I skrivelsen aviseras ändringar av reglerna om överföring av periodiseringsfond och skatteutjämningsreserv till ett aktiebolag i samband med byte av företagsform. Lagen föreslås få retroaktiv verkan från den 17 mars 1998.
Trots kraftig kritik aviserar nu regeringen för andra gången på mycket kort tid kommande lagstiftningsförslag med retroaktiv verkan. Förra gången var i januari då regeringen presenterade en skrivelse med meddelande om kommande förslag om ändring av reglerna för beskattning av aktievinster i bolagssektorn (skr 1997/98:66). Vi motsatte oss detta förfarande. Det är illa att regeringen slår till med stopplagstiftning genom vaga formuleringar i en skrivelse. Ur rättssynpunkt är detta enligt vårt sätt att se inte acceptabelt.
I den skrivelse som nu behandlas beskrivs innehållet i det kommande förslaget mycket kortfattat. Ett förslag till lagtext aviseras till någon gång senare under våren. Ändå föreslås lagen gälla med retroaktiv verkan från den 17 mars. Det är inte tillfredsställande för företagen att behöva planera enbart utifrån en beskrivning av ett kommande lagförslag.
Enligt 2 kap 10 § regeringsformen får riksdagen, om ”särskilda skäl” påkallar det, fatta beslut om retroaktiv beskattning från det datum en proposition eller skrivelse lagts men innan lagen trätt i kraft. Det enda skäl som regeringen i det nu aktuella fallet anger är: ”Enligt underhandsuppgifter från skatteförvaltningen förefaller möjligheten att upplösa obeskattade reserver med endast enkelbeskattning ha fått stor spridning bland de skattskyldiga. Aktiviteter med ombildning till aktiebolag tycks på kort tid ha blivit omfattande.” För att ”särskilda skäl” för retroaktiv lagstiftning skall föreligga måste regeringen motivera sig bättre än vad den gjort i skrivelsen. Mot denna bakgrund motsätter vi oss regeringens förslag till stopplagstiftning, dvs att ett kommande förslag skall tillämpas från den 17 mars 1998.
Regeringsrätten har i en dom den 18 december 1997 slagit fast att en perodiseringsfond som överförs från en fysisk person till ett aktiebolag inte behöver bokföras i aktiebolagets räkenskaper. Domen har fäst uppmärksamhet på att gällande regler kan ge upphov till icke avsedda skattefördelar, menar regeringen. Enligt gällande lag kan företagare, som byggt upp periodiseringsfonder och skatteutjämningsreserver i en enskild firma, föra över dessa till ett aktiebolag och i vissa extremfall slippa det andra ledet i bolagsskatten, utdelningsskatten. Så har varit fallet endast när det skattemässiga nettovärdet av övertagen substans varit lägre än övertagna periodiseringsfonder. I alla andra fall kan däremot inte hävdas att någon utdelning av obeskattade vinstmedel sker. I och med att anskaffningskostnaden för aktierna bestäms till ett belopp som motsvarar det faktiskt tillskjutna beloppet, kan inte heller hävdas att dubbelbeskattningen kringgås. Det begränsade inslaget av enkelbeskattning har sannolikt underlättat expansionsfasen för berörda företag men är någonting som regeringen alltså vill sätta stopp för.
Aktiebolag som genom fondemission ökar sitt aktiekapital från 50 000 kr till 100 000 för att uppfylla de nya kraven på aktiekapital slipper dubbelbeskattningen, de betalar endast bolagsskatt på 28 procent på vinsterna.
Att övergå från enskild firma till aktiebolag är naturligt för en företagare som vill expandera sin verksamhet. Aktiebolagsformen innebär en större kapitalinsats men ett mer begränsat risktagande. Detta är viktigt inte minst vid en övergång från att vara ett enmansföretag till ett företag med anställda.
Den praktiska konsekvensen av regeringens förslag är, att den som vill bilda ett aktiebolag alltid måste tillskjuta egna fullbeskattade medel för att fylla upp aktiekapitalet. Möjligheten att arbeta upp ett lågbeskattat kapital i en enskild firma eller ett handelsbolag, som därefter ombildas till aktiebolag, upphör. Det är främst i de små och medelstora företagen som de nya jobben måste växa fram. Enligt Folkpartiet liberalerna är det synnerligen viktigt att förbättra framväxten av trygga företag och skapa ett bättre näringslivsklimat. Regeringen har en tendens att istället försämra möjligheter för företag och deras växtmöjligheter.
Vi anser att det saknas bärande skäl för att ändra lagen i den riktning regeringen föreslår.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om att 2 kap. 10 § regeringsformen inte skall tillämpas på överföringar som kommer att omfattas av den kommande lagstiftningen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inte finns tillräckliga skäl till den aviserade ändringen av lagstiftningen.
|
Isa Halvarsson (fp) |
Karin Pilsäter (fp) |
Elanders Gotab, Stockholm 1998