|
24 |
Näringsliv |
|||
|
Regeringens förslag |
Anslagsförändring |
|||
|
A 1 |
Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader |
(ram) |
208 355 |
+26 000 |
|
A 2 |
Småföretagsutveckling |
(ram) |
134 062 |
+50 000 |
|
A 3 |
Stöd till kooperativ utveckling |
(ram) |
16 500 |
+6 500 |
|
A 4 |
Turistfrämjande |
(ram) |
80 096 |
+20 000 |
|
A 5 |
Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m. |
(ram) |
12 000 |
|
|
A 6 |
Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen |
(obet) |
15 000 |
|
|
A 7 |
Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. |
(ram) |
25 000 |
|
|
A 8 |
Avgifter till vissa internationella organisationer |
(ram) |
24 329 |
|
|
A 9 |
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. |
(ram) |
184 093 |
|
|
A 10 |
Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning |
(ram) |
4 687 |
|
|
A 11 |
Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m. |
(ram) |
77 000 |
|
|
A 12 |
Fortsatt statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt |
(res) |
74 100 |
|
|
B 1 |
Patentbesvärsrätten |
(ram) |
12 237 |
|
|
B 2 |
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet |
(ram) |
12 536 |
|
|
B 3 |
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmätplatser |
(obet) |
8 271 |
|
|
B 4 |
Elsäkerhetsverket |
(ram) |
36 961 |
|
|
B 5 |
Sprängämnesinspektionen |
(ram) |
14 943 |
|
|
B 6 |
Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m. |
(ram) |
70 589 |
|
|
C 1 |
Konkurrensverket |
(ram) |
62 106 |
|
|
C 2 |
Konkurrensforskning |
(ram) |
3 473 |
|
|
D 1 |
Teknisk forskning och utveckling |
(ram) |
672 953 |
+147 500 |
|
D 2 |
Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader |
(ram) |
14 351 |
|
|
D 3 |
Rymdverksamhet |
(ram) |
524 013 |
|
|
D 4 |
Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet |
(obet) |
29 892 |
|
|
D 5 |
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien |
(obet) |
5 359 |
|
|
E 1 |
Kommerskollegium |
(ram) |
46 533 |
|
|
E 2 |
Exportfrämjande verksamhet |
(ram) |
127 656 |
|
|
E 3 |
Exportkreditnämnden |
(ram) |
50 000 |
|
|
E 4 |
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning |
(ram) |
9 063 |
|
|
E 5 |
Investeringsfrämjande |
(ram) |
39 168 |
|
|
F 1 |
Marknadsdomstolen |
(ram) |
4 686 |
|
|
F 2 |
Konsumentverket |
(ram) |
67 876 |
+20 000 |
|
F 3 |
Allmänna reklamationsnämnden |
(ram) |
13 560 |
|
|
xxx |
Varvsstöd |
(ram) |
0 |
+80 000 |
|
F 5 |
Stöd till konsumentorganisationer |
(ram) |
4 100 |
|
|
F 6 |
Stöd till konsumentforskning |
(ram) |
2 114 |
|
|
F 7 |
Bidrag till miljömärkning av produkter |
(obet) |
4 600 |
|
|
Summa: |
2 692 262 |
+350 000 |
I motionen presenteras Vänsterpartiets näringspolitik för fler företag och fler jobb. Vänsterpartiet satsar på åtgärder som ger sysselsättning på kort och på lång sikt. Byggbranschen ges möjlighet till investeringsbidrag på 5 miljarder kronor under de tre närmaste åren för nybyggnation och ombyggnation med ekologiska förtecken. AP-fonderna föreslås få ändrade placeringsregler. Sjätte AP-fonden tillförs 10 miljarder kronor för placeringar i småföretag. Svenska varv, som skall slåss om order med subventionerade konkurrenter, ges 80 miljoner kronor i ett varvsstöd. Rederierna, som lockas av subventioner och skattebefrielse i utlandet, har möjlighet att stanna kvar i Sverige med Vänsterpartiets förslag om skattebefrielse om 255 miljoner kronor.
