Regeringen har i en skrivelse till riksdagen aviserat en ändring av den s.k. koncernregeln (2 § 4 mom. tionde stycket SIL). Den nuvarande bestämmelsen innebär att vinsten skall beskattas först när det köpande företaget åter säljer andelarna till ett bolag utanför koncernen. Det sker genom att det köpande företaget övertar anskaffningsvärdet för andelarna från det säljande företaget. Koncernregeln är dock problematisk eftersom skatteuppskovet inte tas igen om det köpande företaget upphör att tillhöra koncernen, vilket har utnyttjats för skatteundandragande i några fall. I enlighet med slutbetänkandet från 1992 års Företagsskatteutredning (SOU 1998:1) aviserar regeringen mot denna bakgrund en kommande förändring av koncernregeln. Förändringsförslaget innebär att det säljande företaget skall beskattas för reavinsten men först när någon omständighet inträffat som medför att andelarna inte längre kan innehas av ett företag som tillhör samma koncern som det säljande företaget.
En skyndsam ändring av koncernregeln är nödvändig för att förhindra ytterligare skatteundandragande. Problemet med regeringens förslag är dels att det i vissa fall kan få retroaktiv verkan för transaktioner som genomfördes mellan den januari 1997 och 21 januari 1998, dels att det får verkan för transaktioner efter den 21 januari 1998 men innan företagen har en lagtext att utgå ifrån, vilket verkar dröja. Regeringen planerar nämligen att behandla förändringen av koncernregeln tillsammans med övriga förslag från Företagsskatteutredningen. Det medför, enligt uppgift från Finansdepartementet, att en lagrådsremiss kommer att överlämnas i juni. Först då får Lagrådet möjlighet att yttra sig om huruvida retroaktiviteten kan anses vara grundlagsenlig eller ej. Därefter skulle en proposition överlämnas till riksdagen i september. Det innebär att ett beslut om lagtext inte kan tas förrän någon gång under hösten. Hur sent beror på om det blir regeringsskifte eller ej.
När regeringen tillgriper metoden att lämna en skrivelse till riksdagen för att införa s.k. stopplagstiftning med omedelbar verkan, är det brukligt att en lagrådsremiss med efterföljande proposition sammanställs snarast möjligt. Även om riksdagens beslut sedan dröjer ett tag, medför åtminstone existensen av ett lagtextförslag att skattskyldiga kan bedöma hur den slutligt gällande lagen sannolikt kommer att utformas.
Det är illa nog att regeringen slår till med stopplagstiftning genom vaga formuleringar i en skrivelse. Men att sedan låta skattskyldiga vänta tio till elva månader på den slutliga lagen är från rättssäkerhetssynpunkt rena katastrofen. De i skrivelsen föreslagna ikraftträdandebestämmelserna är otydliga och det innebär att en mängd skattskyldiga inte vet – och knappt kan gissa sig till – vilka skatteeffekter som uppkommer om olika slags transaktioner vidtas under året fram till dess att riksdagen fattar sitt beslut.
Mot denna bakgrund skall regeringen överlämna ett förslag till lagstiftning till riksdagen senast i samband med den ekonomiska vårpropositionen den 14 april. Vid ett senare överlämnande skall stopplagstiftningen inte gälla från den 21 januari 1998 utan först från det datum lagförslaget överlämnas. Regeringen bör särskilt beakta att lagen inte skall få retroaktiv verkan för perioden före den 21 januari 1998.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om ändringar av reglerna för beskattning av aktievinster i bolagssektorn i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren vid ett senare överlämnande av propositionen än den 14 april 1998,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om retroaktiv verkan av lagstiftningen.
|
Bo Lundgren (m) |
|
|
Karl-Gösta Svenson (m) |
Carl Fredrik Graf (m) |
|
Jan-Olof Franzén (m) |
Carl Erik Hedlund (m) |
|
Ola Sundell (m) |
Inga Berggren (m) |
|
Jerry Martinger (m) |
Stig Rindborg (m) |
|
Nils Fredrik Aurelius (m) |