Utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Inledning

Inom detta utgiftsområde återfinns bl.a. barnbidragen och föräldraförsäkringen. I budgetpropositionen föreslår regeringen att barnbidraget återställs till den nivå som gällde 1994. Vidare föreslås att flerbarnstillägget återinförs och att kompensationsnivån i föräldraförsäkringen återgår till 80 procent.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Förslag i sammandrag (tusental kronor)
		1998	förändring	1999	förändring	2000	förändring
	Summa	35 814 000	-1 600 000	36 331 000	-1 950 000	36 837 000	-1 950 000
A 1	Allmänna barnbidrag	17 018 000	-2 300 000	17 047 000	-2 300 000	17 047 000	-2 300 000
A 2	Föräldra-försäkringen	14 759 000	-1 700 000	15 282 000	-1 650 000	15 818 000	-1 650 000
A 3	Underhållsstöd	2 125 661	0	2 045 860	-400 000	1 968 000	-400 000
A 7	Vårdnadsbidrag	0	2 400 000	0	2 400 000	0	2 400 000

A 1 Allmänna barnbidraget

1994 var barnbidraget 750 kronor per barn och månad. Den socialdemokratiska regeringen sänkte det till 640 kronor. Nu föreslås att det åter skall vara 750 kronor per barn och månad. Detta är ännu ett exempel på den ryckighet som kännetecknar den socialdemokratiska politiken.

Höjningen med 110 kronor i månaden innebär i praktiken ingen reell ekonomisk fördel för landets barnfamiljer. Genom att regeringen samtidigt höjer egenavgifterna med en procentenhet den 1 januari 1998 och fördubblar statsskatten som alla skall betala till 200 kronor kommer barnbidragshöjningen helt att ätas upp. Om man dessutom får hela eller delar av sin försörjning täckt via socialbidrag kommer den disponibla inkomsten t.o.m. att minska, eftersom barnbidraget räknas som inkomst vid beräkningen av socialbidraget.

Vi avvisar regeringens förslag och föreslår i motion 1997/98:Fi403 i stället att ett grundavdrag införs vid den kommunala beskattningen. Avdragets värde är 10 000 kronor per barn och år och innebär att den disponibla inkomsten blir 900 kronor per barn och månad, utan de marginaleffekter som blir resultatet av Socialdemokraternas förslag. Det skall jämföras med de 750 kronor per barn och månad som Socialdemokraternas ändring innebär.

Vi biträder regeringens förslag att återinföra flerbarnstillägget.

A 2 Föräldraförsäkringen

Vi har i Sverige världens mest generösa föräldraledighet både vad gäller ledighetens längd och inkomstkompensation. Detta faktum bekräftas också i ESO‑rapporten Samhällets stöd till barnfamiljerna i Europa (Ds 1996:49). I rapporten som presenterades i månadsskiftet augusti/september 1996 sägs följande:

Den svenska föräldrapenningen ter sig generös i en internationell jämförelse. Detta främst på grund av att ersättningsperioden är lång trots de besparingar som genomförts under senare tid.

Att det i dagens föräldraförsäkring finns utrymme för ytterligare besparingar och förändringar, vilket vi moderater har hävdat, får stöd i ESO‑rapporten:

Det är dock rimligt att tänka sig att vissa ytterligare begränsningar av föräldrapenningen skulle kunna genomföras utan att menligt påverka möjligheten att kombinera förvärvsarbete och barnafödande.

Riksdagen har beslutat att höja kompensationsnivån i föräldraförsäkringen från 75 till 80 procent. I samband med detta beslut reserverade vi moderater oss, då vi ansåg och fortfarande anser att ersättningen bör vara 75 procent. Vi upprepar detta förslag och anser att riksdagen bör riva upp beslutet att höja kompensationsnivån den 1 januari 1998.

I motion 1997/98:Sf277 föreslår vi att det skall införas ytterligare en karensdag i sjukpenningförsäkringen. Det finns signaler om att föräldrar vid egen sjukdom utnyttjar möjligheten att ta ledigt för vård av sjukt barn. Detta kan inte accepteras, varför det är väsentligt att regeringen och Riksförsäkringsverket mycket noga följer utvecklingen av den tillfälliga föräldraförsäkringen, så att missbruk beivras.

I konsekvens med att vi ovan föreslår en förändring av beräkningen av SGI i sjukpenningförsäkringen föreslås att samma beräkning skall användas för föräldraförsäkringen.

Redan 1995 föreslog vi att havandeskapspenningen skulle samordnas med sjukpenningförsäkringen. Eftersom vi i andra motioner förordar att socialförsäkringen görs så tydlig, överblickbar och enkel som möjligt menar vi att havandeskapspenningen skall samordnas med sjukpenningförsäkringen från och med den 1 januari 1998. Samtidigt som havandeskapspenningen samordnas är det viktigt att lagstiftningen tydliggörs vad avser möjligheten att använda föräldraförsäkringen mer flexibelt än i dag. Det skall t.ex. vara möjligt att ta ut föräldraledighet två månader före en förlossning om man så önskar.

Om man har ett arbete som enligt AFS 1994:32 förbjuder gravida kvinnor att arbeta eller om graviditeten av andra orsaker är komplicerad skall sedvanlig sjukskrivning gälla. En sådan lösning innebär att vi följer de EG‑direktiv som finns på detta område (92/85/EEG).

Vad gäller anslaget för havandeskapspenningen överförs detta till utgiftsområde 10 anslag A 1 Sjukpenning och rehabilitering.

A 3 Underhållsstöd

Vi har vid tidigare behandlingar av det nuvarande underhållsstödet framfört förslag på förändringar. Bland annat föreslog vi moderater att förbehållsbeloppet för den underhållsskyldige skulle vara 48 000 kronor i stället för 24 000 kronor.