Mer långsiktigt satsar Vänsterpartiet på förnyelse av näringslivet genom såddfinansiering, vilket ger entreprenörer med avancerade tekniska produkter möjlighet att gå från idé till färdig kommersiell produkt. Teknisk forskning och utveckling ges över Nutek ökade anslag i förhållande till regeringens förslag. Turismen ges 20 miljoner kronor ytterligare för att föra ut Sverige i världen och öka antalet sysselsatta i branschen.
På skattesidan föreslås småföretag slippa egenavgifter på de första intjänade 50 000 kronorna, arbetsgivarinträdet vad gäller sjuklönen slopas helt för företag med färre än 10 anställda och ett investeringsbidrag på 2 % av anskaffningskostnaden för inventarier införs.
Under det senaste året har det skett förbättringar för det svenska näringslivet. I huvudsak ligger de på det nationalekonomiska planet. Räntan har sjunkit, konjunkturen är på väg att ta fart. Nedgången i sysselsättning i företagen har brutits. Efterfrågan på hemmamarknaden har ökat. Men än går det inte att blåsa faran över. Svenskt näringsliv brottas fortfarande med ett antal strategiska problem. Näringspolitiska satsningar betyder i stor utsträckning att man måste förse sig med en stor portion tålamod. I stort kommer den politik vi driver i dag att ge resultat först om 5–10 år.
Vänsterpartiet anser att staten har ett övergripande ansvar för näringspolitiken. Därför krävs att staten tar vissa viktiga initiativ på det näringspolitiska området. Det privata näringslivet har oftast inte den uthållighet som krävs. Därför anser vi också att det är av stor vikt att staten behåller ett strategiskt ägande i näringslivet. Vänsterpartiet vill också markera att vägen framåt inte skall kantas av försämrade arbetsrättsliga regler eller svaga fackföreningar. Otrygga anställda vågar inte sticka ut hakan och ta initiativ. Inte heller, har det visat sig i undersökningar, får tillfälligt anställda del av kompetensutveckling i den utsträckning som fastanställda får.
Omvärlden har förändrats starkt under de senaste tjugofem åren. Världshandeln har mångdubblats, nya länder att bedriva handel med har tillkommit och Sverige är medlem av EU. Samtidigt har Sverige befunnit sig i en djup ekonomisk kris, som har betytt att Sveriges näringsliv har genomgått stora förändringar. Industrins andel av BNP har sjunkit till 20 % (nyckeltalet för att få kallas industrination). Produktiviteten har tagit fart efter 1980-talets devalveringspolitik. Omstruktureringen av svenskt näringsliv är i full gång. En tredjedel av de arbetsställen som fanns 1989 slogs ut före 1993, för att aldrig komma tillbaka. Utmaningen är stor för Sverige.
Under de senaste 15 åren har reallönerna i Sverige knappast ökat. Under 1980-talet fick en svensk industriarbetare en nominell löneökning på 102 % och en tysk industriarbetare en nominell ökning på 40 %. Men medan den svenske arbetaren realt bara fick ut 2 % i löneökning fick den tyske arbetaren ut 20 %. Jämfört med många OECD-länder, har svenska arbetare låga löner. Sverige kan inte behålla sin höga levnadsstandard genom att konkurrera med låga löner. Om vi skall kunna behålla den, måste produktiviteten öka genom stärkt konkurrenskraft inom de rätta sektorerna.
