Personaloptioner, som riktar sig inte bara till chefen utan till breda grupper av anställda, är mycket vanliga framför allt i amerikanska bolag och skiljer sig i flera avseenden från vanliga optioner. De ger rätt att förvärva aktier i företaget till en bestämd kurs under vissa perioder, men de är inte värdepapper i skattemässig mening eftersom de inte kan säljas, överlåtas eller pantsättas. Om en anställd slutar upphör optionen att gälla och blir därmed värdelös. Den nuvarande lagstiftningen medför att en anställd beskattas för optionens hela värde första dagen som den går att utnyttja oavsett om så sker eller inte. Eftersom personaloptioner normalt har mycket lång löptid, fem till tio år, så blir det så kallade förväntningsvärdet stort. Därmed finns risken att den anställde får betala mer i skatt än vad han kan få ut genom att utnyttja optionen och sälja aktierna.
Drygt 400 amerikanska företag har tillsammans runt 40 000 anställda i Sverige. De är ofta personalintensiva och bidrar kraftigt till sysselsättningen i vårt land. Den amerikanska handelskammaren, American Chamber of Commerce in Sweden, hävdar att det finns risk att de amerikanska bolagen i Sverige väljer att expandera i något annat nordiskt land, vilket vore mycket olyckligt. En förändring krävs för att skatten aldrig ska kunna bli större än den verkliga förmånen. Vi föreslår att förmånsvärdet av personaloptionen inte skall fastställas och förmånsbeskattningen inte äga rum förrän den dag som den anställde verkligen utnyttjar optionen och köper aktier i sitt bolag. En sådan förändring skulle innebära att de svenska reglerna skulle överensstämma med dem i de flesta andra länder.
Även RSV delar den synpunkten. I en skrivelse 96-03-01 föreslår RSV: ”att i de fall en skattskyldig på grund av anställning förvärvat en rätt att till ett i förväg bestämt pris få förvärva egendom vid senare tidpunkt, skall förmånen anses ha åtnjutits vid tidpunkten för utnyttjandet”.
RSV framhåller i sin skrivelse att vinsterna för skatteförvaltningen är väsentliga. Förutom att man inte behöver hålla reda på äldre deklarationer och efterforska på vilket sätt och till vilket belopp en person eventuellt blivit förmånsbeskattad, så behöver man inte heller värdera optionen. Är det fråga om onoterade aktier så är det dessutom näst intill ogörligt att på ett rimligt sätt uppskatta värdet av rätten. Dessa värderingar kräver f n stora utredningsresurser. Detta torde gälla även för arbetsgivarna.
Skattebortfallet är litet. Visserligen senareläggs beskattningen av förmånen, men som regel torde istället det förmånsgrundande värdet bli större.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av beskattningen av personaloptioner så att förmånen anses ha åtnjutits vid tidpunkten för utnyttjandet.
|
Isa Halvarsson (fp) |
Anne Wibble (fp) |