Motion till riksdagen
1997/98:Sf229
av Christer Erlandsson och Björn Ericson (s)

Bedömning av ohälsoförsäkring


Syftet med denna motion är att försäkringen borde ha andra parametrar än rent medicinska bedömningar. Tanken är att individen bedöms av en nämnd där förtroendeläkaren kan, motsvarande lagmannen i tingsrätten, vara kunskaparen.

Nämnden i övrigt skall vara väl sammansatt av representanter från försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommunen. Huvudansvaret för att verksamheten utformas från riktlinjer om myndighetssamverkan bör ligga på kommunen.

I FINSAM-modellen slussas individen från försäkringskassan vidare till arbetsmarknadsmyndigheter för att hamna hos den sociala myndigheten när inga andra åtgärder kvarstår. Det är kostnadseffektivare att ta hänsyn till samhällets totala kostnad än att diskutera enskilda myndighetskonton som ger människor en ovärdig behandling. Ge individen respekt och låt människor på lokal nivå i en nämnd ta ställning till om det finns eller inte finns arbete eller utbildning som hjälper individen vidare. Det är till fördel för individen och samhället att inte försöka återbörda individen med stora insatser och kostnader till något som inte leder vidare utan att det blir den sociala myndigheten som på sikt får stå för kostnaden och individen får en ovärdig behandling. I FINSAM-modellen talas det om kostnadsbesparingar på 3–7 %. Det är viktigt att titta på den totala samhällskostnaden som kanske blir högre med FINSAM än om individen sjukpensioneras från början.

Det är betydelsefullt att identifiera dem som verkligen kan rehabiliteras till arbetsmarknaden och att ge dem allt stöd i en resursknapp tid. Varför ha kvar människor i overksamhet som det inte går att erbjuda arbete på den öppna arbetsmarknaden eller erbjuda utbildning som leder till arbete, i dessa fall krävs andra former av åtgärder och resurser.

Ersättningen till de personer som av den föreslagna nämnden bedöms berättigade till sjukpension eller annan form av ersättning och som lyfts ut ur arbetsmarknaden skall finansieras fullt ut med försäkringspengar.

På kommunal nivå bör individen erbjudas att delta i skyddad sysselsättning eller annan form av verksamhet för att aktiveras och inte stå utanför sam­hället. Även denna verksamhet skall fullt ut bedrivas som uppdrags­verk­samhet åt försäkringskassan.

Förslaget är en nämnd som har ett helhetsperspektiv innan åtgärder sätts in och som väger in olika samhällsfaktorer och får en bredare ram att fatta beslut ifrån.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ha ett helhetsperspektiv vid bedömning av ohälsoförsäkring.

Stockholm den 3 oktober 1997

Christer Erlandsson (s)

Björn Ericson (s)