Möjligheterna finns inom den kunskapsintensiva industrin, dvs. högteknologisk, FoU- intensiv (Forskning och Utveckling) industri. Företag i denna bransch berördes knappt av den senaste kraftiga lågkonjunkturen. Den här typen av företag ligger i topp i världen vad gäller lönsamhet, löner och tillväxt oavsett vilket land de finns i. Viktigt att veta är att innovationer beräknas stå för ca hälften av den långsiktiga produktivitetstillväxten, bättre utbildning för en fjärdedel och förtätning av tekniken på företaget för en fjärdedel. Och här börjar det hända saker efter en långsam start. IT-satsningarna är nu stora i Sverige även om de är avsevärt mindre än i USA. Problemen finns nu bland annat på det utbildningspolitiska planet. Bristen på tekniker inom datasektorn är stor och här får vi leva med gamla försyndelser ytterligare ett antal år. Regeringen erkänner dock i budgetpropositionen indirekt bristen på kompetens genom att man låtit Nutek undersöka förutsättningarna för att locka utländska storföretag att förlägga nya produktionsanläggningar för halvledarkomponenter till Sverige. Här krävs, med andra länder som föredöme, satsningar på en särskild organisation för att genomföra ett försök att få dataföretag att etablera sig i Sverige, men även etableringsstöd och forskningskompetens annars hamnar företagen i andra länder. Vänsterpartiet delar här regeringens uppfattning.
Ett komplett näringsliv saknar inte någon del av ett företagsspektrum. Det betyder att basindustrin måste utveckla sin förädlingsgrad och produktdifferentiering. Man måste också kundanpassa sig och öka sin FoU. De kunskapsintensiva företagen måste bli fler. Här spelar Nutek en nyckelroll med sin kompetens och sina resurser.
De små företagen beräknas ge den största andelen av ny sysselsättning. Den låga efterfrågan på hemmamarknaden har här spelat en roll för att hålla tillbaka sysselsättningsökningen. Förhoppningsvis skall nu jobben komma när hemmamarknaden tar fart. Men det finns också andra hinder för en tillväxt i småföretagen. Företagarna har ofta ett motstånd mot att växa; man känner att man riskerar att tappa kontrollen över företaget. Brist på kapital för att investera i ökad produktion bidrar också till att småföretagen inte växer.
Behovet av nya bostäder är synnerligen ojämnt fördelat över landet. Beroende på alltför många år med hög arbetslöshet med åtföljande utflyttning från landsbygdskommunerna till storstadsområdena har Sverige i dag 60 000 tomma lägenheter på fel ställen. Dessutom bor p.g.a. arbetslöshet och höga boendekostnader drygt 100 000 ungdomar kvar i föräldrahemmet. Samtidigt ökar efterfrågan på bostäder kraftigt i storstäder och universitetsorter. De höga bostadskostnaderna kommer antagligen att hålla nere byggandet ytterligare några år, men erfarenheterna av tidigare upp- och nedgångar i byggsektorn talar för att vi närmar oss en byggboom. Samtidigt har byggsektorn minskat mycket kraftigt under 1990-talskrisen. Det har betytt att betydande kompetens och mängder av maskinell utrustning har försvunnit ur branschen. En kraftig uppgång i byggandet om några år kan mycket väl leda till samma avarter som under 1980-talet. Fusk, svartjobb, fantasikostnader m.m. Inflationen kan få sig en ordentlig puff uppåt eftersom byggbranschen är en sådan nyckelbransch.
Vänsterpartiet föreslår därför att staten redan nästa budgetår går in och stöder nybyggnation där behovet verkligen finns. Det leder inte bara till nya arbetstillfällen där byggnationen pågår utan får återverkan på orter runt om i landet där underleverantörerna till byggfirmorna ofta finns. Framtidens byggande måste naturligtvis vara ekologiskt hållbart. Miljöanpassning och energieffektivitet bör vara en självklarhet. I annan motion föreslår Vänsterpartiet ett investeringsbidrag på 1 miljard kronor under budgetåret 1998 till nybyggnation och ombyggnad i ekologisk riktning. Under de två åren därefter föreslår vi 2 miljarder per år i investeringsbidrag för fortsatt ny- och ombyggnation.
Vänsterpartiet har samma grundinställning som regeringen vad gäller det osunda i att genom statsstöd hålla olika branscher under armarna. Skyddande subventioner skapar osund konkurrens och motverkar företagens utveckling. Varvsnäringen är dock en näring där Sverige som enda skeppsbyggarnation i Europa avskaffat subventionerna. Varvsnäringen lever sedan länge under hårt tryck från statsstödda varv i Europa och övriga världen. Vi tror inte att Sverige skall bli en stor skeppsbyggarnation igen. Däremot vill vi inte medverka till ett totalt utrotande av all skeppsbyggarkompetens i landet. Några varv, med kapacitet, bör få möjlighet att överleva till dess att subventionerna slopas bland världens varvsnationer. Vi föreslår därför ett stöd till varvsnäringen med 80 miljoner kronor över nytt anslag.
