Motion till riksdagen
1997/98:Sk21
av Ronny Korsberg (mp)

med anledning av prop. 1997/98:10 Skattemyndigheternas medverkan i brottsutredningar, m.m.


1 Inledning

Den ekonomiska brottsligheten utgör ett av de allvarligaste och mest svårbemästrade slagen av kriminalitet. Den drabbar såväl enskilda som näringsliv och samhälle. Den snedvrider konkurrensen och förrycker förutsättningarna för näringslivets verksamhet och utveckling. Ekobrottslighet i form av miljöbrottslighet rubbar de ekologiska förutsättningarna för kommande generationer.

I en undersökning av Riksdagens revisorer, som redovisades år 19941, visar revisorerna på stora brister när det gäller samhällets insatser mot ekobrottsligheten. För myndigheternas del handlar det bl.a. om brister i fråga om samordning, kompetens och arbetsmetoder. Som den största bristen framhålls den splittrade myndighetsstrukturen och bristen på en samlad styrning av myndigheternas verksamhet.

Utifrån revisorernas rapport har regeringen utarbetat en strategi mot ekobrott som bl.a. har behandlats i riksdagen. Strategin innehåller ett brett åtgärdsprogram som omfattar såväl lagstiftning som andra åtgärder.

Miljöpartiet de gröna ställer sig bakom en effektiv strategi mot ekobrotts­ligheten.

1.1 Vad händer med rättsäkerheten

Olika utredningar går mycket fort fram i sin iver att bekämpa ekobrottsligheten vilket hittills har lett till olika förslag som inte kan anses väl utarbetade och som riskerar att urholka rättssäkerheten. Detta visar inte minst den massiva remisskritiken. Utmärkande för dessa förslag är att skattemyndigheterna på olika sätt ges utökade befogenheter. Som exempel kan nämnas Skatteflyktskommittén, som föreslår att skattemyndigheterna skall få rätt att kontrollera punktskattliga varor med stöd av tvångsåtgärder. Man föreslår även att myndigheterna skall få tillgång till tullens spaningsregister, polisregister och en rätt till samkörning.

Två utredningar föreslår bl.a. omvänd bevisbörda. I ett betänkande av Näringsförbudsutredningen föreslås omvänd bevisbörda vid näringsförbud och i en annan utredning föreslås omvänd bevisbörda vid förverkande.

I ifrågavarande proposition om skattemyndigheternas medverkan i brottsutredningar föreslås bl.a. att skattemyndigheterna skall kunna ta över polisens uppgift att utreda skattebrott och bedriva kriminalunder­rättelse­verksamhet samt spaning mot skattebrottslighet.

En mycket viktig fråga att ställa sig – och som inte gjorts – är hur allmän­heten uppfattar de föreslagna förändringarna. Kommer allmänheten att lita på att det finns en klar gränsdragning mellan skatteutredning och skattebrotts­utredning? Miljöpartiet anser att det finns en stor risk för att allmänhetens förtroende för såväl skattemyndigheterna som brottsutredande myndigheter kommer att minska om förslaget genomförs.

1.2 Regeringens proposition

Miljöpartiet de gröna, som ställer sig bakom regeringens ställningstagande i 1997 års budgetproposition att inrätta en ekobrottsmyndighet, avstyrker regeringens förslag att inrätta särskilda skattebrottsenheter inom skatteförvaltningen. Vi anser det inte lämpligt att vid sidan av en ekobrottsmyndighet inom åklagarväsendet bygga upp en konkurrerande organisation på eko­brotts­bekämpningens område inom skatteförvaltningen. Detta skulle innebära en olycklig splittring av ansvaret för ekobrottsbekämpningen. An­svaret kommer, om riksdagen godkänner regeringens förslag, i så fall delas av Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen och Riksskatteverket.

Vi motsätter oss att skattemyndigheterna skall få gå utanför sin egentliga myndighetsroll för att arbeta också på det kriminalrättsliga området enligt rättsregler som är av annan art än de skatterättsliga.

Om riksdagen skulle godkänna regeringens förslag föreslår vi att lagen om skatte­myndigheternas medverkan i brottsutredningar tidsbegränsas. Rege­ringen bör därför återkomma till riksdagen med en utvärdering av lagen.

