Regeringens reträtt i sjuklönefrågan då man backar tillbaka till den nivå som tidigare gällde, från en månad till en halv månad, är självfallet välkommen. Det kan säkerligen förbättra möjligheterna och underlätta nyanställningar i små företag.
Småföretagaren själv behöver däremot vara extra försiktig med hur han ordnar sina egna villkor. Om han inte kör exakt efter regelboken, kan också de bästa avsikter för företaget leda till ett ekonomiskt dråpslag mot honom själv.
I ett fall hade en företagare i många år betalat till den allmänna sjukförsäkringen, i form av arbetsgivaravgifter och skatter och de senaste åren i form av den egenavgift, som alla, som uppbär lön, betalar. Han råkade ut för en svår olycka, då han tvingades till en lång konvalecenstid, med gipsade ben och en nästan fullständig arbetsoförmåga. Ändå blev han utan sjukersättning.
Vad gjorde han för fel? Under andra halvåret 1996 hade han investerat flera hundra tusen kronor i en ny utrustning och i förberedelser för att anställa ytterligare en person. Han valde att finansiera detta själv, men tog i gengäld inte ut någon lön ur företaget, trots att han inför expansionen snarare jobbade mer än vanligt. En nyinförd regel, från 1996, säger att ersättningen för en företagare vid sjukdom, när det gäller aktiebolaget, skall baseras på det senaste halvårets lön. Detta slog mycket hårt mot denne företagare, som alltså fick noll i sjukpenninggrundande inkomst.
Att så att säga vara försiktig och ligga lågt och leva på besparingar under en investeringsfas är ju mycket vanligt bland småföretagare. Dessutom i många fall sunt och riktigt. Hade företagaren däremot tagit ut lön och lånefinansierat investeringen hade han fått sjuklön. Hade det varit enskild firma eller handelsbolag hade också gällt sjuklön. Då gäller andra regler. Men inte om det är småföretag i aktiebolagsform. Den slutsats man kan dra av ett sådant exempel är att sjuklönevillkoren också för småföretagare bör ses över så att problem, som det angivna exemplet visar, inte uppstår. Det är viktigt att seriös företagsamhet, där man i omsorg om både företaget och avsikten att nyanställa, inte drabbas av diskriminerande särbestämmelser, som kan göra en småföretagare utblottad vid sjukdom.
Ett annat exempel är att företag som startar med hjälp av starta-eget-bidrag inte får ta ut lön från sitt aktiebolag. Då försvinner bidraget. Men tar nyföretagaren inte ut sin lön så försvinner å andra sidan sjukersättningen! Också detta exempel styrker påståendet att sjuklönereglerna för företagare är svårtolkade och i många fall oförutsägbara. I en tid då statsmakten säger sig vilja uppmuntra småföretagsamheten, bl a i avsikt att väcka möjligheten för nyanställningar och produktexpansion, är det viktigt att försvårande regler inte dämpar entusiasmen och viljan att både investera och nyanställa.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att den snabbt ser över villkoren för småföretagares villkor vid sjukersättning i avsikt att åstadkomma ett regelsystem som ger trygghet vid sjukdom och undviker hindrande moment för småföretagens investeringar och nyanställningar.
|
Elver Jonsson (fp) |
Bengt Harding Olson (fp) |