Rederierna står inför nya problem. EU har, för att möta konkurrensen från asiatiska rederier, öppnat för subventioner av det egna landets sjömän samt möjlighet att få skattebefrielse. Holland och EES-landet Norge tog omedelbart tillfället till att utnyttja EU:s nya riktlinjer. Tyskland och Italien är på väg att göra sammalunda. Vidtar inte Sverige åtgärder har vi förmodligen ganska snart ingen rederinäring att tala om i landet. Sjönäringen sysselsätter i dag 13 000 personer med, enligt Sjöfartspolitiska utredningen, en kringrörelse som genererar ytterligare fem arbetstillfällen per ombordanställd. Till detta kommer de beredskapspolitiska aspekterna. I ett ”skarpt” läge skulle med all säkerhet svenska båtar, men under annan Europa-flagg, överföras till Natos shippingpool. Detta skulle, enligt Kommerskollegium, betyda att Sverige vid ett krigstillstånd låg illa till eftersom varje land först och främst skulle se om sitt eget hus. I annan motion föreslås en skattebefrielse för rederinäringen på 255 miljoner kronor.
AP-fonderna omsluter i dag knappt 700 miljarder kronor. Den absoluta merparten av dessa pengar finns i första till tredje AP-fonden (totalt närmare 88 %). Femte och sjätte AP-fonderna representerar endast 2 % av det totala fondkapitalet.
Avsättningskraven på AP-fonderna är genomgående höga. Placeringarna skall uteslutande vägledas av kravet på maximal avkastning. Undantag görs för den nyinrättade sjätte AP-fonden. Sjätte AP-fonden skall rikta investeringarna till mindre företag och skall dessutom väga in en ekologisk dimension i sina placeringar. Fjärde och femte AP-fonderna har krav på sig att göra årliga inleveranser till de tre första AP-fonderna motsvarande 3 % av fondkapitalets nuvärde (vilket motsvarar ca 2–3 miljarder kronor i dagsläget). Kraven på inleveranser tvingar fram en kortsiktig placeringshorisont.
AP-fonderna skall alltså tillgodose kraven på ”långsiktigt hög avkastning och tillfredsställande riskspridning”. Syftet är att fonderna skall utgöra en buffert som kan utnyttjas för att täcka upp underskott i avgiftsfinansieringen av de löpande pensionsutbetalningarna. Sedan 1983 har pensionsavgifterna inte täckt de löpande pensionsutbetalningarna. Men samtidigt har avkastningen på AP-fonderna mer än väl täckt upp löpande underskott (med undantag för ett år).
Vi menar att pensionerna även i framtiden måste finansieras via ett fördelningssystem. Framtidens pensioner kan bara säkras om vi har en tillräckligt stark ekonomisk utveckling och fler i arbete. Det kollektiva sparandet – som domineras av AP-fonderna – skall användas för att möjliggöra en starkare ekonomisk tillväxt. Därmed skapar vi förutsättningar för en lättare försörjningsbörda och ett hållbart framtida fördelningssystem.