1.3 Regeringens argument

1.3.1 Seriekopplade myndigheter

Ett av huvudargumenten för att överföra skattebrottsutredningar från polisen till skatteförvaltningen är att man enligt regeringen undviker ”seriekopplade myndigheter”. Förslaget ger emellertid inte den effekten. Eftersom skattebrottsenheten skall vara en från den fiskala verksamheten fristående del av skatteförvaltningen blir det i praktiken ingen skillnad mellan om ärendet överlämnas till polisen eller skattebrottsenheten. Regeringens argument håller således inte.

1.3.2 Outredda skattebrott

Ett annat skäl som uppges till problemen i den nuvarande hanteringen av skattebrottsutredningar är att ett stort antal anmälda skattebrott blivit liggande outredda hos polisen. Varken Ekobrottsutredningens betänkande eller regeringens proposition innehåller emellertid någon analys av orsakerna till att det förhåller sig på detta sätt. Orsaken till att skattebrottsanmälningar inte hunnit utredas beror, bl.a. enligt flera remissinstanser, troligen främst på bristande resurser. Det naturliga vore väl därför att se över existerande organisation och komma med förslag till förbättringar och framför allt ökade resurser.

1.3.3 Kompetensbrist

En huvudorsak till nuvarande problem är, enligt regeringen, att det finns kompetensbrister i utredningsorganisationen. Regeringen har i sammanhanget bortsett från det faktum att de rättsliga överväganden som måste göras i en brottsutredning på många sätt är av ett annat slag än de överväganden som görs i en skatteutredning. Man kan som ett exempel peka på att man i det straffrättsliga förfarandet tillämpar helt andra bevisbörderegler än inom beskattningsförfarandet. Dessutom bygger allt brottsutredande arbete på straff- och processrättsliga regler. För att man skall kunna styrka ett skattebrott krävs ofta också att man klarlägger en viss åtgärds civilrättsliga innebörd.

Enligt Miljöpartiets mening framstår det som en bättre resursanvändning att tillföra de reguljära brottsutredande organen skatterättslig kompetens genom att personer med kunskaper på området biträder polis och åklagare som sakkunniga än att försöka ge personal inom skatteområdet kompetens inom alla de rättsområden som aktualiseras i den brottsutredande verksamheten.

1.4 Jämförelsen mellan skatteförvaltningen och tullen haltar

Som ett av de tyngsta skälen för förslaget pekar regeringen på de utredningar som görs inom Tullverket. Denna jämförelse haltar betänkligt.

Det förhållande att tullen – vilket framhålls även av Ekobrottsutredningen – betraktas som en polisorganisation innebär enligt Miljöpartiet en avgö­rande skillnad mot skattemyndigheterna. Skattemyndigheten är en fiskal organisation till vilken allmänheten är skyldig att lämna uppgifter och deklarationer. Det är viktigt att medborgarna med förtroende kan hämta information och lämna uppgifter till skattemyndigheterna utan att man med rätt eller orätt upplever att uppgifterna lämnats till en polisiär organisation.

Erfarenheterna från Tullverkets brottsutredande verksamhet är således inte överförbara i alla avseenden inom ekobrottsområdet.

2 Ekobrottsmyndigheten

Enligt regeringens budgetproposition för 1998 skall Ekobrottsmyndigheten inrättas den 1 januari 1998 som en åklagarmyndighet inom åklagarväsendet med särskilda uppgifter för att samordna och utveckla bekämpningen av ekonomisk brottslighet.

Ekobrottsmyndigheten tar över ansvaret för den operativa åklagar­verksamheten mot ekobrott i de tre storstadslänen. För övriga län skall Ekobrotts­myndigheten, under Riksåklagaren, samordna åklagarväsendets verk­samhet rörande ekobrottslighet och även kunna ta över särskilt kvalificerade mål.

Verksamheten skall bygga på en nära samverkan mellan åklagare, poliser och olika slag av specialister.

Tyvärr dyker nu uppgifter upp om att allt inte står rätt till med den nya myndigheten. I en debattartikel införd i Svenska Dagbladet 1997-10-21 av överåklagare Gunnel Lindberg framgår bl.a. att Ekobrottsmyndigheten, trots att den skall upprättas den 1 januari 1998, ännu inte har något ”klart angivet arbetsområde”.

