Arbetslösheten är ett stort och allvarligt problem i Sverige i dag och påverkar vår offentliga budget både i form av kostnader för arbetslösheten och i form av minskade skatteintäkter. Arbetslösheten innebär samtidigt ett stort problem för den medborgare det drabbar, ekonomiskt, men också mentalt och fysiskt och i vissa fall även i form av splittrade familjer, sjukdom, beroende och kriminalitet. Allt bör därför göras för att öka antalet arbetstillfällen.
I Kungälv har sedan november 1996 bedrivits ett EU-projekt med övergripande mål att minska arbetslösheten, dels genom att öka chanserna för arbetslösa att få arbete genom utbildning, dels genom att försöka finna möjligheter att öka det totala antalet arbetstillfällen. Projektet har fått namnet Humlan och bedrivs i samarbete mellan Arbetsförmedlingen i Kungälv, Kungälvs kommun och Medborgarskolan.
Utbildningen ger både teoretisk och praktisk kunskap om arbetsvillkoren och arbetsuppgifter i ett småföretag. För att inte konkurrera ut befintliga reguljära arbetstillfällen med offentliga medel har arbetsmarknaden för hushållstjänster utvalts som projektidé eftersom dessa tjänster i dag till största delen säljs svart. Med hushållstjänster menas i detta projekt städning, tvätt, strykning, fönsterputsning, reparationer, lättare trädgårdsskötsel, tillfällig hjälp med barn, hundpassning m.m.
Projektet har varit framgångsrikt. Många arbetslösa i Kungälv har genom detta projekt fått en högre kompetens och självkänsla vilket lett till anställning respektive kunskap att ”starta eget”.
För att ta fram fakta om marknaden för hushållstjänster genomfördes under våren 1996 en marknadsundersökning av hushållens behov av tjänster. För kontroll av framkomna fakta har sedan kundundersökningar genomförts under våren 1997.
Undersökningarna visar att efterfrågan på hushållstjänster är mycket stor. Mer än 30 procent av hushållen i Kungälv är beredda att betala för hjälp med hushållstjänster. Efterfrågan finns i alla typer av hushåll, oavsett inkomst, ålder eller boendeform. Störst behov av hjälp finns hos dem som är mellan 25 och 45 år och har barn under 7 år, detta oavsett om hushållen tillhör låg-, medel- eller höginkomstgruppen. Det är barnfamiljerna som i dagens samhälle är hårt pressade med dubbelarbete och behöver tid. Att köpa hushållstjänster är att köpa tid – tid till barnen, tid till social samvaro med familjen, tid till utbildning eller möjlighet till utökat yrkesarbete.
En annan stor grupp med behov av hjälp är pensionärer som inte orkar sköta sitt hem. Städning, trädgårdsskötsel, snöskottning och att bära hem matvaror är exempel på vad de behöver hjälp med.
Behov av hjälp och efterfrågan är mycket priskänsliga. Är det vita priset för högt köps tjänsterna på den svarta marknaden eller utförs i form av eget arbete. Enligt de fakta som de ovan angivna undersökningarna fått fram, motsvarar efterfrågan en potentiell arbetsmarknad av cirka 100 000 heltidstjänster om hushållens timpris är mellan 60 och 65 kronor.
Skall den som kan och vill arbeta med hushållstjänster på den vita arbetsmarknaden kunna försörja sig och kunna få en lön motsvarande vad som i dag betalas vid reguljära motsvarande arbetsplatser inom det offentliga (vård, omsorg t.ex.) måste därför en förändring av skattebelastningen ske så att efterfrågan styrs till vita tjänster.
En optimal skatteutformning för hushållstjänster vore därför att införa en 50-procentig skattereduktion på kundens pris. Detta gör det ekonomiskt möjligt för de flesta hushåll att anlita hjälp från en vit arbetsmarknad för hushållstjänster och skulle innebära att vi skapar möjligheter för 100 000 nya vita heltidstjänster. Många arbetslösa besitter i dag den kunskap och erfarenhet som behövs för att omgående kunna arbeta inom denna sektor utan ytterligare utbildning, varför arbetsmöjligheterna snabbt skulle kunna omsättas i heltidstjänster. De arbetslösa får då snabbt kontakt med den reguljära arbetsmarknaden, inte minst i form av första anställning för ungdomar och invandrare, vilket ökar rättvisan i samhället. Den stora arbetslöshet vi har i dag skulle snabbt minska.
Många av de arbetstillfällen som försvunnit är inom vård och omsorg, vilket är en kvinnodominerad arbetsmarknad. Om hushållstjänster kan ge arbetstillfällen med minst lika stor inkomst som dessa nu arbetslösa kvinnor haft som anställda, ökar det också rättvisan i samhället. Rapporter visar att kvinnor genomsnittligt arbetar 13 timmar mer i veckan med hushållsarbete än män, och att cirka 800 000 kvinnor arbetar deltid. Om dessa hushåll får råd till hjälp kan rättvisan mellan könen öka.
Om en skattereduktion på 50 procent av priset införs blir det möjligt med ett kundpris som innebär en ny vit potentiell arbetsmarknad motsvarande 100 000 tjänster. Många av de i dag ”svarta tjänsterna” kan bli vita tjänster och många i dag arbetslösa kan få arbete till löner motsvarande normala löner inom vård och omsorg.
För att ytterligare understryka vikten av en förändring av skatteutformningen på hushållstjänster bör Sverige verka för en ändring av momsdirektiven inom EU och föreslå 6 procent moms på hushållstjänster.
Det offentligas kostnad för varje arbetslös ligger i dag på cirka 90 000–150 000 kronor. Detta innebär att en skattereduktion för hushållstjänster som skapar möjlighet till cirka 100 000 arbetstillfällen hos hushållen är självfinansierad. De som i dag har a-kassa skulle i stället tjäna pengar. Både den enskilde och vår offentliga budget skulle vinna på en förändring.
Samtidigt skapas en bättre tillvaro för många av dagens stressade barnfamiljer och för många pensionärer, rättvisan ökar mellan medborgarna och mellan könen. Vi hoppas att de problem som följer i arbetslöshetens spår, sociala problem, familjeproblem, sjukdom och kriminalitet, också kan minska när arbetslösheten sjunker.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att från den 1 januari 1998 införa en skattereduktion på 50 % av betald kostnad för hushållstjänster i enlighet med vad som anförts i motionen.
|
Kent Olsson (m) |
Åke Carnerö (kd) |