Materialet bakom det mycket omfångsrika förslaget till ett nytt pensionssystem, som regeringen lämnade till riksdagen den 14/4 har i alla sina delar remissbehandlats under mindre än fem veckor.
Många remissinstanser har avstått från att lämna synpunkter på grund av att remisstiden ansetts för kort.
Statistiska centralbyråns framförda synpunkter speglar vad många andra remissinstanser också anser, nämligen att det skulle behövas utförligare konsekvensanalyser, och SCB har förklarat sig beredd att medverka med statistiska underlag och med statistisk samhällsvetenskaplig kompetens. AP-fondsstyrelsen har liksom Riksförsäkringsverket kritiserat kvaliteten på beslutsunderlaget. Generaldirektören i Riksförsäkringsverket framför också mycket viktiga synpunkter. Hon anser att det är viktigt att inte svika löftet till dem som redan är pensionärer, att deras ekonomiska standard inte ska sänkas när folkpensionsförmånerna byts ut mot övergångsvis garantipension år 2001. Hon menar också att man måste undvika en konstruktion, som leder till ständiga nedskärningar av ATP-pensionärernas pensioner när de ska följsamhetsanpassas enligt de nya reglerna.
Försäkringskassornas personal har uttryckt oro över den ökade arbetsbörda som det nya pensionssystemet kommer att innebära för dem. Det nya systemets regler är, i jämförelse med det nuvarandes, mycket mer svårgenomträngliga. Därför kommer försäkringskassorna att behöva ökade resurser i form av datorstöd och utbildning för att kunna hjälpa allmänheten till rätta.
Kritiken av det nya pensionssystemet, som framförs när det gäller både form och innehåll, har inte nått varken allmänheten eller beslutsfattarna utanför genomförandegruppen. Det beror på att massmedierna inte uppmärksammat kritiken. 1995, när i stort sett samma förslag som det nu aktuella remissbehandlades, kom kritiken, till allmänhetens kännedom genom dagstidningarnas belysning. Till skillnad från nu fanns det då fortfarande en tro på att uppgörelsen var möjlig att påverka med demokratiska metoder. Regeringen avstod också från att lägga förslag och tidpunkten för starten av det nya pensionssystemet sköts fram ett år.
Viktiga delar av pensionsreformen förs nu över till nästa mandatperiod. Att inte förtidspensionerna, efterlevandepensionen och pension för studier är klara har särskilt kritiserats av Lagrådet.
Mest besvärande är det att de som är pensionärer eller blir pensionerade före 2001 inte får konkreta besked om hur skiftet av pensionssystem den 1/1 2001 kommer att påverka deras pensioner. De har från början lovats att inte beröras av det nya systemet och att inte förlora ekonomiskt när dagens folkpensionsförmåner ska omvandlas till garantipension.
Ett förslag kommer först när utredningen om den övergångsvisa garantipensionen, som ska gälla för alla som är födda 1938 och tidigare, blir klar 1999. I utredningsdirektiven (dir. 1997:149) framgår att denna grupp bl.a. inte omfattas av beslutet att avtalspensionen inte ska samordnas med garantipensionen. Det gäller bara för yngre pensionärer. Avtalspension, änkepension, andra pensioner och privata pensionsförsäkringar kommer att samordnas med garantipensionen. Det vanliga grundavdraget, som efter 2001 ska gälla även pensionärer, kommer att minska nettopensionen för en stor del av dem, som nu är pensionärer.
Från och med år 2002 kommer konsekvenserna av att ATP-pensionerna ska följsamhetsanpassas att slå igenom. Om reallöneutvecklingen och prisutvecklingen skulle bli densamma framöver som för tiden 1980–1998 har nuvarande pensionärer att emotse en sänkning av pensionernas reala innehåll med i genomsnitt 1 % per år.
Det nya bostadstillägget för pensionärer, som i högsta grad påverkar marginaleffekterna, borde naturligtvis ha varit klart före pensionsbeslutet i juni. Så är det inte. En utredning har nyligen tillsatts, som inte blir klar förrän nästa år.
Redan i Riksrevisionsverkets remissyttrande av den 18/10 1995 (avs. Ds 1995:41) hävdades att hälften av alla inkomsttagare kan komma att beröras av garantipensionen. Man påpekade ”att en ogift som arbetar i 40 år måste tjäna mer än 217 000 per år för att själv genom den nya pensionen kunna generera extra trygghet inför ålderdomen”.
När den som tjänar 18 000 kr i månaden och under 40–45 år betalar 40 000 kr per år till sin pension upptäcker att han inte får högre pension än den som inte bidragit till systemet eftersom personen i fråga inte haft förvärvsinkomst utan t.ex. varit hemmafru eller arbetat svart, är risken stor att han känner sig lurad.
När han som betalat sin pension med avgifter och den andres pension via sin skattsedel märker att hans egen pension dessutom minskar vid låg reallön i samhället, ökat antal pensionärer och ökad medellivslängd, medan den andres pension är värdesäkrad gentemot prisutvecklingen och därför mycket väl kan stiga i stället, är risken stor att han inte vill vara med i något allmänt pensionssystem.
Den breda uppgörelsen har inte uppmuntrat till en allmän debatt i samhället. Enligt opinionsinstitutet Skop i mars 1998 har 72 % av befolkningen ingen aning om vad det nya pensionssystemet innebär.
Beslutet om lagförslaget till ett nytt pensionssystem ska tas i riksdagen den 8 juni. Efter sju års konfliktfyllt kompromissande kommer ”århundradets pensionsreform”, förutom de viktiga områdena som skjutits upp till efter valet, att fastställas utifrån ett underlag som underkänts av flera viktiga remissinstanser och trots att Lagrådet framfört mycket stark kritik. Lagrådet bedömer förslaget som ofullständigt och ofullgånget, krångligt och komplext, svårtolkat och svårt att överblicka. Resultatet av detta blir, enligt Lagrådets mening, att åtskilliga ändringar måste göras under åren framöver av den lagstiftning, som riksdagen nu är beredd att besluta om.
Under åren fram till dess att pensionerna från år 2001 ska börja betalas ut enligt de nya reglerna behöver en konsekvensanalys av de beslutade reglerna göras så att försämringar undviks för dem, som från början lovats att inte beröras av det nya systemet eller få sin standard sänkt på grund av byte av grundtrygghetssystem, dvs. de som är födda 1938 och tidigare (1993/94: Sfu24).
Det fullständiga pensionssystemet bör bli föremål för analys på ett sådant sätt, att konsekvenserna för pensionärerna och för samhällsekonomin redovisas före år 2001, när pensionerna börjar betalas ut enligt de nya reglerna. De förändringar i lagstiftningen som enligt Lagrådet kan komma att behöva göras skall vara klara före år 2002, så att konsekvenserna av det nya pensionssystemet i sin helhet kan bedömas före valet det året.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den fortsatta behandlingen av det nya pensionssystemet.
|
Karin Wegestål (s) |