Utgiftsområde 10, 11 och 12, Ekonomisk trygghet i livets olika skeden

1 Inledning

Miljöpartiet de gröna eftersträvar att i riksdagen föra en politik som på sikt skall bygga det ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara samhället. Vi tror inte att problem automatiskt kan lösas med en snabbare ekonomisk tillväxt, därför vill vi fortsätta att handskas varsamt med landets resurser. I ordet ”resurser” införlivar vi även människor och vår miljö, inte enbart kronor och ören. Vi tror på en politik byggd efter ett helhetsperspektiv på människa och miljö, inte på regeringens ”mandatperiodspolitik” där allt handlar om att under tre års tid försämra de ekonomiska villkoren för kommuner, landsting och enskilda invånare för att under valåret återskänka en mindre del av vad man tidigare sparat in på. En sådan politik ger inte människor en ärlig chans att kunna överblicka sin ekonomi hemma vid matbordet. Det ger inte heller kommuner och landsting en möjlighet att skapa arbetstillfällen på lång sikt. I stället pytsas ”Perssonpengar” ut när det passar regeringen att profilera sig på något nytt sätt. En sådan politik är inte hållbar och långsiktig.

I motionen kommer vi enbart att kommentera de avsnitt där våra förslag skiljer sig från regeringens. En sammanfattande beskrivning av vår socialpolitik finns i vår partimotion om socialförsäkringar 1997/98:Sf293.

2 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Miljöpartiets förslag har en bättre fördelningspolitisk profil och har därför bättre förutsättningar att komma tillrätta med de sociala orättvisor som skapats och accentuerats under lågkonjunkturens svåraste år. Huvudtanken är att förbättrade ersättningar för lågavlönade grupper och personer som står utanför nuvarande system skall bekostas genom sänkta ersättningsnivåer i socialförsäkringssystemen för medel- och högavlönade. Miljöpartiet vill att socialförsäkringssystemet, vilket inte på något sätt är så ”generellt” idag som regeringen hävdar, framöver skall utformas mer som ett grundskydd. För att ytterligare säkra försörjningen för dem som blir beroende av samhällets skyddsnät under längre tid gör vi i vårt förslag skillnad mellan dem som blir beroende en kortare tid, och dem som behöver en mer permanent ersättning.

2.1 Anslag A1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

2.1.1 Helhetssyn och grundtrygghet

Miljöpartiet anser att i utformandet och reviderandet av trygghetssystemen måste hänsyn tas till människans hela livssituation. Det går inte att dela upp människan i en del som är sjuk, en annan som är arbetslös och en tredje som kanske har sociala problem. Regeringens nuvarande inriktning mot renodling som metod att reformera socialförsäkringarna avvisar vi. Det innebär bland annat att vi går emot regeringens linje att utestänga allt fler från de generella försäkringarna. I de kortvariga försäkringarna vill vi höja garantinivåerna och ha en högre procentuell ersättning vid låga inkomster än vid högre, ett ”brutet tak”. I den långvariga försäkringen vid ohälsa och arbetslöshet samt i ålderspensionerna föreslår vi en ersättning lika för alla, oberoende av tidigare inkomst.

Grundtryggheten behövs av ekologiska, fördelningspolitiska och ekonomiska skäl. Det viktigaste målet skall vara att tillförsäkra människor ett grundläggande socialt skyddsnät i livets olika skeden. Däremot är det ingen uppgift för det statliga trygghetssystemet att tillförsäkra alla att kunna behålla en uppnådd högre levnadsstandard! Miljöpartiets grundsyn är att alla människor har samma värde och att de har gemensamma grundläggande behov. Människan är aktiv och skapande och vill och kan ta ansvar. Samhället ska garantera en ekonomisk bastrygghet när människor inte kan försörja sig själva. Däremot är det inte samhällets uppgift att garantera att alla kan behålla den högre levnadsstandard de tidigare kanske uppnått. Människor har både rättigheter och skyldigheter gentemot samhället. Rättigheten till en grundtrygghet baseras på att vi är medlemmar i samhället, inte i första hand på vår position i arbetslivet. Det betyder att även arbetslösa, sjuka, och handikappade som inte har möjlighet att försörja sig skall kunna lita på att de inte blir lämnade utanför. Samtidigt måste alla som har möjlighet svara för sin egen försörjning. Vi måste solidariskt hjälpa dem som inte har denna möjlighet