Vänsterpartiet föreslår att riksdagen beslutar att under 1998 omfördela 10 miljarder kronor till sjätte AP-fonden. Sjätte AP-fonden bör spela en betydligt mer aktiv roll när det gäller att erbjuda nya och mindre företag riskkapital. På sikt bör också placeringsreglerna för hela AP-fondsystemet revideras för att bättre än i dag tillgodose samhällsekonomiska intressen. Fram till 1993 hette det att fondmedlen skulle placeras på ett sätt som var ”förenligt med allmän ekonomisk politik” och med ”beaktande av kreditmarknadens funktionssätt”. Dessa skrivningar gav större möjligheter till samhällsekonomiska hänsyn vid placeringen av fondmedlen. Dagens placeringsregler är för ensidigt inriktade på kortsiktig avkastning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Innovationsfrämjande verksamhet är ett område där staten på ett självklart sätt kan gå in och stödja. Ofta är entreprenören en tekniker med en idé där utfallet är relativt oklart. Nuteks avdelning för såddfinansiering kan då hjälpa till med ett mindre startkapital, kontakter med andra tekniker, banker m.m. Här har den ordinarie kapitalmarknaden inte den uthållighet och riskvillighet som behövs för att tekniskt avancerade produkter skall nå marknaden. Medeltiden för sådana företag att gå runt ligger på åtta år. Men i 20 % av fallen blir utfallet mycket lyckat med nya produkter och nya arbetstillfällen med hög kunskapsnivå. Det klassiska exemplet är när gruppen som utvecklade läkemedlet Losec inte kunde fortsätta p.g.a. företagets ovilja att investera mer och dåvarande STU (företrädare till Nutek) då trädde in.
Anslaget till såddfinansiering har sakta men säkert dragits ner av regeringen. Vi finner detta obegripligt och anslår 50 miljoner kronor ytterligare för budgetåret 1998 över anslag A 2.
Turismen är en del av upplevelsesektorn och, tillsammans med IT-sektorn, den snabbast växande sektorn globalt. En annan del av upplevelsesektorn är filmindustrin. Svenska makthavare har haft märkbart svårt att förstå kraften i upplevelsesektorn. Vare sig det gällt musiken (nedläggning av musikskolor), filmen (njugghet med anslag) eller turismen.
Turismen fick visserligen ett extraanslag under 1996 på 90 miljoner kronor, men vi tror att satsningen måste vara mer uthållig. Sverige satsar endast ca 6 kronor per person och år på marknadsföring av turism. Motsvarande siffra i Danmark är 37 kronor, i Norge 24 kronor och i Finland 26 kronor. Och det märks! Efter att vi under ett år studerat, visserligen ovetenskapligt, hur svensk turism når ut i England kan vi meddela att Sverige inte verkar existera. Turistrådet i London svarar antingen inte i telefon eller kan på intet sätt bistå för att sprida kunskap om Sverige i England. Ambassaden däremot var behjälplig. I engelska nationella dagstidningar fanns under året någon enstaka artikel om att turista i Sverige, medan det fanns mängder av artiklar om turism i Norge och Danmark. I resebyråernas skyltfönster gjordes reklam för resor till Norge såväl under sommar som vinter, medan svensk turism var ”non-existent”. Vi föreslår att anslaget A 4, Turistfrämjande ökas med 20 miljoner kronor.
I dag finns 23 lokala kooperativa utvecklingscentrum, LKU. De har till uppgift att stimulera en utveckling av kooperativa småföretag genom att ge information och rådgivning om den kooperativa företagsformen. Rådgivningen skall vara likvärdig med den som ges om andra företagsformer. Utvecklingen på LKU-sidan är dynamisk och varje arbetstillfälle kostar småsummor jämfört med andra stödformer. Regeringen har uppmärksammat detta och ökat anslaget. Vi anser dock, precis som i fjol, att kooperativen behöver motsvarande i snitt 1 miljon kronor per LKU. Vänsterpartiet anslår därför ytterligare 6,5 miljoner kronor över anslag A 3 vilket gör sammantaget 23 miljoner kronor för 1998.
Nuteks anslag till teknisk forskning och utveckling har under de senaste åren minskats. Endast en del av finansieringen har övertagits av Stiftelsen för strategisk forskning och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Med tanke på de viktiga forskningsområden som Nutek ansvarar för, som ett led i framväxten av ett framtida näringsliv, t.ex. de prioriterade områdena Komplexa tekniska system, Tjänsteproduktion och IT-användning, Mindre företags teknik- och kompetensförsörjning samt Människa–Teknik–Organisation, anser vi att medel måste tillföras med 147,5 miljoner kronor över anslag D 1.
