge lokala aktörer de verktyg de behöver för att göra något vettigt av planerna. Det är en central fråga för kommunerna att förvärvsfrekvensen kan öka och bidragsberoendet minska. Det är logiskt att kommunernas inflytande över det lokala näringsklimatet och förutsättningarna för nya arbeten ökas genom möjligheten att öppna tjänstesektorn.
Kommunerna erbjuder hushållstjänster inom ramen för hemtjänsten. Tjänsterna riktar sig till människor som bedöms behöva hjälp för att klara sin vardag t.ex. på grund av sin hälsa. Skillnaden i pris för de tjänster som tillhandahålles av kommunerna och de som köps privat är mycket stor. Saken illustreras tydligt av det faktum att tjänster som för bara något år sedan ingick i den kommunala hemtjänstens utbud idag istället kallas service och inte längre tillhandahålls. De äldre som ändå behöver dessa tjänster får köpa dem privat. Då inträder den fulla skattekilen på arbete. Prisskillnaden blir mycket stor och äldre tvingas därför ofta avstå från att köpa tilläggstjänster, till men för den egna situationen och antalet arbeten i den privata tjänstesektorn. Ett kommunalskatteavdrag för köp av privata tjänster skulle komplettera hemtjänsten och möjliggöra för landets äldre att köpa den extrahjälp de behöver. Kommunerna har finansieringsansvaret för hemtjänsten. Det säger dock inte att de också måste organisera och driva verksamheten. Mycket talar för att kostnaderna skulle hållas nere genom ökad konkurrens. Hemtjänsterna bör konkurrensupphandlas av kommunerna. Privata städföretag skall inte bara tillåtas utan också uppmuntras att konkurrera om uppdragen.
En del kommuner har börjat avknoppa hemtjänsten genom att personalen tagit över och börjat driva verksamheten som bolag, eller som kooperativ. Marknaden för de enskilda städ- och servicebolagen vidgas med ett kommunalskatteavdrag för privata tjänsteköp. Det ger fler arbeten för kommunmedborgarna. Ett kommunalskatteavdrag för köp av privata tjänster behöver eller bör dock alls inte avgränsas till att bara komplettera hemtjänsten. Det finns åtskilligt fler svenskar som behöver hjälp att klara hushållsarbetet av andra orsaker än hälsoskäl och som skulle kunna erbjuda arbetslösa arbete, om inte denna möjlighet skattades sönder. Det bör dock vara upp till den enskilda kommunen att bestämma avdragets omfattning.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur en sådan avdragsmöjlighet skulle kunna förverkligas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att bringa ner skattekilen på arbete för att möjliggöra nya privata tjänstearbeten,
att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av kommunalskattelagen och andra berörda lagar så att avdrag på kommunalskatten för tjänstearbete blir möjligt i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrensupphandling av hemtjänsten.1
|
Sten Tolgfors (m) |
1 Yrkande 3 hänvisat till SoU