Vår grundprincip är att föräldrarna aldrig kan komma ifrån sitt försörjningsansvar. Om den underhållsskyldige inte har tillräckligt med resurser för att klara detta ansvar får hans eller hennes fall prövas av de sociala myndigheterna på samma sätt som vid andra tillfällen när resurser saknas för att täcka de nödvändiga utgifterna. Socialbidragsnormen skall vara den gräns vid vilken det ekonomiska ansvaret inte längre utkrävs direkt.

Om underhållskraven gör att den underhållsskyldige hamnar under socialbidragsnormen träder det offentliga in – men inte förr – med lån och inte med bidrag. Den underhållsskyldige föräldern betalar själv underhållet och sätts i skuld till det offentliga. Det statliga engagemanget i vårt system blir att se till att man bevakar denna eventuella skuld och ser till att den betalas tillbaka. Underhållsskulder bör behandlas med hög prioritet och jämföras med t.ex. skatteskulder.

Ett stort problem i dag är att den underhållsskyldiges förbehållsbelopp baseras på antalet barn även de där han eller hon inte har underhållsskyldighet till som ett resultat av en separation. Detta anser vi vara fel eftersom det innebär att staten har fått träda emellan och täcka mellanskillnaden mellan underhållsstödet och stödets miniminivå, dvs. 1 173 kronor. Detta har uppmuntrat till nya familjebildningar utan att den underhållsskyldige har fått vidkännas det naturliga ansvaret för tidigare barn. Denna möjlighet bör därför tas bort i det system som vi förordar. Vi anser också att inkomstprövning gentemot vårdnadshavarens inkomst bör göras.

Med vårt förslag till ett reformerat underhållsstöd uppnår man samma materiella trygghet för barnet som i dag. Men föräldraansvaret blir mycket tydligare och det kommer inte längre att gå att smita ifrån sitt ansvar samtidigt som incitamenten för den typ av fusk och överutnyttjande vi i dag ser försvinner. Kostnaden för underhållsstöd begränsas i vårt förslag till de barn vars faderskap är helt okänt samt för bevakning av utbetalt socialbidrag i form av underhållsstöd. I förhållande till regeringens förslag innebär vårt förslag en minskad kostnad med 400 miljoner kronor 1999 och med ungefär lika mycket 2000. Regeringen bör under våren 1998 återkomma till riksdagen med ett förslag enligt våra riktlinjer så att förändringen kan träda i kraft den 1 januari 1999.

Vårt förslag ovan gör att vi anvisar ett lika stort anslag som regeringen för år 1998.

A 7 Vårdnadsbidrag

En av de mest centrala familjepolitiska reformer som den borgerliga regeringen införde var rätten att dra av styrkta barnomsorgskostnader och vårdnadsbidraget. Tanken bakom det första steget till detta, som togs våren 1994, var att skapa en rättvisa mellan samtliga familjer och möjliggöra för alla att välja just den omsorg som passade den egna familjen och de egna barnen bäst, utan att vara hänvisad till endast de omsorgsformer som politiker ansåg vara bäst.

Trots att avdragsrätten och vårdnadsbidraget, när det infördes, endast var på 24 000 kronor per år och trots att det avskaffades av den socialdemokratiska regeringen bara efter ett halvår visade det sig att det fanns en stor efterfrågan på denna möjlighet till ökad valfrihet. På bara sex månader ansökte över 175 000 familjer om vårdnadsbidraget och under dess korta existens växte det upp ett flertal nya spännande lösningar av omsorg som tyvärr aldrig fick chansen att utvecklas. En av den nytillträdda socialdemokratiska regeringens första återställare var just att avskaffa denna valfrihetsreform. Man drog sig inte heller för att straffa de barnfamiljer som utnyttjat vårdnadsbidraget genom att ta bort garantibeloppet för dessa föräldrar under föräldraledighetens sista månader!

Vi anser att det är centralt att man återinför rätten till avdrag för styrkta barnomsorgskostnader och vårdnadsbidraget. Värdet bör även fortsättningsvis vara 24 000 kronor med uppräkning avseende åren 1995–1997. Totalt innebär förslaget en ökad kostnad inom utgiftsområde 12 på 2,4 miljarder kronor 1998.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att barnbidraget skall utgå med 7 680 kr per barn och år i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att kompensationsnivån i föräldraförsäkringen skall utgöra 75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar om förändringar av beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att havandeskapspenningen samordnas med sjukpenningförsäkringen i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen hos regeringen begär utredning om ett reformerat underhållsstöd i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar införa en avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader och ett vårdnadsbidrag i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av utnyttjandet av den tillfälliga föräldraförsäkringen,
att riksdagen beslutar anslå 14 718 000 000 kr för anslag A 1 Allmänna barnbidrag 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar anslå 13 059 000 000 kr för anslag A 2 Föräldraförsäkringen 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar anslå 2 400 000 000 kr för anslag A 7 Vårdnadsbidrag 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 6 oktober 1997
Gullan Lindblad (m)
Sten Svensson (m)	Leif Carlson (m)
Maud Ekendahl (m)	Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Gustaf von Essen (m)	Margit Gennser (m)
Stig Grauers (m)	Rolf Gunnarsson (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)	Tomas Högström (m)
Annika Jonsell (m)	Göte Jonsson (m)
Ulf Kristersson (m)	Bertil Persson (m)
My Persson (m)	Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Åke Sundqvist (m)	Birgitta Wichne (m)
Liselotte Wågö (m)	Anna Åkerhielm (m)

Gotab, Stockholm 1997