Turistpolitiken

Svensk turism har ökat kraftigt under de två senaste åren. Idag skapar turistnäringen minst 85 000 helårsarbetstillfällen och omsätter ca 100 miljarder kronor, varav ca 60 % eller 60 miljarder går tillbaka till samhället i form av skatter och avgifter. Sverige har i dag en hög arbetslöshet. Besöksnäringen är arbetskraftsintensiv. Kapacitet finns för att ta emot fler besökare. Några stora investeringar behövs inte. Att skapa ytterligare arbete inom denna näring är jämförelsevis billigt jämfört med t.ex. tillverkningsindustrin.

Internationellt har turistindustrin haft en betydande tillväxt sedan början av 50-talet. Antalet anställda inom besöksnäringen inom EU-länderna har ökat med 20 %. Detta innebär en ökning med 3,2 %/år. Sysselsättningsmässigt har därmed besöksnäringen ökat mer än flertalet andra näringsgrenar. I dag är turismen världens ledande ekonomiska motor och svarar för 10,2 % av världens BNP. I Sverige beräknas turismens andel av BNP uppgå till mellan 3 och 4 %. Turismen är också världens största skapare av inkomstskatter till sina respektive länder. Totalt ger turismen över 5 000 miljarder kronor i skatt. Omsättningen uppgår till 26 500 miljarder kronor. Turismen svarar för 10,9 % av all konsumtion i världen och för 10,7 % av alla investeringar. Världsturismen skapar i dag arbete åt 204 miljoner människor. Detta utgör 10,6 % av all konsumtion i världen och för 10,7 % av alla investeringar. Detta utgör 10,6 % av samtliga arbetande människor. I Sverige är motsvarande andel 2,1 %.

Turismens andel av bruttonationalprodukten 1994 är 3,2 %. Detta motsvarar ett förädlingsvärde på 44,2 miljarder kronor och gör turistnäringen rejält större än jordbruk, skogsbruk och fiske tillsammans. Det gör också turistnäringen lika stor eller större än exempelvis maskinindustrin (3,7 %) och metallvaruindustrin (2,5 %). Det är angeläget att utöka kunskaperna om denna expansiva näringsgren. I en jämförelse med andra näringsgrenar satsas väldigt små resurser på forskning inom turismens område. En jämförelse som ligger nära till hands är att jämföra med de forskningsresurser som jord- och skogsbruksnäringen har till sitt förfogande. De har ett eget universitet med 120–150 professorer och närmare 350 doktorander. Det är angeläget att finna en bättre balans och därmed öka de resurser som läggs på forskning kring turism.

Sverige har under andra hälften av 90-talet haft en betydligt positivare utveckling av antalet gästnätter än i flertalet andra länder i Europa. I dag tyder allt på att denna positiva trend kommer att hålla i sig även under resterande del av 90-talet. En årlig ökningstakt på 10–15 % kan baserat på tidigare års erfarenheter väntas. Som exempel kan nämnas att en sådan utveckling skulle skapa 4 000–5 000 nya arbetstillfällen i Stockholmsregionen.

Sveriges förutsättningar att ytterligare öka antalet turister är enligt vår mening mycket goda. Sverige har en fin natur, rent vatten, god säkerhet, goda kommunikationer och gott om utrymme. Detta är kvaliteter som människor i Europa och övriga världen vill ha och i dag söker sig till. För många människor är Sverige ett nytt och fräscht land att åka till. Sverige har mycket att erbjuda av olika sorters upplevelser vilket skapar förutsättningar för en bred turism.

Vi menar att med rätt insatser borde det vara möjligt att öka antalet besökare med det dubbla jämfört med i dag. För detta krävs dock en långsiktig politik med klara spelregler och med ett tydligt statligt åtagande, ekonomiskt och organisatoriskt. Näringen klarar detta lika lite i Sverige som i övriga världen, vilka samtliga har egna nationella turistråd. Vi anser att regering och riksdag snarast måste besluta om en nationell turistpolitik. Vi menar att utgångspunkten för den nationella turistpolitiken i första hand är en fråga om att utveckla turistnäringen och skapa nya arbetstillfällen. Denna dubblering av antalet besökare bör vara det statliga målet för den svenska turistpolitiken.

Samtidigt som staten verkar för målet att fördubbla antalet besökare, bör staten underlätta för lokala och regionala initiativ. En sådan idé som kommit fram är förslag om en så kallad bäddpäng, det vill säga att en frivillig avgift läggs på varje övernattning i en hotellbädd. Pengarna används sedan för att generera fler bäddnätter genom exempelvis marknadsföring.

Sådana regionala tillskott i arbetet för att öka turismen skulle vara mycket värdefulla, och hjälper hela Sveriges turistsatsning. Staten bör stödja dessa regionala initiativ. Ett sätt vore att införa ett treårigt försök med bäddavgifter, exempelvis i Stockholmsregionen. Detta skulle sedan kunna utvärderas, och erfarenheterna ligga till grund för andra regionala och lokala satsningar på turismen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av den statliga turistpolitiken och marknadsföringen av Sverige,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av regionala initiativ.

Stockholm den 2 oktober 1997
Anders Ygeman (s)
Juan Fonseca (s)	Martin Nilsson (s)
Sven-Åke Nygårds (s)