Motion till riksdagen
1997/98:Sk19
av Per Rosengren m.fl. (v)

med anledning av prop. 1997/98:10 Skattemyndigheternas medverkan i brottsutredningar, m.m.


1 Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår att skattemyndigheter skall medverka vid förundersökningar i fråga om brott på skatteområdet. Åklagaren som leder förundersökningar på skattebrottsområdet får med det nya lagförslaget begära hjälp av brottsutredande enheter inom skattemyndigheterna. Lagen innebär också att skattebrottsenheterna själva får utföra förutredningar, förenklade brottsutredningar och spaning. I propositionen föreslår regeringen också begränsningar till vitesföreläggande i skatteutredningar och en halvering av nivån på skattetillägget vid periodiseringsfel.

2 Legitimationskontroll

Regeringen föreslår att skattebrottsenheterna skall få bedriva spaning i fråga om brott på skatteområdet. I samband med det bör även frågan om möjlighet till legitimationskontroll tas upp. Det är av stor betydelse att skattemyndigheternas revisorer ges möjlighet att utföra legitimationskontroller vid spaningsverksamhet. De kan på så sätt stämma av de personer som arbetar på t.ex. en restaurang mot arbetsgivarregistret. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag i enlighet med vad som ovan anförts.

3 Vitesföreläggande vid brottsmisstanke

I regeringens proposition föreslås att den skattskyldige inte får föreläggas vite att medverka i utredningen om det finns anledning att anta att den skattskyldige har begått brott.

Beskattningsmyndigheter har i dag möjlighet att vitesförelägga i syfte att få den skattskyldige att lämna uppgifter, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling som behövs för att kontrollera att lämnade uppgifter är riktiga. Om en skatteutredning leder till misstanke om brott skall ärendet anmälas till åklagare. Vid en ev. brottsutredning av ett sådant ärende finns då inte längre någon skyldighet för den skattskyldige att medverka till utredningen. Möjligheten att vitesförelägga försvinner, eftersom man inte får använda tvångsmedel för att en brottsmisstänkt skall ta fram bevismaterial mot sig själv.

När nu den fortsatta utredningen skall ligga kvar hos skatteenheten uppstår ett gränsdragningsproblem för när det finns möjlighet att vitesförelägga någon. Vid vilken tidpunkt försvinner rätten att vitesförelägga? När övergår skatteutredningen till att bli en brottsutredning? I nuvarande system sker detta i regel i och med att ärendet överlämnas till åklagaren för utredning, då misstanke om brott har uppstått. Om ärendet i stället ligger kvar hos skatte­enheten blir gränsdragningen mycket svårare. Det är viktigt att uppmärk­samma detta problem så att vitesföreläggandet inte missbrukas i ett försök att förenkla brottsutredningen. En utvärdering av problematiken med vites­före­läggandet bör därför ske efter ett år. Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4 Skattetillägg vid periodiseringsfel

Skattetillägg påförs skattskyldiga som lämnat oriktig uppgift i deklaration eller annat skriftligt meddelande till ledning för beskattning. För oriktiga uppgifter som avser periodisering uppgår skattetillägget enligt gällande regler för mervärdes- och punktskatteområdena till 10 procent. Skattetillägget beräknas på det skattebelopp som inte skulle ha påförts den skattskyldige eller som felaktigt skulle ha räknats den skattskyldige till godo om den oriktiga uppgiften godtagits.

I propositionen föreslår regeringen att skattetillägget skall halveras till 5 procent vid periodiseringsfel.

Vänsterpartiet menar att även detta är en för hög procentsats. Relativt enkla fel i kombination med korta redovisningsperioder kan leda till skattetillägg som inte är rimliga i förhållande till felets art. Vänsterpartiet anser därför att uttagsnivån på skattetillägget skall uppgå till 1 procent i form av en kostnadsränta. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag i enlighet med vad som ovan anförts.

5 Ekonomiska konsekvenser

Ekobrottsberedningen har beräknat att en fullt utbyggd skattekriminalverksamhet i hela landet kräver en budget på ungefär 160 miljoner kronor per år.

Regeringen gör bedömningen att verksamheten under ett inledande skede kan bedrivas utan att skatteförvaltningen tillförs några som helst ytterligare resurser. Deras förslag om en regionalisering av skatteförvaltningen är också tänkt att frigöra resurser som möjliggör att skattebrottsenheter inrättas utan att inkräkta på utrymmet för övrig operativ verksamhet.

Uppfattningen om att en ökad centralisering och större enheter skulle frigöra några resurser, utan att inkräkta på utrymmet för övrig operativ verksamhet, delas inte av Vänsterpartiet. Vi är emot den föreslagna regionali­se­ringen (se motion 1997/98:Sk841) och menar att ytterligare resurser måste tillföras så att skattebrottsenheterna kan komma i gång. I vår budget för 1998 har vi också anvisat medel för detta. Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen hos regeringen begär förslag enligt vad i motionen anförts om legitimationskontroller,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vitesföreläggande vid brottsmisstanke,

  3. att riksdagen hos regeringen begär förslag enligt vad i motionen anförts om skattetillägg vid periodiseringsfel,

  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska konsekvenser.

Stockholm den 17 oktober 1997

Per Rosengren (v)

Lars Bäckström (v)

Marie Engström (v)

Ulla Hoffmann (v)

Johan Lönnroth (v)