2.1.2 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

Miljöpartiets princip med brutet tak och ett enhetligt övre tak i socialförsäkringarna ger under anslag A1 en besparing under åren 1998, 1999 och 2000 med 950 miljoner årligen. Vår modell med det brutna taket ger en ersättning med 85 % av den sjukpenninggrundande inkomsten upp till brytpunkten
12 700 kronor, och med 40 % av den del av den sjukpenninggrundande inkomsten som överstiger brytpunktsbeloppet. Det innebär en besparing om 800 miljoner årligen. Dessutom sänks taket i sjukförsäkringen till 6,5 basbelopp, vilket ger en besparing på 150 miljoner årligen.

2.2 Anslag A2 Förtidspensioner

Renodlingen av ohälsoförsäkringen leder enligt vår mening till en ytterligare kraftig utslagning av människor med blandade medicinska problem, en svag ställning på arbetsmarknaden och kanske också sociala problem. En sådan renodling är en teoretisk konstruktion som inte fungerar i praktiken!

Vi anser i stället att det bör införas en ny gemensam statlig försäkring, som skall träda in vid långvarig ohälsa och/eller arbetslöshet. Det kan ske efter förslagsvis två år, när de kortvariga sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna upphör. I stället för på renodling skall den nya försäkringen bygga på helhetssyn, där det är människans totala situation som granskas. Den sammanslagna försäkringen skall kombineras med att också administrationen slås samman. En gemensam försäkring och en gemensam administration har flera fördelar. Den är mer human mot den försäkrade som slipper slussas runt mellan ett flertal olika myndigheter och försäkringsformer. Den kan också leda till en betydande effektivisering och kostnadsbesparing.

Miljöpartiets förslag till skatteväxling, som redovisas ingående i en särskild motion, innebär högre kostnader för energi. Detta beräknas medföra en höjning av basbeloppet, och kostnaderna inom anslaget ökar därmed med 65 miljoner för 1999 och 135 miljoner för 2000.

2.3 Anslag B2 Allmänna försäkringskassor

Vi föreslår att en ny, gemensam organisation bestående av försäkringskassan, arbetsförmedlingen samt vissa delar av kommunens socialtjänst och landstingens öppensjukvård slås samman till en lokal organisation. Detta kommer att leda till att människor som är i behov av dessa förvaltningars tjänster ges ett helhetsbemötande. Det kommer dessutom att leda till effektiviseringsvinster vad gäller administration och förvaltning. Denna beräknas ge full effekt först år 2000. Tills dess anser vi att försäkringskassornas budget behöver förstärkas med 140 miljoner under åren 1998 och 1999. En organisation i stor trötthet, vilket man med eftertryck kan säga att försäkringskassorna runt omkring i landet är, orkar inte utveckla sig och samtidigt skära i sin egen organisation. Därför vill vi ge försäkringskassorna runt om i landet en välbehövlig vilopaus under det att de kan ge sig tid och möjlighet att förändra sin organisation inför 2000-talet.

3 Fördelning på utgiftsområde 10

Miljöpartiet föreslår följande fördelning inom utgiftsområde 10.

