Propositionen innehåller allmänna riktlinjer för en reformering av det som i dag är förtidspension. När det gäller utformningen av reglerna för ersättning vid varaktig arbetsoförmåga finns ett förslag till lagändring fr.o.m. 1 januari 1999.
Kristdemokraterna delar regeringens uppfattning vad gäller vissa principer för reformeringen, men inte i alla delar regeringens bedömningar beträffande inriktningen av den konkreta och tekniska utformningen.
Kristdemokraterna har sedan tidigare pekat på behovet av en reformering av socialförsäkringssystemen i syfte att skapa ett system som är mer stabilt, renodlat, samordnat och översiktligt för den enskilde. Dagens system uppfyller inga av dessa villkor. Socialförsäkringssystemen har ändrats långt mer än 300 gånger sedan år 1990. Både regelverk och ersättningsnivåer har ändrats, bytts ut, höjts och sänkts och så vidare. Systemet kan således inte karaktäriseras som stabilt, vare sig för staten eller för den enskilde. Socialförsäkringarna förvaltas av ett tiotal huvudmän och regleras i ett femtontal större lagar. Systemet är därmed varken renodlat eller samordnat. Totalt omfattar socialförsäkringssystemet ungefär 50 olika typer av transfereringar och bidrag. Överskådligheten för den enskilde blir därmed ytterst begränsad.
Regeringen redovisar i propositionen en allmän inriktning för en reformering av reglerna för förtidspension. Kristdemokraterna delar i stora drag regeringens principer för vad en reformering bör inriktas på. Speciellt viktiga punkter är:
En sammanhållen allmän och obligatorisk försäkring med enhetliga villkor
Utjämning mellan grupper med olika risk att drabbas av sjukdom
Samordning med sjukförsäkringen
Förtidspension ska utgå på medicinska grunder för personer i arbetsför ålder
Systemet måste stimulera eget arbete och aktiv rehabilitering
Ersättningen ska vara inkomstrelaterad och innehålla ett grundskydd
Den tekniska utformningen måste vara så enkel och överskådlig som möjligt
De finansiella förutsättningarna måste vara stabila så att förtroendet för socialförsäkringarna återskapas
Beträffande möjligheterna till aktiv rehabilitering bör det påpekas att regeringen hittills direkt har motarbetat denna princip genom neddragningar. Regeringen och riksdagen har inte heller tagit tillvara de positiva erfarenheterna från de FINSAM-projekt som bedrivits på några håll i landet fram till årsskiftet. Kristdemokraterna har föreslagit att FINSAM-verksamheten permanentas och införs i hela landet. Det skulle innebära effektiv samordning av insatser för rehabilitering mellan olika sektorer. Även besparingar på försäkringskassans administration har i kombination med ett stelt regelverk aktivt försämrat möjligheterna till rehabilitering och uppföljning. När det gäller stabiliteten och de finansiella förutsättningarna kan man konstatera att regeringens politik inte hittills har bidragit till att öka förtroendet för socialförsäkringssystemen.
Regeringen konstaterar att det krävs ytterligare beredning innan slutliga förslag kan läggas fram. Detta innebär att man måste avvakta dessa förslag innan en slutlig bedömning kan göras av i vilken mån de allmänna principerna blir tillgodosedda. Av samma anledning lämnar inte heller Kristdemokraterna några konkreta tekniska förslag till förändringar i denna motion. Emellertid diskuteras regeringens principer något mer i detalj i det följande.
Kristdemokraterna delar regeringens uppfattning att förtidspension ska vara en särskild ersättning som utgår till personer som drabbats av en medicinskt orsakad varaktig nedsättning av arbetsförmågan med minst en fjärdedel och att ersättningen ska gälla tills den försäkrade fyller 65 år. Däremot bör inte uppdelningen av ersättningen i hel, tre fjärdedels, halv respektive en fjärdedels ersättning vara så oflexibel. Denna uppdelning skapar nämligen oönskade och i vissa fall mycket kraftiga marginaleffekter som direkt motverkar principen om arbetslinjen. Exempel finns redan i dag på effekterna av detta system. Detsamma gäller sjukpenningen som utges efter samma intervall. Om den som har halv sjukpenning och arbetar 50 procent i stället vill arbeta 60 procent kommer denna person att bara få en fjärdedels sjukpenning och den totala effekten blir att det inte blir privatekonomiskt lönsamt att arbeta mer. Dessa marginaleffekter är inte heller samhällsekonomiskt rimliga. Detta förhållande kan också motverka en aktiv rehabilitering och en snabbare återgång till heltidsarbete. Arbetet med att reformera förtidspension och sjukförsäkring måste inriktas på att dessa effekter elimineras, eller i vart fall reduceras till att bli mycket små.
