I december 1996 fattade riksdagen beslut om förändringar i änkepensionen. Det finns delar i beslutet som bör omprövas.
Änkepensionen infördes ursprungligen för att ge kvinnor möjlighet till ekonomisk försörjning om mannen avled innan kvinnan uppbar egen ålderspension. Den tillkom i en tid då det var ovanligt att kvinnor förvärvsarbetade och mannen oftast var ensam familjeförsörjare. I slutet av 1980-talet beslöt riksdagen att avveckla änkepensionen och införa en efterlevandepension. Övergångsbestämmelserna innebar att det gamla systemet kommer att finnas kvar många år.
Den första januari 1990 infördes den sk efterlevandepensionen som innebär att kvinnor och män får samma stöd. Det består av en omställningspension under 6 månader som kan förlängas under vissa förutsättningar. Omställningsperioden är för kort. Vi anser att den bör förlängas till tolv månader. De som mist sin make/maka går igenom en mycket svår situation med traumatiska upplevelser. Denna plötsliga förändring av livssituationen kräver längre tid än sex månader för anpassning till nya förutsättningar.
I och med de nya reglerna i änkepensionen från den 1 april 1997 ska folkpensionsdelen och ev pensionstillskott prövas mot den egna inkomsten. Privata pensionsförsäkringar omfattas också. På Centerpartiets initiativ har förslag om förändringar skrivits in i budgetpropositionen. Det innebär att privata pensionsförsäkringar inte längre ska ingå i inkomstbegreppets inkomstunderlag. Denna förändring är dock inte tillräcklig.Vi anser att kvinnor med barn under 18 år ej ska beröras av inkomstprövningen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förlängd omställningstid till 12 månader,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hushåll med barn under 18 år inte skall beröras av inkomstprövningen.
|
Ingbritt Irhammar (c) |
Görel Thurdin (c) |