Skattekontrollutredningen föreslog att värdepappersinstitut skall lämna kontrolluppgift om reavinst och realförlust vid options- och terminsaffärer. Förslaget stötte på massiv kritik såväl från två av kommitténs experter vilka avgav ett särskilt yttrande som från flertalet remissinstanser. Regeringen har därefter valt att lägga fram ett mindre långtgående förslag innebärande att värdepappersinstitut skall lämna kontrolluppgift vid utfärdande av optioner och vid slutförande av options- och terminsaffärer. Regeringen avfärdar dock inte helt Skattekontrollutredningens förslag utan skriver att den ännu inte har tagit ställning till det.
Skattekontrollutredningens förslag innebar att skattepliktig reavinst skulle fastställas enligt en helt ny ordning som knappast är förenlig med svensk rättsordning. Enligt gällande rätt är det den skattskyldige som tolkar skattelagarna och i sin deklaration framställer ett yrkande om hur en reavinst enligt hans mening skall beräknas, om vid vilken tidpunkt den skall beskattas etc. Med den i utredningen föreslagna ordningen skulle det i stället vara skattemyndigheten som tolkar skattelagarna och föreslår den skattskyldige vilka reavinster som skall tas upp till beskattning och hur dessa skall beräknas etc. Skattemyndigheten ges därmed en dömande funktion som inte är förenlig med dess ställning som förvaltningsmyndighet. Det ligger dessutom i sakens natur att en enskild skattskyldig hamnar i ett underläge när det gäller att genomskåda och ifrågasätta de tolkningar som myndigheten förelägger honom. Det kan befaras att tolkningarna inte alltid kommer att göras på det för den skattskyldige fördelaktigaste sättet.
Det är dessutom angeläget att Sverige ligger i fas med andra jämförbara länder när det gäller att införa pålagor vare sig det gäller skatt eller kontrolluppgifter. Om Sverige ligger "före" andra länder i dessa hänseenden uppkommer dels konkurrensnackdelar för de svenska institut som måste bekosta kontrolluppgifterna, medan utländska institut inte har motsvarande kostnader, dels en risk att kontrollverksamheten gör att de som är känsliga för integritetsintrånget tenderar att söka sig utomlands. Detta inte nödvändigtvis för att undanhålla staten inkomsterna, utan dessa kan ändå deklareras.
När Sverige deltar i EMU kommer också det hinder som utgörs av att olika länder har olika valutor att undanröjas, vilket leder till att omfattningen på affärer i utlandet kommer att öka. Det är därför viktigt att Sverige håller en kontroll- och skattenivå som ligger i fas med andra länder.
Med den tänkta ordningen skulle dock en för hela Sverige central myndighet få ett komplett register över alla medborgares hela innehav av aktier, obligationer etc. med uppgift om anskaffningskostnader, latenta vinster och gjorda försäljningar. Frågan är om vi i dag har den absoluta datasäkerhet som skulle krävas för att förvara en sådan mängd så känsliga och privata uppgifter. Staten har heller ingen rätt att få veta vilka vinster en skattskyldig har möjlighet att ta fram innan han ens har sålt sina värdepapper.
Mot denna bakgrund motsätter vi oss en utökning av kontrolluppgiftsskyldighet utöver vad regeringen föreslagit i föreliggande proposition.
Efter massiv kritik från näringslivet och den borgerliga oppositionen föreslår regeringen nu vissa förändringar av företagens redovisning och uppbörd av mervärdesskatt. Förändringarna går i rätt riktning men är inte tillräckligt långtgående.
I de fall den ingående mervärdesskatten överstiger den utgående – exempelvis i samband med export eller i samband med stora investeringar – är det angeläget för företagen att få snabb återbetalning. För de små företagen är detta ett extra stort problem. Regeringens lösning är att de små företag som vill skall få tidigarelägga redovisningen av skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt till den 26:e i månaden efter redovisningsperioden, dvs då de stora företagen måste redovisa skatt. Det är inte tillfredsställande att småföretagen skall behöva tidigarelägga all skatteredovisning för att få tillbaka överskjutande ingående moms. Vi föreslår i stället att de företag, som vid återkommande tillfällen under räkenskapsåret har överskjutande ingående moms, utan särskilda åtgärder skall få möjlighet att inlämna sin redovisning i anslutning till redovisningsperiodens utgång.
De företag som vid enstaka tillfällen har överskjutande ingående moms skall hos skattemyndigheten kunna begära att för aktuella redovisningsperioder få inlämna sin redovisning vid motsvarande tidpunkt.
Såväl den genomförda som den av regeringen föreslagna ändringen innebär försämringar för de företag som redovisar överskjutande mervärdesskatt i förhållande till tidigare regler. För att minimera dessa olägenheter föreslår vi att företagen skall tillgodoräknas ränta på överskjutande ingående skatt från den sjätte dagen efter det att redovisningen kommit skattemyndigheten till del och att icke förfallna skatte- och avgiftsbelopp som blir föremål för avräkning mot detta belopp inte skall reducera underlaget för ränteberäkningen.
När den nya skattebetalningslagen infördes gavs begreppet förfallodag en ny innebörd, vilket vi vände oss emot. Tidigare hade ett företag kunnat vara säkert på att undgå straffavgifter om det fanns ett kvitto med stämpel från post eller bank att en skatt betalats senast på förfallodagen. I den nya ordningen måste betalningen emellertid ske i så god tid att likviden kommit myndigheten tillhanda på förfallodagen.
Ändringen har inneburit betydande rättsosäkerhet och ökade kostnader för företagen. Betalningen sker helt på företagets risk. Förseningar hos betalningsförmedlaren, vilka leder till underskott på avsändarens skattekonto, leder till kostnader och problem som företaget får stå för. Det är enligt vår mening ett system som ensidigt gynnar staten och sätter företaget i andra hand. Dessutom leder det i praktiken till att betalningstiden i många fall blir kort. Vi föreslår mot denna bakgrund att inbetalning liksom i det tidigare systemet skall få ske senast på förfallodagen.
Det torde ankomma på utskottet att utarbeta erforderlig lagtext.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet för värdepappersinstitut,
att riksdagen beslutar om ändring i skattebetalningslagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
|
Bo Lundgren (m) |
|
|
Karl-Gösta Svenson (m) |
Carl Fredrik Graf (m) |
|
Jan-Olof Franzén (m) |
Carl Erik Hedlund (m) |
|
Ola Sundell (m) |
Inga Berggren (m) |
|
Jerry Martinger (m) |
Stig Rindborg (m) |
|
Nils Fredrik Aurelius (m) |