Syftet med att tillskapa en Ekobrottsmyndighet är att bl.a. få till stånd ett samlat grepp över ekobrottsligheten och att möjliggöra en enhetlig prioritering. Regeringens nuvarande förslag om skattemyndigheternas med­verkan i brottsutredningar m.m. är ett betydande avsteg från den grund­läggande syn som ligger bakom förslaget till en ny myndighet. Genom regeringens förslag om skattebrottsenheter kommer utredningsmetoder, prioritering, resursutnyttjande och brottsförebyggande verksamhet att utvecklas inom de organisationer som ansvarar för olika delar av ekobrotts­bekämpningen. Ansvaret kommer inte att ligga samlat. Detta innebär alltså att den organisatoriskt sammanhållna ekobrottsbekämpningen som rege­ringen velat skapa med Ekobrottsmyndigheten redan från början omöjliggörs genom förslaget om skattebrottsenheter.

2.1 Miljöpartiet de grönas förslag

Det är uppenbart att ekobrottsbekämpningen måste effektiviseras väsentligt. Vi ställer oss med vissa undantag bakom de krav som Ekobrottsutredningen ställer på framtidens ekobrottsbekämpning. Därutöver vill vi framhålla följande:

1. Utgångspunkten för effektiviseringen av ekobrottsbekämpningen bör vara att denna skall åstadkommas inom ramen för nuvarande organisationer.

2. Den brottsutredande och brottsbeivrande verksamheten skall uteslutande utövas av polis- och åklagarmyndigheterna, som ingår i rättsväsendet och är helt fristående från förvaltningsorganisationerna i övrigt. Brottsutredande och brottsbeivrande verksamhet skall organisatoriskt hållas åtskild från förvaltningen i övrigt.

3. Ekobrottsbekämpningen kräver en bra lagstiftning. I stället för införande av nya kriminalunderrättelseorgan inom fiskala förvaltningsorgan bör skatteregler och redovisningsrutiner skärpas och/eller ytterligare ses över.

4. Ekobrottsbekämpningen kräver resurser. I stället för att införa en ny organisation inom skatteförvaltningen, som enligt Ekobrottsutredningen skall sysselsätta 250 personer och kräva en budget på 160 miljoner kronor, bör resurser satsas på befintliga organisationer genom utbildning och rekrytering.

5. Den nya Ekobrottsmyndigheten skall ges ett samlat ansvar över all ekobrottslighet, inklusive skattebrottslighet.

3 Skattetillägg vid periodiseringsfel

Skattetillägg kan påföras om en deklaration blivit felaktig. Vid fel i mervärdesskattedeklarationen påförs skattetillägg med 10 % av mervärdesskattebeloppet även om felet bara består i att avdragen mervärdesskatt hänförts till fel period, s.k. periodiseringsfel. Tyvärr är det så att nuvarande regler kan slå mycket hårt för olika företag.

Regeringen föreslår därför att uttagsnivån på skattetillägg vid oriktig uppgift avseende bl.a. periodiseringsfel halveras.

Miljöpartiet anser i stället att, i likhet med flera remissinstanser, skatte­tillägg vid periodiseringsfel avseende mervärdesskatt och punktskatter skall utgå endast i förhållande till den tid som felet omfattar. Skattetillägget bör sättas till 2 % per påbörjad månad, som mervärdesskatten ansetts betalts in för sent eller dragits av för tidigt. Härvid skall noteras att det första skattetillägget inte är avdragsgillt, dessutom utgår vid underskott på skatte­kontot en kostnadsränta som inte är avdragsgill, se skattebetalningslagen
19 kap. 7 §.

4 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om skattemyndigheternas medverkan i brottsutredningar jämte följdändringar i skattebrottslagen, sekretesslagen och förvaltningslagen,

  2. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, beslutar att lag om skattemyndigheternas medverkan i brottsutredningar tidsbegränsas,

  3. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, begär att regeringen till riksdagen återkommer med en utvärdering av myndigheternas tillämpning av lagen om skattemyndigheternas medverkan i brottsutredningar,

  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts, under rubrik 2.1 Miljöpartiet de grönas förslag om de krav som bör ställas på framtidens ekobrottsbekämpning,

  5. att riksdagen beslutar att skattetillägg vid periodiseringsfel avseende mervärdesskatt och punktskatter skall utgå enligt vad som anförts i motionen.

Stockholm den 20 oktober 1997

Ronny Korsberg (mp)

Gotab, Stockholm 1997


[1]

Den ekonomiska brottsligheten och rättssamhället.