Företagarskattsedel är numera i praktiken ett villkor för företagare att kunna bedriva sin verksamhet. Reglerna för tilldelning av F-skattsedel till företagare har därför varit föremål för diskussion i såväl media som riksdag under det senaste året efter att det framkommit att företagare i flera uppseendeväckande fall nekats F-skattsedel och många personer som önskar bedriva näringsverksamhet inte finner det lönt att söka om sådan skattsedel.
Av regeringens höstproposition framgick att regeringen avsåg att förenkla reglerna om tilldelning av F-skattsedel. Problemen har bl.a. gällt företagare inom framför allt olika tjänstesektorer som vid starten inte haft ett visst antal uppdragsgivare eller inte investerat så stora belopp i verksamheten att de av skattemyndighet eller domstolar ansetts bedriva näringsverksamhet. Vad som har brustit har främst varit det s.k. självständighetsrekvisitet i definitionen av näringsverksamhet.
Av den nu framlagda propositionen framgår i lagtextdelen:
att F-skattsedel skall efter ansökan utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet, såvida det inte finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas.
Av nu gällande lagstiftning framgår:
att F-skattsedel skall efter ansökan utfärdas för den som bedriver eller kan antas komma att bedriva näringsverksamhet här i landet.
Av propositionen till gällande rätt framgår att tilldelningen därtill skall ske generöst.
Den föreslagna ändringen synes inte innebära någon ändring i sak. I stället är den i allt väsentligt att se endast som en uppmaning till skattemyndighet och domstolar hur de skall tillämpa redan gällande lagstiftning. Huvudproblemet, det vill säga innebörden av självständighetskriteriet i begreppet näringsverksamhet, behandlas inte i propositionen.
Samtidigt som propositionen lagts har regeringen gett Riksskatteverket i uppdrag att internt utreda hur detta självständighetsrekvisit tillämpas och föreslå eventuella förändringar. I bakgrundsbeskrivningen till RSV:s interna utredning anges att:
De problem som upplevts av företrädare för näringslivet kan förmodligen i vart fall delvis förklaras med att praxis fastlagts i vissa fall rätt lång tid tillbaka i tiden och att näringslivets funktion och utseende i dag är annorlunda.
Utredningen skall vara färdig 15 februari 1998.
Denna ordningsföljd, först lagstiftning och sedan utredning, innebär att regeringen nu föreslår en lagändring som i praktiken endast är en chimär, varefter den i bästa fall om något halvår kommer att föreslå ytterligare en ändring; då även med materiellt innehåll. Detta innebär att lagen under kort tid kommer att ändras vid sannolikt två tillfällen.
Regeringens proposition löser således inte de problem vid tilldelning av F-skattsedel som föreligger. Att lagstiftningen skall vara tidsenlig är ett minimikrav för att inte hämma näringslivets utveckling, hindra sysselsättning och begränsa den ekonomiska tillväxten.
Det förslag som framförts i motion till riksdagen efter höstpropositionen, att alla skattskyldiga som så önskar bör tilldelas F-skattsedel utan annan prövning än om personen har näringsförbud, har därmed således alltjämt bäring. I gengäld bör skattemyndigheten lika snabbt återkalla F-skattsedeln om den skattskyldige missbrukar den eller efter viss tid inte kan anses bedriva näringsverksamhet.
Riksdagen bör fatta beslut i enlighet därmed.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om erhållande av F-skattsedel.
|
Kenth Skårvik (fp) |
|
|
Sten Svensson (m) |
Kjell Ericsson (c) |
|
Michael Stjernström (kd) |
Bengt Harding Olson (fp) |
|
Inga Berggren (m) |
Marianne Andersson (c) |