En väl fungerande jordbruksnäring skapar sysselsättning och ger förutsättning för en levande landsbygd. Livsmedelsindustrin hämtar sina råvaror till största delen från jordbruket och är beroende av att ha tillgång till råvaror av hög kvalitet och till konkurrenskraftiga priser för att kunna hävda sig. Det är ett statligt intresse att det i Sverige finns en internationellt konkurrenskraftig livsmedelsindustri och primärproduktion med förutsättningar att expandera. För odlare och förädlare av industripotatis (ej stärkelsepotatis) har EU-inträdet inneburit kraftigt försämrade villkor.
Vid EU-inträdet försvann det svenska arealbidraget för potatis på 800 kr/ha, och för alternativgrödor t ex spannmål höjdes arealbidraget (2 200 kr/ha). Sockerbetsodlingen och stärkelseproduktionen fick kvoter och för sockerbetorna etablerades en mycket hög prisnivå och därmed förhöjt täckningsbidrag till odlarna. Även EU:s stöd i form av produktionsbidrag till potatisstärkelseindustrin för att upprätthålla konkurrenskraftiga priser i förhållande till stärkelse som produceras i tredje land påverkar förutsättningarna för industripotatisodlarna. EU-medlemskapets nya förutsättningar innebar höjda råvarupriser för industripotatis med ca 35 %.
Före EU-inträdet fanns en variabel införselavgift för att uppväga odlingsnackdelar mellan Sverige och exempelvis Holland. Avgiften för råvara uppgick till ca 50 öre i snitt. I standardkalkylerna som Jordbruksverket använde åtgick t ex 3 kg råvara till 1 kg pommes frites och 6 kg råvara till
1 kg potatismos, vilket motsvarar ett gränsskydd på potatisdelen i färdigvaran på ca 1,50–3 kr/kg. Till detta kom sedan införselavgifter för ev andra ingående jordbruksprodukter.
När gränsskyddet försvann ökade importandelen för förädlad potatis kraftigt. Exempelvis utgör idag importen av pommes frites ca 65 % av konsumtionen. Före EU-inträdet var andelen ca 40 %. Det råder ett hårt konkurrenstryck på den svenska marknaden speciellt från stora aktörer i Holland och Belgien. Den ökade importen har lett till ca 20–25 % lägre priser till konsumenten.
Import av förädlad potatis har ökat kraftigt medan import av matpotatis bara förekommer i begränsad omfattning då det i Sverige finns ett naturligt logistikskydd i form av logistik och kvalitet (transportkostnad och hanteringsskador). Den svenska matpotatisodlingen har därför till skillnad från industripotatisodlingen även efter EU-inträdet ett fungerande skydd mot import av råvara från de stora konkurrenterna i Holland.
Odling av industripotatis är en regionalt viktig näring i södra Sverige, speciellt i Skåne. Genom den skapas sysselsättning för 1000-tals helårsarbetare i odlingsledet, inom transport, lagring och sortering och inom förädlingsindustrin. Därtill kommer sysselsättning inom verkstäder, maskintillverkning m fl arbetsområden som följdverkar.
Förädling av potatis sker bl a genom konservering på burk, djupfrysning i form av pommes frites och liknande produkter eller torkning i form av potatismospulver. Utvecklingen av potatissortimentet med hjälp av ny teknik och stora investeringar har gjort att den totala konsumtionen av potatis hittills i stort sett kunnat bibehållas trots konkurrens från ris och pasta. Totalt är det ca 200 000 ton potatis från över 4 000 ha potatisodling som skördas och vidareförädlas.
Näringen har gjort stora satsningar för att förbättra konkurrenskraften. Inom industriodlargruppen har man investerat i bevattningsanläggningar, satsat på forskning och utveckling av nya potatissorter och odlingsteknik, infört stensträngsläggning (till följd av stenrik åkermark) och minimerat användning av handelsgödsel för att försöka skona miljön. Inom industiverksamheten har investeringar gjorts för att kunna uppnå högre utbyten. Satsningar har gjorts för att förenkla arbetskrävande moment i produktionen. Vidare har satsningar gjorts för produktutveckling, kostnadssänkande aktiviteter i hela varukedjan liksom översyn och minskning av overheadkostnader genom strukturella förändringar.
Ett sätt för industrin att klara konkurrensen är diversifierad användning av råvaran. Det går inte att klara en begränsad verksamhet, med koncentration kring endast några produkter. Det handlar om allt eller inget eftersom en ”potatishög” med olika fraktioner lämpade för olika produkter måste tas om hand.
Potatis kan också ha en positiv miljöpåverkan eftersom stärkelse och skal kan användas för djurföda och biogas. Redan idag sker uppvärmning av bostadsområden med gas från en biogasanläggning vilket ger minimala utsläpp i jämförelse med traditionell uppvärmning. Pilotverksamhet finns även där gas utnyttjas som drivmedel för bilar.
Trots kraftiga satsningar råder konkurrensunderlägsenhet inom potatisodlingen. Exempel på detta är sämre avkastning på potatisodlingen jämfört med Holland till följd av kortare odlingssäsong, dyrare att odla till följd av stensträngsläggning och lagring till följd av klimatpåverkan. Dessutom har Sverige högre avgifter än omvärlden vad avser näringstillförsel (kväve), bekämpningsmedel och skatter.
Sverige etablerar inom flera områden högre krav än vad EU-länderna har gällande etiska frågor, miljö, kontroll, värdefrågor etc. Sverige gör rätt i att sätta höga mål inom dessa områden men industrin–näringen måste ha samma förutsättningar som konkurrenterna så att resten av EU lever med samma regler. Svenska regler och särbestämmelser som ökar kostnaderna och minskar konkurrensförmågan på den internationella marknaden måste kompenseras.
Det finns ett klart samband mellan förutsättningen att driva jordbruk och hur skatter och avgifter utformas. Dieselskatten är ett exempel. Till följd av odlingsintensiteten ökas därmed kostnaderna för olika skatter och avgifter. Då det för potatis krävs 5 gånger insatser av drivmedel jämfört med en spannmålsgröda medför skatt på drivmedel försämrad konkurrenskraft. Även handelsgödselavgifter och Kemikalieinspektionens regler medför extra kostnader för näringen.
Sammantaget medför berättigade krav på miljö och kvalitet samt högre avgifter och skatter en konkurrenssnedvridning som gör att den industri som förädlar industripotatis idag är hotad. Detta trots att näringen hela tiden investerat för att förbättra konkurrenskraften och därmed säkerställa vidare drift. När näringen inte längre kan motivera investeringar i fortsatt effektivisering, faller konkurrenskraften relativt snabbt vilket kommer att leda till att många arbetstillfällen försvinner från landet. Näringen står idag inför stora investeringsbeslut. För att uppmuntra investeringar inom landet och därmed bevara arbetstillfällen i Sverige, inte minst i Skåne som redan drabbats hårt av arbetslösheten, krävs att industrin kompenseras med någon form av stöd intill dess att konkurrenterna inom EU har lika förutsättningar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd till potatisförädlingsindustrin.
|
Kerstin Warnerbring (c) |