För företagen utgör egenavgifterna ofta en tung post, speciellt för de företag som redovisar svaga resultat. Som ett stöd till småföretagen föreslår Vänsterpartiet att egenavgifter inte tas ut på de första intjänade 50 000 kronorna. Det skulle innebära en skattesänkning på högst 9 000 kronor per år för småföretagare. Beräknad kostnad per år uppgår till 700 miljoner kronor.
I dag står arbetsgivaren för sjuklönen under de fyra första veckorna. Det skall nu förkortas till två. De allra minsta företagen uppfattar ansvaret för de anställdas sjuklöneperiod som betungande. Speciellt för enmansföretagaren som står inför ett beslut om huruvida han skall anställa en person eller inte, kan rädslan för att hamna i svårigheter genom den anställdes sjukdom vara en hämmande faktor.
Vänsterpartiet föreslår att företag med färre än 10 anställda, undantas från arbetsgivarinträdet. Detta administreras enklast genom att arbetsgivaren får kvitta utbetald kostnad för sjukersättning på sin uppbördsdeklaration. Statens kostnad för detta beräknas enligt SCB till 700 miljoner kronor.
Inom ramen för skattepolitiken föreslår Vänsterpartiet ett räntestöd/investeringsavdrag för företag med färre än 20 anställda. Ett sådant stöd bör utgå så länge den svenska realräntan är högre än omvärldens.
Vänsterpartiets modell innebär ett investeringsbidrag på 2 % av anskaffningskostnaden för inventarier. Bidraget skall kunna utgå under högst fem år. Det motsvarar en normal avskrivningstid. För att förenkla hanteringen bör stödet utgå i form av en skattereduktion och administreras av skattemyndigheten. Stödet skall vara skattepliktigt eftersom företaget ges full avdragsrätt för faktiskt erlagda räntor till kreditinstitut. Den beräknade kostnaden för stödet uppgår till 900 miljoner kronor.
Vid försöken att skapa en dynamisk svensk ekonomi kan vi lära av framgångsrika regioner i EU-länderna: Emilien i Italien och Baden-Wurttemberg i Tyskland. De har båda starka småföretagssektorer. Framgångarna för dessa regioner har uppkommit genom ett hårt omvandlingstryck och positiva drivkrafter till förnyelse. Regionala myndigheter, företagsorganisationer, fackföreningar, företag, banker, universitet, högskolor och forskningsinstitut har utgjort nätverk, som starkt bidragit till framgångarna. Nyckelordet i de båda regionerna är riskspridning. De små företagen behöver inte ensamma ta hela risken för nysatsningar. Småföretagaren har flera olika möjligheter att få kvalificerad hjälp.
Jämfört med dessa exempel är den nuvarande svenska ”tillväxtpolitiken” alldeles för passiv. En ny svensk modell för att återupprätta Sverige som ledande industrination kräver att många tänker om: näringslivet måste acceptera att staten förutom att bygga vägar och broar har en aktiv roll i den industriella omvandlingen. Fackföreningsrörelsen måste hitta sin roll i uppbyggnaden av en stark småföretagssektor. Politiker i alla läger måste inse att industriell utveckling kräver en aktiv näringspolitik, inte bara avregleringar och generella skattesänkningar.
Det är naturligtvis inte möjligt att rakt av kopiera de utländska modellerna för svensk användning. Det finns emellertid områden i Sverige där delar av modellerna finns redan i dag: Gnosjö med omnejd är ett område där nätverk av Emilientyp sedan länge är etablerade. Företagare samarbetar sinsemellan och bygger nätverk med institutioner och myndigheter. Arbetslösheten är också lägre och tillväxttakten högre i denna region.
För att sprida denna anda krävs emellertid, som ovan visats, en aktivare näringspolitik som inte skyggar för att staten tar en aktiv roll i näringslivsutvecklingen.
