Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål (CIS-konventionen). Vidare föreslås bl.a. att en ny lag skall inrättas för regleringen av datoriserade register i tullens underrättelse- och spaningsverksamhet och att Generaltullstyrelsen skall få inrätta ett datoriserat centralt underrättelseregister för detta ändamål. I registret skall tullen kunna lagra sådan information som ger tullen anledning att anta att viss brottslighet förekommer även om något konkret brott inte är känt och någon grund för att inleda förundersökning ännu inte föreligger.
Enligt vår mening är det inte acceptabelt att i en demokrati och rättsstat låta behovet av en effektiv brottsbekämpning överordnas den enskildes behov av integritetshänsyn, vilket vi menar blir resultatet om brottsbekämpande myndigheter ges rätt att i dataregister lagra personuppgifter som är känsliga ur integritetssynpunkt utan att det föreligger någon som helst brottsmisstanke mot personen i fråga.
Moderata samlingspartiet har i andra sammanhang påpekat, bl.a. i EU-nämnden och motionsvägen, att det är respektive lands nationella lagstiftning som sätter gränserna för vilken information som införs i de nationella underrättelseregistren. Detta innebär att varken Europolkonventionen eller den här aktuella CIS-konventionen uppställer några hinder för en nationell lagstiftning som kräver att registrering i datoriserade underrättelseregister skall baseras på en – om än låg – grad av brottsmisstanke.
Datalagring av personuppgifter i de register det här är fråga om bör av integritetshänsyn inte ske om inte åtminstone den lägsta graden av brottsmisstanke – anledning att anta – föreligger.
Moderata samlingspartiet instämmer i regeringens syn på behovet av en effektiv brottsbekämpning. Sveriges medlemskap i EU och övrig internationalisering ställer ökade krav på såväl polisens som tullens insatser. En absolut förutsättning för att brottsbekämpningen skall bli framgångsrik är att de myndigheter som har att samarbeta över nationsgränserna i brottsförebyggande och brottsbeivrande syfte kan göra detta på ett effektivt sätt. I likhet med regeringen anser vi att informationsteknologins förtjänster måste tas tillvara i kampen mot brottsligheten. Av det skälet har vi också i olika sammanhang understrukit betydelsen av att IT-användningen utvecklas till ett vitalt arbetsredskap för bl.a. de brottsbekämpande myndigheterna.
I syfte att bl.a. förstärka den gränsöverskridande brottsbekämpningen har vi tidigare föreslagit att tullkriminalens och polisens nuvarande myndighetsstrukturer omorganiseras, se vår motion 1997/98:Ju219, Ny myndighetsstruktur för att bekämpa narkotika, varusmuggling och skattebrott, av Gun Hellsvik m.fl. (m). Förslaget innebär att tullkriminalen och polisen integreras i den brottsbekämpande verksamheten med utgångspunkt i riktning mot personkontroll eftersom det bakom den gränsöverskridande fria rörligheten av varor alltid finns en person som åtminstone i fysiskt hänseende är ansvarig. Skillnaden mellan de olika kontrollmetoder – varukontroll och personkontroll – som hittills utvecklats av tullen och polisen blir med en sådan ändrad utgångspunkt inte längre relevant. Vidare klargörs befogenhetsfördelningen mellan tullkriminalen och polisen i och med att polisen sköter personkontrollen och ingriper enligt sedvanliga straffprocessuella regler, dvs. med stöd av misstanke. Genom en integrering av de olika personalkategorierna upphör det ”dubbelkommando” som i dag präglar tullkriminalens och polisens arbete, vilket torde innebära att personalen kan användas mer effektivt i den brottsbekämpande verksamheten. Mot bakgrund av det anförda bör regeringen snarast ta de initiativ som behövs för att integrera tullkriminalens personal med polisen i en ny gemensam myndighetsstruktur.
En integrering av myndigheternas brottsbekämpande verksamheter innebär att det blir onödigt att upprätta två parallella datoriserade underrättelseregister. Enligt vår mening bör därför regeringens förslag om att inrätta ett datoriserat underrättelseregister för tullen avslås och regeringens aviserade förslag rörande polisens datoriserade kriminalunderrättelseregister inväntas.
Som framgått ovan bör inriktningen på regeringens fortsatta lagstiftningsarbete i ärendet vara att registrering av personuppgifter i datoriserade kriminalunderrättelseregister av integritetshänsyn inte bör ske om inte den lägsta graden av brottsmisstanke – anledning att anta – föreligger.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av regeringens fortsatta lagstiftningsarbete avseende polisunderrättelseregister.
|
Gun Hellsvik (m) |
|
|
Göthe Knutson (m) |
Anders G Högmark (m) |
|
Maud Ekendahl (m) |
Bo Lundgren (m) |
|
Karl-Gösta Svenson (m) |
Carl Fredrik Graf (m) |
|
Jan-Olof Franzén (m) |