Invandrare och flyktingar

Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med frågor rörande flyktingpolitik, invandringen till Sverige, mottagandet av asylsökande, utlänningars rätt att vistas i Sverige samt internationellt samarbete på det migrationspolitiska området. Utgiftsområdet omfattar vidare integrationspolitik med frågor rörande invandrares introduktion i Sverige, delaktighet och inflytande, åtgärder mot etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och rasism samt ersättning till kommunerna för mottagandet av flyktingar.

Integrationspolitiken behandlas inte i denna motion utan i motionen med anledning av regeringens proposition 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden – från invandrarpolitik till integrationspolitik. Dessutom har synen på integrationsfrågorna framförts i en av riksdagen ännu inte behandlad motion (1996/97:Sf625).

De humanistiska och kristna grundvärderingar som till stor del ligger bakom den demokratiska utvecklingen i Sverige, ska enligt kristdemokratisk mening vara grunden för svensk migrationspolitik. Det allt överskuggande motivet till att vårt land ska föra en generös, tydlig och uthållig politik på detta område är moraliskt: vår plikt att bistå människor i nöd grundat på respekten för alla människors lika värde.

Denna grundläggande hållning sätts på prov under perioder med stora påfrestningar på den svenska ekonomin. Det är viktigt att politiska partier, frivilligorganisationer m.fl. lyssnar till folkopinionen. Men samtidigt finns en skyldighet att påverka opinionen genom att hänvisa till de grundvärden den svenska demokratin bygger på. Självfallet finns det inget enkelt matematiskt samband mellan de vid ett visst tillfälle aktuella förutsättningarna i Sverige och möjligheten till flyktinginsatser.

En viktig del av förutsättningarna är just medborgarnas acceptans av en generös flyktingpolitik. Därför är det viktigt att regering, riksdag, partier och organisationer bidrar till upprätthållandet av en vilja till insatser för utsatta människor på flykt. Det blir annars lätt så att de ekonomiska problemen i Sverige bara jämförs med tidigare perioder i vårt land och inte med de förhållanden som gäller i de länder som genererar flyktingar. Att påverka viljan till insatser är en lika betydelsefull faktor som att förbättra landets ekonomi.

I vårt land har länge pågått en utveckling i individualistisk riktning. Välfärd och rättigheter uppfattas av många knutna till individer i högre utsträckning än till grupper av skilda slag: familjer, språkgrupper, etniska och religiösa minoriteter etc.

Ett av de viktigaste skälen till flykt torde vara förtryck av minoriteter och folkgrupper. Det som i Sverige ofta kallas ekonomiska flyktingar, är till stor del människor som är diskriminerade och förföljda på grund av minoritetstillhörighet.

Sverige borde mycket aktivt verka för att lagfästa minoritetsrättigheter införs i de länder som idag tillhör de mest flyktinggenererande. Grund för sådana rättigheter finns i många internationella konventioner.

Samarbetet med andra stater är viktigt. Särskild betydelse kommer EU-samarbetet att få till följd av Amsterdamfördraget. I detta har invandrings- och flyktingfrågorna förts in under första pelaren. Vi anser att Sverige dessutom bör verka för att EU-länderna gemensamt inför en europeisk flyktingkonvention. Dessutom bör man förorda att rätten till asyl införs i Europarådets konvention om mänskliga rättigheter. Det skulle innebära ett näst intill alleuropeiskt ansvarstagande för asylsökande. Dessutom skulle medlemsländernas praxis också kunna prövas av Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Kristdemokraterna motsätter sig en migrationspolitik som leder till att familjemedlemmar avlägsnas från varandra och förordar därför att utvisnings- och avvisningsbeslut som leder till familjesplittring ska inhiberas, såvida inte synnerliga skäl föreligger. I övrigt avstår vi från yrkanden vad gäller avvisning och utvisning eftersom en pågående utredning behandlar frågorna om framtida organisation och riktlinjer för verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut. Inte minst viktig är frågan om avvisningsbeslut som inte kan verkställas p.g.a. förhållanden i hemlandet.

En person som begått brott enligt brottsbalken åtnjuter preskription efter en viss tid. Exempelvis gäller två års preskriptionstid för brottet osant intygande. På samma sätt bör inte det faktum att en person som sökt och fått uppehållstillstånd och därvidlag lämnat oriktiga uppgifter kunna leda till återtagande av tillståndet och avvisning flera år senare. Det är rimligt att även här sätta en tidsgräns. Eftersom regeringen aviserat en proposition angående återkallelse av uppehållstillstånd lägger vi inte nu något yrkande i denna del.

Med anledning av pågående utredning om asylprocessen avstår vi även från yrkande på ett tvåpartsförfarande i domstolsmässiga former. Genomgripande förändringar i asylproccesen är nödvändiga om rättssäkerhet, humanitet och respekt för individens mänskliga rättigheter ska kunna upprätthållas.

Myndigheternas behandling av ansökan om uppehållstillstånd drar ofta ut på tiden. Det är inte rimligt att den sökande ska behöva vänta på besked i obegränsad tid. Vi kristdemokrater förespråkar därför som huvudregel att en avvisning inte bör ske efter det att en flykting vistats i landet mer än fyra år. Huvudregeln bör gälla även om flyktingen gömt sig. Det är bra att regeringen i budgetpropositionen tillför Utlänningsnämnden ökade resurser för att kunna förkorta handläggningstiderna.

Eftersom Kristdemokraterna säger nej till en ny integrationsmyndighet tillförs inga medel till anslaget B 1 Integrationsmyndigheten.

I stället föreslås ett nytt anslag B 6 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering. Detta anslag tillförs medel motsvarande 1997 års anslag plus en förstärkning på 5 miljoner kronor som sparas på anslag A 1 Statens invandrarverk. Anslag B 3 Integrationsåtgärder tillförs 10 237 000 kronor syftande till Stiftelsen Invandrartidningen för fortsatt utgivning av tidningen under hela 1998. Slutligen tillförs 1 miljon kronor till B 4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande som uppföljningsmedel.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de huvudsakliga motiven för Sveriges migrationspolitik skall vara etiska,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för att EU-länderna gemensamt inför en europeisk flyktingkonvention,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör förorda att rätten till asyl införs i Europarådets konvention om mänskliga rättigheter,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvisnings- och avvisningsbeslut som leder till familjesplittring skall inhiberas, såvida inte synnerliga skäl föreligger,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en avvisning som huvudregel inte bör ske efter fyra år, även om flyktingarna gömt sig,
att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslag under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt uppställning :

Anslag	Regeringens förslag	Anslagsförändring
A 1 Statens invandrarverk	452 402 000	+ 24 250 000
A 2 Mottagande av asylsökande	773 650 000	+-0
A 3 Migrationspolitiska åtgärder	313 289 000	+-0
A 4 Utlänningsnämnden	65 388 000	+-0
A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden	60 295 000	+-0
A 6 Utresor för avvisade och utvisade	83 210 000	+-0
B 1Integrationsmyndigheten	45 376 000 -	45 376 000
B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden	200 000 000	+-0
B 3 Integrationsåtgärder	57 860 000	+ 10 237 000
B 4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande	1 713 915 000	+ 1 000 000
B 5. Hemutrustningslån	98 549 000	+-0
B 6 Nytt anslag. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering	0	+ 9 889 000
Summa för utgiftsområdet	3 863 934 000	+-0

Stockholm den 6 oktober 1997
Rose-Marie Frebran (kd)
Ulf Björklund (kd)	Dan Ericsson (kd)
Holger Gustafsson (kd)	Göran Hägglund (kd)
Mats Odell (kd)	Michael Stjernström (kd)