I motion 1996/97:Sk601 föreslog vi en aktiv uppföljning av den nya alkoholskattens effekter samt en beredskap för fortsatt sänkning av den svenska ölskatten om utvecklingen visade att den varit otillräcklig för att minska gränshandel, smuggling och hemtillverkning. Vi kan i dag konstatera att precis som vi förutsåg var sänkningen otillräcklig. För 1996 beräknas den oregistrerade alkoholen uppgått till ca 37 procent av all alkoholkonsumtion i Sverige, och utvecklingen mot en allt större mängd oregistrerad alkohol tycks ha fortsatt. Den totala införseln av alkohol genom fri gräns- och taxfreehandel beräknas i år uppgå till 110 miljoner liter jämfört med 80 miljoner liter 1995. Till detta kommer smuggling.
Problemen med en stor, delvis okontrollerad privatimport samt hotet mot bryggerinäringen kvarstår. Av starköl är drygt en tredjedel nu oregistrerad.
Den svenska bryggerinäringen sysselsätter ca 3 700 personer direkt och påverkar sysselsättningen för mångdubbelt fler. Bryggerinäringen måste ses som en förädlingsindustri inom livsmedelsbranschen och bör åtnjuta med utländska konkurrenter likvärdiga villkor för sin verksamhet. På så sätt kan en industrigren ges möjlighet till naturlig utveckling och svenska arbetstillfällen försvaras. Det ligger också i svensk alkoholpolitiks intresse att frestelsen att handla utomlands, smuggla eller tillverka hemma inte onödigtvis förstärks genom orimliga skattesatser på öl. Den genomförda skattesänkningen var därför ett steg framåt med en sänkning av skatten på öl starkare än 2,8 volymprocent till 1:47 kr per volymprocent.
Det svenska EU-inträdet har drastiskt tillspetsat branschens konkurrenssituation då den svenska ölskatten påtagligt avvikit från omvärldens och fortfarande gör det. Även nu kvarstår, med det nya skatten, en betydande skillnad jämfört med t.ex. Danmark. Detta påverkar allvarligt branschens överlevnadsmöjlighter på sikt.
För Sverige är införseln över gränsen från våra grannländer av störst betydelse, dels för att den redan har en stark tradition, dels därför att reglerna tillåter en införsel av 15 liter öl per person från annat EU-land. Detta öl är beskattat i inköpslandet. För 1997 har man med utgångspunkt från den s.k. Öl-barometern beräknat att privatimporten av öl under året uppgår till 76,5 miljoner liter. Av de tillfrågade 1995 införde 58 procent i snitt 6,68 liter öl till Sverige. 1997 införde 60 procent av de tillfrågade i snitt 10, 42 liter öl. En ökning på 60 procent! Privatinförseln av öl har på sex år sexdubblats med tyngdpunkten på tiden efter EU-inträdet.
Som regeringen säger i budgetpropositionen har förutsättningarna att driva en traditionell svensk alkoholpolitik ändrats i och med EU-inträdet och den relativt höga svenska alkoholbeskattningen kan vara svår att upprätthålla. Gränshandeln har enligt vår mening antagit sådana proportioner att det är nödvändigt att vidta motverkande åtgärder. Den genomförda skatteförändringen har varit otillräcklig för att den önskade effekten på gränshandeln skall uppnås.
Med en, även efter sänkningen, kvarstående ogynnsam skatteskillnad kan införseln i bästa fall beräknas stagnera på nuvarande nivå. Erfarenheterna från gränshandeln mellan Danmark och Tyskland och England och Frankrike bestyrker att en gränshandel av denna storleksordning uppkommer om skatteskillnaden är mer än försumbar.
Även hotet mot svensk bryggerinäring och mot arbetstillfällen kvarstår på så sätt.
Det måste, enligt vår mening, vara så att valet av svenskt eller utländskt öl skall bero på kvalitén på produkten och inte på konkurrenssnedvridande skattesatser som stimulerar gränshandel. Svensk bryggerinäring skall inte ha och har inte behov av några fördelar visavi sina konkurrenter men konkurrensen skall ske på lika villkor. Inte heller är svensk alkoholpolitik betjänt av åtgärder som ger incitament till ökad alkoholförbrukning genom ökad gränshandel, smuggling och hemtillverkning.
Som framgått av det anförda kan det komma att föreligga ett betydande ekonomiskt bortfall för staten på grund kvarstående stor gränshandel. Dessutom tillkommer bortfallet av arbetstillfällen. Därför bör möjligheten prövas att genom ytterligare skattesänkning komma åt de skisserade missförhållandena vad gäller konkurrens och okontrollerad införsel utan att det stimulerar till ytterligare ökning av alkoholintaget per capita. Det finns sannolikt utrymme för en stegvis sänkning av ölskatten till en med utlandet mer konkurrenskraftig nivå utan att statens totala inkomster minskar eller att risken för ökad alkoholkonsumtion stiger. Sänkningen bör vara genomförd till år 2000 så att ett eventuellt likställande med andra EU-länders införselkvoter, som då är sannolikt, inte leder till en explosion av gränshandeln. En stegvis sänkning över ett par år till nivån i våra konkurrentländer bör också förta en stor del av de psykologiska mekanismer som kan leda till en stor försäljningsökning om sänkningen genomförs i ett steg.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en stegvis fortsatt anpassning av den svenska ölskatten så att likvärdiga konkurrensvillkor gentemot omvärlden uppnås.
|
Leif Carlson (m) |
Nils Fredrik Aurelius (m) |