Den som vill bli ”sin egen” behöver ansöka hos skattemyndigheten om en F-skattsedel. Folkpartiet har vid upprepade tillfällen, bland annat i motioner till riksdagen, pekat på att det finns alldeles för många exempel på människor vars idéer och projekt stupat redan här; i synnerhet tycks detta gälla blivande tjänsteföretagare. Vi kräver att reglerna ändras så att i princip alla som vill ha F-skattsedel också får det, såvida den sökande inte är belagd med näringsförbud.
Det är visserligen glädjande att regeringen nu uppmärksammat problemet, men förslaget i propositionen innebär inte någon lösning. Fortfarande måste skattemyndigheterna pröva om den som söker kommer att bedriva näringsverksamhet. Detta begrepp tolkas av allt att döma ofta för snävt och prövningen riskerar med regeringens förslag att bli fortsatt godtycklig.
I 21 § kommunalskattelagen definieras näringsverksamhet som ”självständigt bedriven förvärvsverksamhet”. Enligt den praxis som utvecklats löper emellertid levebrödsföretagare, som t ex tjänsteföretagare med små omkostnader och liten kundkrets, stor risk att ”definieras bort" av myndigheterna.
För att få F-skattsedel bör företagaren enligt praxis inte:
tidigare ha varit anställd hos uppdragsgivaren
använda uppdragsgivarens utrustning
ha få kunder som anlitar företagets tjänster under långa perioder
bedriva en verksamhet av ”allmän karaktär”
ha alltför små materiella investeringar
ta en liten ekonomisk risk
Tidningen Företagaren har i en serie artiklar skildrat hur enskilda drabbas. Ett sådant skräckexempel är skattemyndigheternas behandling av Rune Hammargren i Mönsterås. Han accepterade ett avgångsvederlag från sin arbetsgivare och tog chansen att öppna eget, Hammargrens företagsjour. Affärsidén var att serva bygdens företag vid arbetstoppar och i samband med personalbrist. En marknadsundersökning gav vid handen att här fanns förutsättningar för lönsamt företagande. Men skattemyndigheten avslog ansökan om F-skattsedel. Rune Hammargren överklagade till länsrätten och fick rätt. När verksamheten kommit igång överklagade skatteförvaltningen beslutet till kammarrätten som senare biföll skatteförvaltningens talan. F-skattsedeln drogs in. Företaget avvecklas och företagaren själv fick mot sin vilja börja leva på a-kassa. En av kammarrättens motiveringar var att ”något ekonomiskt risktagande inte förekommer”.
Kriterierna för avslag på en ansökan om F-skattsedel sammanfaller alltså med typiska kännetecken för en tjänsteföretagare. Regeringens förslag innebär härvidlag ingen förändring. Även om några fler på marginalen skulle beviljas F-skattsedel, löper de risk att bli av med den vid taxeringen om det t ex visar sig att de har ”för få kunder”, eller som i Rune Hammargrens fall ”för liten ekonomisk risk”.
Regeringen skriver i propositionen att det är ett relativt litet antal personer som får avslag på ansökan om F-skattsedel, närmare bestämt 1 510 personer. Hur många som får sin F-skattsedel återkallad framgår inte. Inte heller hur många som avstår från att ens ansöka efter att ha fått ett muntligt besked av skattemyndigheten. Självfallet är detta ett allvarligt problem, dels för var och en av de drabbade – som kanske ser en framtidsdröm eller en sista chans till egen försörjning gå om intet – dels för företagarklimatet i Sverige. Varför skall små tjänsteföretagare definieras bort? Varför skall skattemyndigheten överhuvudtaget överpröva människors affärsidéer?
Numera tycks alla partier vara överens om att den stora sysselsättningspotentialen i Sverige finns i den privata tjänstesektorn och i de mindre företagen. Ändå är det just ”framtidens företagare” som hindras idag. De som framför allt säljer sin tid och sitt kunnande, som inte har stora omkostnader och som ser egenföretagandet som ett naturligt alternativ till anställning.
Det finns många hinder att riva för att göra steget till eget företagande kortare i Sverige. Krånglet med F-skatten är ett av dem. Folkpartiet anser att man måste våga visa tilltro till människors förmåga att avgöra om de vill ta risker eller inte, om de vill avstå från viss trygghet i anställning till förmån för frihet och ansvar i ett företagande – eller rent krasst vill få en möjlighet till försörjning som inte står till buds på annat sätt.
Riksskatteverket har startat ett projekt som syftar till att kartlägga nuvarande praxis för utfärdande av F-skattsedel, särskilt med avseende på självständighetskriteriet. Folkpartiet anser att det är angeläget att detta leder till en ändring av begreppet näringsverksamhet i kommunalskattelagen så att sådana tjänsteföretagare, som vi givit exempel på i motionen, inte definieras bort och förvägras F-skattsedel. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att reglerna för utfärdande av F-skattsedel ändras så att i princip alla som vill få F-skattsedel också får det,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ändring av begreppet näringsverksamhet.
|
Isa Halvarsson (fp) |
Karin Pilsäter (fp) |