I dag finns i samtliga län någon form av regionala resurscentrum (RRC) för kvinnor. I många län finns också jämställdhetsexperter – tyvärr färre än tidigare – och dessutom finns kvinnliga affärsrådgivare i ett antal kommuner. Tillsammans utgör dessa en viktig resurs för nyföretagandet bland kvinnor. Det ger resultat. Nya beräkningar visar att inom fem år kommer 40 % av nyföretagarna att vara kvinnor. Förutsättningarna ser olika ut i länen och det är därför viktigt att finansieringen kan vara flexibel där Nutek och Glesbygdsverket tillsammans med regionala aktörer drar sitt strå till stacken. Kommuner bör på motsvarande sätt vara huvudman för lokala resurscentrum. Det innebär att medel reserveras för detta under anslaget för regionalpolitiska åtgärder. Lokala resurscentrum bör kunna få dessa medel från NUTEK i samråd med Glesbygdsverket. Vänsterpartiet tar i annan motion upp anslagsyrkande.
För att stödja och komplettera RRC har NUTEK i samarbete med Glesbygdsverket, ansvarat för uppbyggandet av ett nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC). Det stöder det regionala arbetet för att utveckla kvinnors arbetsliv genom nätverk, erfarenhetsutbyte och utbildning. Dessutom arbetar NRC med kunskapsinsamling, koordinering och policyskapande verksamhet gentemot andra centrala och regionala myndigheter rörande kvinnor/kön och regionalpolitik. Verksamheten har levt under knapphetens kalla stjärna alltför länge. Vi anser att dess verksamhet bör få en fastare form och anslår därför 10 miljoner kronor för budgetåret 1998 i annan motion.
I samband med att den nya energimyndigheten bildas minskas NUTEKS anslag med motsvarande summa, enligt regeringen 108 miljoner kronor, sedan sparas det 11 miljoner kronor på NUTEKS förvaltningskostnader. Sammantaget gör detta 119 miljoner kronor.
Men i verkligheten, vad vi kan se, minskas NUTEKS anslag med 145 miljoner kronor. Det fattas 26 miljoner kronor! Har felräkning gjorts hoppas vi att det rättas till. Men för säkerhets skull anslår vi 26 miljoner över anslag A 1, NUTEK, för budgetåret 1998.
Enskilda hushåll har i dag stort behov av ekonomisk rådgivning. En rådgivning som kan vara nog så lönande både för den enskilde och för kommunen. I en särskild motion utvecklar Vänsterpartiet förslag om kommunal budgetrådgivning, riktad till hushållen. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslag F 2, Konsumentverket, med 20 miljoner kronor för budgetåret 1998.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnittet Inledning,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnittet Framtidens företag,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnittet Bygg mer och Varvsnäringen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnittet Åtgärder – långsiktigt – Såddfinansiering,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnittet Åtgärder långsiktigt- Turistfrämjandet,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kooperativ,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om teknisk forskning och utveckling,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om AP-fonderna,1
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om NUTEK:s förvaltningsanslag,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Konsumentverket,
att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde Näringsliv enligt vad som sägs i motionen och enligt uppställningen:
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Anslagsförändring |
||
|
A 1 |
Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader |
(ram) |
208 355 |
+26 000 |
|
A 2 |
Småföretagsutveckling |
(ram) |
134 062 |
+50 000 |
|
A 3 |
Stöd till kooperativ utveckling |
(ram) |
16 500 |
+6 500 |
|
A 4 |
Turistfrämjande |
(ram) |
80 096 |
+20 000 |
|
D 1 |
Teknisk forskning och utveckling |
(ram) |
672 953 |
+147 500 |
|
XX |
Varvsstöd (nytt anslag) |
0 |
+80 000 |
|
|
F2 |
Konsumentverket |
(ram) |
67 876 |
+20 000 |
|
Summa för utgiftsområdet |
2 692 262 |
+350 000 |
|
Johan Lönnroth (v) |
|
|
Hans Andersson (v) |
Ingrid Burman (v) |
|
Lars Bäckström (v) |
Owe Hellberg (v) |
|
Tanja Linderborg (v) |
Eva Zetterberg (v) |
|
Lennart Beijer (v) |
1 Yrkande 8 hänvisat FiU.