Stegvis har riksdagsmajoriteten sänkt nivån på avdrag för representationskostnader. Den senaste sänkningen var till 90 kronor fr.o.m 1997-01-01. Under åberopande av att den ytterligare begränsningen av avdragsrätten ”är starkt motiverad mot bakgrund av den förstärkning av det offentligas finanser som åtgärden medför” har det varit möjligt att successivt undergräva en hel branschs lönsamhet och förmåga att överleva. Regeringen räknade på detta sätt med att få in 500 miljoner kronor från företagen, en halv miljard som annars hade stannat i företagen och kunnat användas till investeringar och nyanställningar. Förutom representationsavdragets minskning har restaurangbranschen också fått en försämrad konkurrenskraft på grund av den sänkta mervärdesskatten på livsmedel. Den lägre nivån för matmomsen gäller inte restauranger, som får ytterligare en försämring av lönsamheten i konkurrensen med matbutiker med ett utbud av färdiga rätter. Till detta kommer så de allmänna försämringar av samtliga företagares ställning som genomförts av riksdagsmajoriteten.
Resultatet har inte heller uteblivit. Hotell och restauranger toppar statistiken för konkurser, 700 per år eller i genomsnitt två per dag! Arbetslösheten har stadigt legat mellan 20 och 25 procent under de tre senaste åren eller cirka 15 000 personer. Lönsamheten i branschen är också mycket låg. Närmare hälften av de företag som ingår i Sveriges Hotell & Restaurangföretagares restaurangpanel redovisar förlustsiffror. Restauranger med inriktning mot representation har en väsentligt svagare utveckling än genomsnittet. Flera av våra mest namnkunniga restauranger har också stängt för luncher och försöker överleva med endast middagsservering.
I andra sammanhang talas det vitt och brett om att vi skall locka utländska besökare till Sverige. Turismen är världens största industri, och vi i Sverige har varit mycket dåliga på att ta en ordentlig andel av den internationella besökandeströmmen. För att gäster skall trivas i vårt land förutsätts att vi har bra hotell och restauranger, men dessa kan inte enbart leva på turister och utländska affärsbesök. Det fordras en bra och jämn inhemsk efterfrågan också. Ingen exportnäring kan i längden vara framgångsrik utan en stark hemmamarknad. Genom att undergräva förutsättningarna för restaurangernas utveckling minskas nationens attraktion bland utländska besökare och permanentas den höga arbetslösheten i branschen. Detta samtidigt som svenska kockar skördar stora framgångar i de stora prestigeladdade tävlingarna runt om i världen. I hemlandet är det emellertid svårt för dessa skickliga yrkesmän och -kvinnor att kunna utöva sina färdigheter beroende på att riksdagsmajoriteten beslutat att representationsavdraget skall minskas.
Men det är inte bara restaurangerna som kommer i kläm utan även kunderna, de gästande företagen. Alla kostnader för intäkters förvärvande skall vara avdragsgilla. Nu har riksdagens majoritet plockat ut en kostnadspost, som man inte anser bör vara avdragsgill fullt ut. Det bör rimligen ankomma på företagen att själva bestämma vilka kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma resultat. Vilken kunskap och insikt om företagandets villkor har riksdagsmajoriteten som helt godtyckligt tar ut en speciell kostnadspost och underkänner den? Att i samband med affärsuppgörelser och förhandlingar bjuda på lunch eller middag hör till god sedvänja över hela världen.
I vissa länders kultur är denna sociala samvaro av en sådan betydelse att inga konkreta förhandlingar kan inledas förrän parterna träffats vid middagsbordet för att prata om vad som helst bara inte affärer! Först när man lärt känna varandra är det dags att börja resonera affärer.
I Sverige har vi en annan kultur, men representationen är en nödvändig del i all näringsverksamhet. I en undersökning som gjorts på Handelshögskolan i Göteborg bland 900 företag inom olika branscher med stor representation anger 90 procent av företagen att beslutet att sänka representationsavdraget är ett dåligt eller mycket dåligt beslut. Och anledningarna är de väntade, företagen får höjda kostnader för ett av sina marknadsföringsinstrument. Undersökningen visar också att det är de minsta företagen som är mest känsliga för förändringar i representationsavdragen. Det är de små företagen som vill växa som kommer i strykklass, konstateras i utredningen.
När nu regeringen och riksdagens majoritet anser att man lyckats stabilisera statens ekonomi med höjda skatter och andra pålagor, så har det enda angivna motivet för sänkningen av representationsbidraget fallit bort. Avdraget bör också därför återställas till 180 kronor.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att höja avdraget för representation till 180 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.
|
Carl Erik Hedlund (m) |
|
|
Mikael Odenberg (m) |
Jan-Olof Franzén (m) |
|
Per Bill (m) |
Inga Berggren (m) |
|
Karin Falkmer (m) |
Jan Backman (m) |