Motion till riksdagen
1997/98:N308
av Sivert Carlsson (c)

Regler för nyföretagande


Det är i de små och medelstora företagen som de nya jobben kommer att skapas.

Vårt land behöver idag fler företag och mer företagande. Framför allt behöver vi nyföretagande och nyföretagare, såväl för tillväxt och utveckling som för nya arbetstillfällen.

För att denna marknad skall kunna expandera måste fler människor se det som helt naturligt att starta ett eget företag och även få känna samhällets stöd och uppmuntran.

Det är helt nödvändigt att villkoren för företagande förändras och förenklas för att passa framtidens krav.

Undervisning i nyföretagande/entreprenörskap bör integreras i såväl grundskola som gymnasium. Sådan finns exempelvis sedan länge i vårt grannland Norge. Andra länder har liknande system.

Många avskräcks idag från att starta eget på grund av allt administrativt arbete som det innebär att vara egen företagare. Det måste exempelvis bli möjligt att uppsöka endast en myndighet för att klara av att starta upp företaget.

Många företag, särskilt mindre sådana, har idag problem med att överblicka den omfattande regelmassa de är omgärdade av. Därför bör tillses att alla nya lagförslag, förordningar och regler, som berör de mindre företagen föregås av konsekvensanalyser, vilka med fördel kan utföras av organ som är fristående från regering och riksdag.

De små, de nya och de framtida företagen har andra behov än de stora företagen och dagens industriföretag. När en person vill arbeta med olika projekt och uppdrag ställer samhällets normer idag upp hinder för detta på olika sätt. Hinder och spärrar som inte bara förlänger och försvårar inledningsprocessen för nyföretagaren, utan som också stoppar seriösa människors förverkligande av positiva och konstruktiva idéer.

Företagsamma människors kreativitet hindras och arbetstillfällena begränsas, när motsatsen borde råda. Detta har vi varken råd med eller skäl till.

En sådan spärr är skattelagstiftningen och skattemyndighetens krav på ekonomiskt risktagande för att bevilja F-skattsedel. Tusentals innovatörer har hindrats att bli företagare sedan skattemyndigheten nekat dem F-skattsedel.

Ett exempel:

Seriös arbetslös startar, efter utbildning, ett företag vars affärsidé stöds av såväl arbetsförmedling som ALMI Företagspartner. Firman registreras och företagaren ansöker hos skatteförvaltningen om F-skattebevis. Ansökan avslås. Länsrätten gör en annan bedömning och tillstyrker ansökan. Skatteförvaltningen överklagar till kammarrätten, som med hänvisning till kommunalskattelagen från 1928 avslår ansökan. Skattejurister är oense. Företagaren stoppas och döms till arbetslöshet istället för att få starta sitt företag som kunde skapat fler arbetstillfällen.

En föråldrad skattelagstiftning som på ovan nämnda sätt stoppar såväl företagande som företagare måste givetvis ses över, förenklas och moderniseras. Många typiska egenskaper för ett nystartat tjänsteföretag är just de kriterier som skattemyndigheten använder för att avslå ansökan om F-skattsedel.

Ett betydligt enklare förfarande för att erhålla F-skattsedel måste snarast presenteras.

Detta bör ges regeringen till känna.

Lagstiftning och handläggning måste vara aktuell, positiv och generös gentemot ny- och småföretagsamhet och de ska underlätta företagsamhet istället för att motverka densamma.

Ytterligare ett exempel:

Blivande småföretagare ansöker om F-skattsedel. Efter olika tolkningar och domslut överklagas ärendet i Regeringsrätten. Vid detta tillfälle har mer än ett år förflutit sedan ansökan inlämnades. Ytterligare ett halvår går innan Regeringsrätten kan lämna besked om ärendet tas upp till behandling. Därtill kommer den tid det tar innan ev. dom faller.

Det är inte rimligt att blivande företagare skall behöva vänta mer än ett år på besked om exempelvis en F-skattsedel. En snabb handläggning är en förutsättning för i första hand det småskaliga företagandet, som inte har några breda marginaler att luta sig mot.

Offensiva affärsidéer och nya arbetstillfällen riskerar att inte realiseras på grund av för långa handläggningstider.

Åtgärder bör vidtagas för att handläggningstiderna i domstolarna, inklusive Regeringsrätten, förkortas.

Detta bör ges regeringen till känna.

Ett annat exempel som signalerar att företagande är oerhört komplicerat är den mängd broschyrer och anvisningar från skattemyndigheten som ny-/småföretagaren översköljs med i deklarationstider. Titlar som Skatte­upplysning om näringsverksamhet (nära hundra sidor) eller Dags att deklarera ditt företag. Hur man fyller i blanketterna SD1, N1, N2, N2A, N6,4, N3A, SD2, N7 och N8 samt K10 är knappast ägnade att förenkla tillvaron för småföretagaren.

På liknande sätt som det numera finns en förenklad självdeklaration för löntagare bör det tas fram en förenklad självdeklaration för egenföretagare.

Detta bör ges regeringen till känna.

Ovanstående är exempel på onödiga men stora hinder som den presumtive ny/småföretagaren idag möter. Fler exempel finns. Därför bör regeringen, tillsammans med företrädare för de små och medelstora företagen, göra en bred inventering av de liknande hinder för ny- och småföretagande, som idag finns i bl.a. förvaltning och lagstiftning och därefter återkomma med förslag till åtgärder som underlättar ny- och småföretagande. Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av integrerad undervisning i företagande/entreprenörskap i grundskola och gymnasium,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av konsekvensanalyser beträffande nya lagförslag, förordningar och regler,1

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett betydligt enklare förfarande för att erhålla F-skattsedel.1

  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för kortare handläggningstider i domstolarna, inklusive Regeringsrätten,2

  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en förenklad självdeklaration för egenföretagare,1

  6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en bred inventering av de onödiga hinder som i dag försvårar och begränsar ny- och småföretagande, följt av förslag till åtgärder.

Stockholm den 5 oktober 1997

Sivert Carlsson (c)

1 Yrkandena 2, 3 och 5 hänvisade till SkU.

2 Yrkande 4 hänvisat till JuU.