Som bland annat har belysts i studien Tjänsteföretagens vardag (Företagarnas Riksorganisation) behövs reformer för att den privata tjänstesektorn skall kunna växa. Att sådana har uteblivit förklarar varför det inte skapats en livskraftig legal marknad för exempelvis hushållstjänster i Sverige. Riksskatteverket uppskattar att enbart svartstädningen omsätter ungefär en miljard kronor varje år.
I Kalmar, Stockholm och på ytterligare några platser har det under det senaste året ändå etablerats företag som erbjuder privata hushållstjänster helt lagligt.
Affärsidén är att företag abonnerar på ett visst antal timmars hemhjälp i veckan och sedan portionerar ut tjänsterna till de anställda som en förmån. Företagens vinst ligger framför allt i att de anställda genom att få tillfällig avlastning i större utsträckning kan sköta sitt arbete utan störningar.
Den anställde får ta upp förmånsvärdet till beskattning, vilket blir billigare än att anlita vit arbetskraft (men givetvis dyrare än att anlita svart). För nyttjaren innebär det lagliga alternativet en kostnad på ca 100 kronor per timme, även om företagaren betalar tjänsten.
Skattemyndigheternas syn på barnpassning får oerhörda konsekvenser för förmånsvärdet. Den anställde skall skatta för hela det fakturerade beloppet trots att förmånen inte alls innebär någon ekonomisk nytta för honom, eftersom han har laglig rätt att vara hemma med ersättning för vård av sjukt barn. För företaget kan det däremot vara av stort värde att den anställde finns på plats. Den enskilde kan ändå tvingas att avböja eftersom han i de flesta fall förlorar alltför mycket på att gå till arbetet.
Den kommunala barnomsorgen är i dag momsbefriad. Frågan är om barnomsorgen i ett privat tjänsteföretag då inte också borde vara detta. Riksskatteverket har överklagat ett beslut beträffande Kalmarföretaget HomeMaid till Regeringsrätten, som haft ärendet sedan i augusti 1996 utan att något har hänt.
Även beträffande förmånsbeskattningen av familjetjänster finns det oklarheter. Vad skall marknadspriset på tjänsten anses vara? Som jämförelse kan nämnas att den kommunala barnomsorgstaxan är högst 20 kronor i timmen.
Om skattekilarna minskade och större klarhet kunde skapas beträffande förmånsbeskattningen borde ett stort antal legala hushållstjänster kunna skapas samtidigt som svartarbetet skulle minska i motsvarande mån. En sådan förändring skulle vara lönsam också för staten.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att skattekilarna inom den privata tjänstesektorn elimineras,
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reducera förmånsbeskattningen av familjetjänster.
|
Nils Fredrik Aurelius (m) |