Precis som regeringen tidigare aviserat i en skrivelse (1997/98:138) föreslås nya regler vid överföring av periodiseringsfond och skatteutjämningsreserv till aktiebolag i samband med byte av företagsform. De nya reglerna föreslås gälla retroaktivt, från den 17 mars 1998.
I denna kommittémotion vidhåller naturligtvis Folkpartiet den kritik vi riktade mot regeringen i samband med att skrivelsen lades fram. Från rättssynpunkt är det helt oacceptabelt att, som regeringen, vid upprepade tillfällen slå till med stopplagstiftning och därmed försvåra planeringsförutsättningarna för i synnerhet småföretagare. Människor måste veta vilka lagar och regler som gäller, och inte tvingas planera ekonomiska aktiviteter utifrån vaga formuleringar i skrivelser.
Enligt 2 kap. 10 § regeringsformen krävs att det föreligger ”särskilda skäl” för att riksdagen ska kunna besluta om retroaktiv beskattning. Vår uppfattning är att de motiv som redovisas i propositionen inte är tillräckligt starka för att det ska anses föreligga ”särskilda skäl”. Regeringen hänvisar enbart till en dom i Regeringsrätten som fäst uppmärksamheten på att gällande regler kan leda till icke avsedda skattemässiga fördelar.
Dessutom saknas bärande skäl för att ändra lagen på det sätt regeringen föreslår.
Enligt gällande lag kan företagare som byggt upp periodiseringsfonder och utjämningsreserver i en enskild firma föra över dessa till ett aktiebolag och i vissa extremfall slippa det andra ledet i bolagsskatten, utdelningsskatten. Så har varit fallet när det skattemässiga nettovärdet av övertagen substans varit lägre än övertagna periodiseringsfonder. I alla andra fall kan däremot inte hävdas att någon utdelning av obeskattade vinstmedel sker. I och med att anskaffningskostnaderna för aktier bestäms till ett belopp som motsvarar det faktiskt tillskjutna beloppet, kan inte heller hävdas att dubbelbeskattning kringgås. Det begränsade inslaget av enkelbeskattning har sannolikt underlättat expansionsfasen för berörda företag, men det är någonting som regeringen vill sätta stopp för.
Att övergå från enskild firma till aktiebolag är naturligt för en företagare som vill expandera sin verksamhet. Aktiebolagsformen innebär en större kapitalinsats men ett mer begränsat risktagande. Detta är viktigt, inte minst vid övergången från ett enmansföretag till ett företag med flera anställda. Innebörden av regeringens förslag är att den som vill bilda aktiebolag alltid måste skjuta till egna fullbeskattade medel för att fylla upp aktiekapitalet. Möjligheten att arbeta upp ett lågbeskattat kapital i en enskild firma eller ett handelsbolag, som därefter ombildas till aktiebolag, upphör.
Folkpartiet anser att en av de viktigaste politiska uppgifterna är att skapa förutsättningar för en kraftig uppgång i sysselsättningen. Då krävs att villkoren för små och medelstora företag – där huvuddelen av de nya jobben måste växa fram – förbättras avsevärt. Politiken måste i högre grad utformas från de mindre företagens perspektiv, inte bara skattepolitiken, utan även arbetsmarknadslagstiftningen och den offentliga regelmassa som berör företagandet.
Småföretagens vilja att expandera måste uppmuntras. Folkpartiet har därför föreslagit bland annat lägre arbetsgivaravgifter, slopad dubbelskatt på aktier – vilket underlättar expansion med egna medel – och rättvisare regler för fåmansbolagen. Vi konstaterar att regeringen, trots löften om ”satsningar på småföretag”, i praktisk handling försvårar för småföretagare som vill gå vidare och bygga ut sin verksamhet. Den nu aktuella propositionen är ett sådant exempel.
Mot denna bakgrund anser Folkpartiet att riksdagen bör avslå propositionen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny inriktning av skattepolitiken gentemot småföretagen.
|
Isa Halvarsson (fp) |