Beräkningsgrunden för den inkomstrelaterade ersättningen bör enligt Kristdemokraterna grundas på de närmaste sex förvärvsaktiva åren före pensionsfallet, med undantag av de bästa och sämsta åren. På detta sätt undviks problemet med topp- och bottenår som på ett orimligt sätt skulle påverka ersättningen i annat fall. Genom att räkna förvärvsaktiva år kommer man ifrån problemet med att förtidspensionering ofta föregås av omfattande sjukskrivning. Likaså missgynnas inte de som studerat efter att ha förvärvsarbetat ett antal år. I beräkningsunderlaget för förtidspension måste också ingå pensionsgrundande belopp för barnår som grundar rätt till ålderspension. Detta bör ges regeringen till känna inför den fortsatta beredningen.
Frågan om förtidspensionens andel av den tidigare genomsnittsinkomsten måste ses mot bakgrund av hur regelverket utformas mer i detalj. De 65 procent som regeringen nämner kan vara ett riktmärke. Kristdemokraterna tar inte i detta sammanhang ställning till huruvida den inkomstrelaterade delen av förtidspensionerna bör pris- och/eller reallöneindexeras. Garantinivån kommer automatiskt att prisindexeras eftersom den beräknas utifrån basbelopp.
Regeringen gör bedömningen att garantinivån för de yngsta förtidspensionärerna bör bestämmas med hänsyn till de inkomstnivåer som i allmänhet gäller för ungdomar i motsvarande ålder. Detta är enligt Kristdemokraterna ett viktigt inslag för att förhindra oönskade marginal- och inlåsningseffekter. Förtidspensionen för ungdomar får aldrig överstiga den så kallade reservationslönen. För unga förtidspensionärer är rehabilitering och aktiv stimulans för att komma i arbete extra viktigt. Särskilda insatser bör inriktas på detta.
Rätten till fortsatt förtidspension bör prövas återkommande. Det är inte rimligt att exempelvis aktiva och lyckade rehabiliteringsinsatser inte leder till ett ökat förvärvsarbetande. Arbetsinkomster vid sidan av pensionen ska påverka denna. Detta måste dock ske på ett sådant sätt att ökat arbete inte blir privatekonomiskt olönsamt.
Gällande regler för rätt till hel förtidspension har kritiserats av Kristdemokraterna eftersom de i vissa fall har inneburit att personer med hel förtidspension inte har haft möjlighet att till exempel engagera politiskt utan risk att mista en del av pensionen. Anledningen är att ingen så kallad restarbetsförmåga ska finnas kvar för rätt till hel ersättning. Enligt Riksförsäkringsverkets allmänna råd ska försäkringskassan vid bedömningen bortse från aktiviteter som kan jämställas med sådana fritidsaktiviteter som en yrkesverksam person i normalfallet utför på sin fritid. Trots detta har tillämpningen av reglerna i vissa fall varit sådan att personer med hel förtidspension och som till följd av politiska förtroendeuppdrag haft en mindre ersättning förlorat en fjärdedel av förtidspensionen. Det är glädjande att regeringen har lyssnat på kritiken och nu i föreliggande proposition föreslår en lagändring för att komma till rätta med detta problem. Kristdemokraterna stöder således regeringens förslag till lagändring, att gälla från och med 1 januari 1999.
Det bör dock även i detta sammanhang påpekas att de marginaleffekter som uppstår till följd av den stela uppdelningen i endast fyra nivåer för utgående förtidspension bör åtgärdas i det fortsatta reformarbetet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som i en samordnad sjuk- och förtidspensionsförsäkring undanröjer de marginaleffekter som i flera fall gör det olönsamt att börja arbeta, eller att öka sin arbetsgrad med några procentenheter.
Kristdemokraterna konstaterar att regeringen inte presenterar något konkret förslag till finansiering, eller på vilket sätt denna ska göras stabil. Regeringen har inte heller tagit ställning till om, och i så fall hur, förtidspensionerna ska pris- och/eller reallöneindexeras. Kristdemokraterna vill i detta sammanhang framhålla möjligheten med ett system som är fonderat. Ett sådant system kan göra att de inkomstrelaterade avgifterna (arbetsgivaravgifterna) inte på lång sikt behöver vara lika höga som vid ett ofonderat system. Ett fonderat system har också möjligheter att fungera som en buffert för oförutsedda förändringar. Sjuk- och arbetsskadekommittén (SOU 1996:113) förordar ett fonderat system i sitt slutbetänkande. Om principerna om stabilitet och långsiktig trovärdighet ska vara vägledande bör möjligheterna med ett fonderat system som är skilt från statsbudgeten noga övervägas. Detta bör ges regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mer flexibla nivåer för förtidspension och sjukpenning,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräkningsgrunden för inkomstrelaterad ersättning,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering inom ett fonderat system.
|
Rose-Marie Frebran (kd) |
|
|
Ulf Björklund (kd) |
Dan Ericsson (kd) |
|
Holger Gustafsson (kd) |
Göran Hägglund (kd) |
|
Mats Odell (kd) |
Michael Stjernström (kd) |