Förslag till anslag 1998 och beräkningar 1999 och 2000, milj. kr
10	Ekonomisk trygghet	Regeringen			Miljöpartiet
	vid sjukdom och	Förslag	Beräknat	Beräknat	Avvikelse från regeringen
	handikapp	1998	1999	2000	1998	1999	2000
Totalt utgiftsområdet		37193	39020	40307	-810	-745	-815

Anslag
A1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	17881	19380	20215	-950	-950	-950
A2	Förtidspensioner	13375	13552	13876		65	135
A3	Handikappersättningar	1001,9	1026,5	1055,5
B1	Riksförsäkringsverket	665	698,4	729,4
B2	Allmänna försäkringskassor	4269,6	4363,2	4431,5	140	140

4 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Vi anser att även den statliga ålderspensionen bör bygga på principen om en grundtrygghet, lika för alla. Riksdagen har dock fattat principbeslut om att dagens ATP-system skall ersättas av ett nytt reformerat system från år 2000, som är annorlunda uppbyggt och enligt Miljöpartiet ett steg i helt fel riktning Vi menar att det systemet har stora brister och inte håller vad det lovar. I budgetmotionen redovisar vi bara kortfattat vår syn på regeringens avgivna budgetproposition vad gäller pensioner.

4.1 Anslag A1 Ålderspensioner

4.2 Anslag A3 Bostadstillägg till pensionärer

Vi anser att det är tveksamt om man ska ta upp värdet av pensionärers fritidsbostäder i beräkningsunderlaget för bostadstillägg. Generellt anser Miljöpartiet att beräkningsmodeller för bostadsbidrag och bostadstillägg i de flesta avseenden bör utformas på ett likartat sätt. Idag missgynnas pensionärer när värdet av förmögenhet beräknas. Just för att ge pensionärer råd att behålla mindre fritidshus förstärker vi vår budget med 20 miljoner årligen under åren 1998, 1999 och 2000.

5 Fördelning på utgiftsområde 11

Miljöpartiet föreslår följande fördelning inom utgiftsområde 11.

Förslag till anslag 1998 och beräkningar 1999 och 2000, milj. kr
11	Ekonomisk trygghet	Regeringen			Miljöpartiet
	vid ålderdom	Förslag	Beräknat	Beräknat	Avvikelse från regeringen
		1998	1999	2000	1998	1999	2000

Totalt utgiftsområdet		62701	62931	63468	20	285	550

Anslag
A1	Ålderspensioner	52492	52786	53418		265	530
A2	Efterlevandepensioner till vuxna	555	565	570
A3	Bostadstillägg till pensionärer	9654	9580	9480	20	20	20

6 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Många barnfamiljer har genom försämringar av socialförsäkringsnivåer, minskningar av bostadsbidragen samt borttagandet och försämrandet av flerbarnstilläggen drabbats hårt de senaste åren. Den återställningspolitik regeringen påbörjat är ett steg i rätt riktning. Barnfamiljer är dock inte en homogen grupp, och i vårt förslag till förändring av trygghetssystemen tar vi avstamp i ståndpunkten att de som är låginkomsttagare skall skyddas från ytterligare försämringar av sin ekonomi. Nedan redovisar vi dock bara de förändringar vi genomför i vårt budgetförslag.

6.1 A1 Barnbidrag

Vi föreslår, av fördelningspolitiska skäl, att ett höjt och beskattat barnbidrag på 1100 kronor per barn och månad införs. Detta medför att barnbidragsmottagare med lägst inkomst får en förstärkning av sin ekonomi, vilken betalas av dem med höga inkomster.

6.2 A2 Föräldraförsäkring

6.2.1 Brutet tak i föräldraförsäkringen

I vårt förslag till nytt socialförsäkringssystem vill vi att ersättningen i föräldraförsäkringen under de första tolv månaderna skall vara 85 procent på inkomster upp till 4,2 basbelopp och för inkomstdelar därutöver 40 procent. Detta medför en kostnadsminskning just vad gäller denna post med 500 miljoner vardera för åren 1998, 1999 och 2000.

6.2.2 Sänkt tak i föräldraförsäkringen

Vi anser även att taket i föräldraförsäkringen bör sänkas till 6,5 basbelopp. Detta medför en budgetförstärkning med 120 miljoner för åren 1998, 1999 och 2000.

