Regeringen föreslår enligt propositionen nedsättning av arbetsgivaravgifterna från 1 januari 1997 med 2 500 kronor per månad eller med fem procentenheter på avgiftsunderlaget. Flera bolag som ingår i en koncern räknas som en arbetsgivare.
Vi kan konstatera att en nedsättning kan få vissa snedvridande effekter beroende på hur verksamheten organiserats bl.a. inom detaljhandeln. I det senare fallet är det fråga om en befintlig organisation och inte något som tillkommit för att eventuellt uppnå fördelar utifrån förslaget om nedsättning av arbetsgivaravgifterna.
Inom detaljhandeln råder speciella förhållanden som resulterar i att det mer är de enskilda butikerna som svarar för någon form av samverkan mellan butikerna. En helt avgörande konkurrensfaktor för detaljhandeln är kostnadsbilden för varje försäljningsenhet. Om kostnaderna för en försäljningsenhet, där allt i övrigt är lika, är högre än för en annan uppstår en konkurrenssituation i obalans. Om obalansen är självförvållad, exempelvis orsakad av kostnadsineffektivitet, får företaget med den ofördelaktiga kostnadsbilden försöka rätta till skevheten eller lägga ner verksamheten. Är de högre kostnaderna för den ena försäljningsenheten däremot orsakade av omständigheter som ligger utanför ägarens kontroll finns det emellertid anledning att vara mera observant.
Av de stora "blocken" i svensk detaljhandel har konsumentkooperationen, med ca 17 % av dagligvaruhandeln, under senare år av olika skäl valt att bedriva det mesta av verksamheten i ett fåtal juridiska personer. Den närmaste konkurrenten ICA, med ca 22 % av dagligvaruhandeln, består däremot av ett mycket stort antal juridiska personer. Ett förslag som det nu lagda om sänkning av socialavgifterna kommer därför att få helt olika effekter. Effekterna kan knappast vara avsedda av regeringen eftersom de kommer att snedvrida konkurrensen inom dagligvaruhandeln. Den föreslagna sänkningen har i den allmänna debatten om regeringens förslag ansetts vara betydelselös. För en liten butik, oavsett vilken ägare som står bakom, som arbetar i en knivskarp konkurrens kan emellertid även en liten reducering av kostnaderna innebära en lättnad. Då den ena av två konkurrerande butiker får en kostnadsfördel som beror på annat än egna åtgärder innebär det att konkurrensen snedvrids till den enas fördel på ett otillbörligt sätt.
Enligt vår mening skulle problemet kunna få sin lösning genom att beloppsgränsen räknas per fast driftsställe eller arbetsställe i stället för per arbetsgivare inom detaljhandeln. Begreppet arbetsställe finns redan i annan lagstiftning. Begreppet används i bl.a. aktiebolagslagen och lagstiftning i fråga om att i förvaltningsberättelsen ange antalet anställda.
Vårt förslag får, utöver att vara sysselsättningsstimulerande, anses ha reginalpolitiskt positiva effekter genom att det omfattar mindre arbetsställen även i de fall då arbetsstället ägs av ett något större företag på annan ort.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om socialavgifter.
|
Krister Örnfjäder (s) |
Björn Ericson (s) |