Försörjningen av riskkapital till företagen fungerar ännu inte trots olika försök att lösa problemet. Detta hämmar särskilt tillväxtinriktade innovationsbaserade företag. Samtidigt är det bland dessa Sveriges nya generation exportföretag finns. Även om dubbelbeskattningen på aktier helt slopas för onoterade företag kommer mindre företag under överskådlig tid framöver att ha en lägre soliditet än större företag. Likaså kommer den externa riskkapitalförsörjningen till dessa företag att behöva någon form av stimulans fram till dess att skattetrycket i Sverige nått en betydligt lägre nivå än dagens, vilket framgår av erfarenheter gjorda i Storbritannien och USA.
Problemet i Sverige idag är inte begränsad tillgång på riskvilligt kapital i sig. Problemet är däremot begränsad tillgång till privat riskkapital som är berett att söka sig till mindre och medelstora företag på de villkor som är företagsekonomiskt intressanta för företagen. Genom skatternas höjd och struktur blir avkastningskraven på kapitalet för höga.
Utan någon form av tillfällig stimulans kommer därför även i fortsättningen villkoren för det riskvilliga kapitalet att vara sådana att kapitalet inte i tillräcklig omfattning söker sig till de mindre och medelstora tillväxtföretagen.
Ett förslag som därför bör övervägas är att införa ett kraftigt förbättrat riskkapitalavdrag under viss tid även efter att dubbelbeskattningen av aktievinster slopats. Ett sådant riskkapitalavdrag bör avse även privatpersoner som önskar placera i särskilda fonder, vilka i sin tur investerar i onoterade företag.
Utgångspunkten för ett nytt riskkapitalavdrag kan vara det riskkapitalavdrag, 30 procents avdrag vid investeringstillfället och frihet från reavinstskatt om aktierna behålls under fem års tid, som infördes 1996, men förbättrat på några väsentliga punkter.
Höj maximala investeringsbeloppet till en miljon kronor.
Förkorta tiden som aktierna måste ägas och bolaget följa uppställda villkor från fem till tre år.
Medge en rejäl högsta likviditet i bolagen under treårsperioden. Gränsen i nuvarande avdrag vid 20 procent är för låg.
Tillåt därtill de företag som investeringarna sker i att hyra ut en viss del av egna lokaler under treårsperioden. Vidare bör en indirekt investeringsform via någon form av projektkapitalfonder eller andra investeringsföretag utredas och införas som komplement till den direkta investeringsmöjligheten. Förebilden för en sådan indirekt variant kan vara det brittiska systemet med s.k. Venture Capital Trusts, VCT.
Preliminära beräkningar av Nutek visar att det riskkapitalavdrag som infördes 1996 trots kraftig kritik och stora begränsningar användes av drygt 3 000 personer som investerade i cirka 1 000 företag. Det utfallet vill vi förstärka genom att föreslå ett nytt och kraftigt förbättrat riskkapitalavdrag som även får tillämpas vid investeringar till fonder. Ett eventuellt momentant intäktsbortfall kan finansieras genom minskning av de stöd som av olika skäl idag ges till företagen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar återinföra ett riskkapitalavdrag i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en indirekt finansieringsform för privata investeringar i onoterade företag i enlighet med vad som anförts i motionen.
|
Sten Svensson (m) |
|
|
Michael Stjernström (kd) |
Inga Berggren (m) |