6.2.3 Höjd garantinivå

Cirka 40 000 föräldrar erhåller varje år ersättning från föräldraförsäkringen på enbart garantinivå. Denna har under många år legat kvar på 60 kronor per dag. Dessa föräldrar, som till 99 procent är kvinnor, är unga, studerande eller nyanlända flyktingar som genom försäkringens arbetslinje inte hunnit kvalificera sig för en högre ersättning. Miljöpartiet anser att föräldraförsäkringen bör innehålla ett högre mått av grundtrygghet, och vi föreslår därför en höjning av garantinivån till 180 kronor per dag. Höjningen medför att budgeten måste förstärkas med 900 miljoner per år under åren 1998, 1999 och 2000.

6.2.4 Utökad rätt till ledighet – avvecklade garantidagar

För att delvis finansiera vårt förslag till ökad grundtrygghet i föräldraförsäkringen vill vi avskaffa de 90 dagar med ersättning enligt enbart garantinivå som finns i försäkringen idag. I stället vill vi införa lagstadgad rätt till föräldrar att vara lediga i sammanlagt 18 månader. Avvecklandet av garantidagarna i föräldraförsäkringen medför en budgetförstärkning med 500 miljoner per år för 1998, 1999 och 2000.

6.3 Anslag A3 Underhållsstöd

Miljöpartiet anser att regeringens lag om underhållsstöd är ett steg i rätt riktning. Dock har en stor grupp underhållsskyldiga föräldrar drabbats hårt av de nya reglerna, och tvingats ansöka om uppskov med betalningen av underhåll. Det betyder att lagen inte på långa vägar när blivit den samhällsekonomiska besparing regeringen hoppades på. Hårt ställda krav på återbetalning av utgivet underhållsstöd medför att den underhållsskyldige föräldern inte får råd att träffa sitt barn. Därför vill vi bl.a. att man i högre utsträckning än vad som tagits upp i lagförslaget ska kunna göra avdrag för resor till och från umgänge med barnen, samt att den ursprungliga promemorians högre grundavdrag bör bibehållas. Det medför att vi förstärker vår budget med 100 miljoner årligen från och med 1998 för att möjliggöra en tillämpning av lagen ur barnens perspektiv. Det är inte bara försörjandet av barnen som är en angelägen uppgift; att bibehålla umgänget är ur ett barnperspektiv minst lika angeläget.

7 Fördelning på utgiftsområde 12

Miljöpartiet föreslår följande fördelning av anslag inom utgiftsområde 12.

Förslag till anslag 1998 och beräkningar 1999 och 2000, milj. kr
12	Ekonomisk trygghet	Regeringen			Miljöpartiet
	för familjer och barn	Förslag	Beräknat	Beräknat	Avvikelse från regeringen
		1998	1999	2000	1998	1999	2000

Totalt utgiftsområdet		35814	36330	36837	-120	-120	-120

Anslag
A1	Allmänna barnbidrag	17018	17047	17047
A2	Föräldraförsäkring	14759	15282	15818	-220	-220	-220
A3	Underhållsstöd	2125,7	2045,9	1968	100	100	100
A4	Bidrag till kostnader för internationella adoptioner	24	24	24
A5	Barnpensioner	291	298,6	307,7
A6	Vårdbidrag för funktionshindrade barn	1595,9	1632,8	1671,8

8 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp enligt Miljöpartiets förslag i tabell,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp för åren 1999 och 2000 enligt tabell,
att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt Miljöpartiets förslag i tabell,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 11 ”Ekonomisk trygghet vid ålderdom för åren 1999 och 2000 enligt tabell,
att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt Miljöpartiets förslag i tabell,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn för åren 1999 och 2000 enligt tabell,
att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjt och beskattat barnbidrag i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 5 oktober 1997
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)	Ragnhild Pohanka (mp)
Roy Ottosson (mp)	Thomas Julin (mp)