Försäkringskassorna har som bekant ett folkligt ursprung i försäkringskasserörelsen. När ansvaret för sjukpenning och också viss finansiering av sjukvård överfördes till staten vid mitten av 1950-talet fick den statliga myndigheten Riksförsäkringsverket och dess decentraliserade organisation en något ovanlig utformning. Av pietet önskade sannolikt Socialdemokraterna som stod bakom reformen att i viss utsträckning bevara folkrörelseanknytningen. Det skedde genom att försäkringskassorna var självständiga gentemot RFV och hade egna styrelser. Det folkliga inflytandet skulle också komma till synes i bl.a. de tidigare pensionsnämnderna, numera socialförsäkringsnämnderna.
Socialförsäkringsadministrationen är f.n. under viss förändring, vilket framgår av budgetpropositionen 1998 utgiftsområde 10, 5.2. Här anges också att inrättandet av socialförsäkringsnämnderna och utseendet av ledamöter skall ses över av en särskild utredare (dir. 1997:71).
Verksamheten inom försäkringskassorna har på precis samma sätt som inom skatteförvaltningen ändrats radikalt sedan de första decennierna efter andra världskriget. Tidigare var det väsentligt att få in förtroendemän i beslutsprocessen. De hade nämligen lokal anknytning och framförallt lokala kunskaper om olika förhållanden som kunde vara av värde att beakta både när det gällde taxeringar på skattesidan och när det gällde frågor om förtidspensioneringar etc. Kommunsammanslagningar, en ökad befolkningsrörlighet till större orter, ny teknik etc har dels lett till betydligt mindre lokala kunskaper med bäring på försäkringsbesluten, dels till helt annan beslutsteknik som bygger på tjänstemannabeslut. Av i huvudsak nostalgiska skäl har exempelvis avskaffandet av socialförsäkringsnämnderna med dess förtroendemannainflytande avvisats. Men i längden kan inte den gamla folkrörelsetanken leva kvar. Anakronistiska element i en modern socialförsäkringsadministration kan skada organisationens och också folkstyrelsens legitimitet. Av denna anledning bör direktiven till den särskilda utredaren (1997:71) kompletteras med uppgiften att undersöka konsekvenserna att avskaffa socialförsäkringsnämnderna eller om visst förtroendemannainslag anses väsentligt av främst psykologiska skäl bör utredaren överväga om nämnderna skall omvandlas till regionala socialförsäkringsnämnder med en rådgivande funktion.
Att ta bort socialförsäkringsnämnderna skulle leda till vissa minskningar av kostnaderna för socialförsäkringsadministrationen. Dessa medel skulle lämpligen kunna används för de eventuella förstärkningar som kassorna behöver.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till dir. 1997:71 om en översyn över socialförsäkringsnämnderna i enlighet med vad som anförts i motionen.
|
Margit Gennser (m) |