Citat ur ledaren Nyheter från Turistdelegationen sept -97.
Sverige är ett stort land som kan växa som resmål. Detta är två påståenden. Det första är en sanning som kan knytas till geografi, kultur, natur, miljö, ekonomi, sport, rekreation, fritid och många andra områden. Det andra området är en arbetshypotes.
Tyvärr måste både sanning och arbetshypotes ständigt upprepas både här hemma och ute i världen.
Ofta beskrivs vi som ett litet land i Europa och världens utkant präglat mer av präktighet än dramatik och möjligheter till upplevelser.
Sveriges Rese- och Turistråd tar nu täten i detta arbete genom att skapa en övergripande profil för all marknadsföring. Sveriges storheter och mångfald ska lyftas fram.
Förutsättningarna för arbetshypotesen att Sverige kan växa som turistland ska Turistdelegationen utreda på regeringens uppdrag under det närmaste halvåret. Riktade studier kommer att belysa de ekonomiska, infrastrukturella och näringspolitiska förutsättningarna för en tillväxt i turistnäringen.
Vi motionärer ställer upp på budskapet som förmedlas i Nyhetsbrevet.
Vi anser att regeringen nu måste peka ut verksamhetsansvariga förutom Turistdelegationen på nationell basis för olika delavsnitt i begreppet turism, samtidigt som samverkan krävs redan i ett initialt skede. Upplevelseturismen som begrepp innehåller såväl kulturturism som naturturism kopplat till småskalig landsbygdsturism. Vi menar att det är rätt som nu regeringen gjort att utse Riksantikvarieämbetet som ansvarig motor för kulturturismens utveckling utifrån profilprogrammet Kulturarvet, turism och regional utveckling. Det borde vara lika självklart att peka ut Naturvårdsverket som ansvarig för utvecklingen av vad vi kallar naturturism och därmed uppdra åt det att utarbeta ett profilprogram för naturturism. Dessutom bör regeringen uppdra åt Glesbygdsverket att ansvara för genomförandet av handlingsprogrammet för småskalig landsbygssturism. Likaså är det av stor vikt att regeringen tydliggör Glesbygdsverkets roll i att ansvara för genomförandet av det särskilda utvecklingsprogramet för våra skärgårdar.
Kravet på samverkan och samarbete redan vid utformningen av profil- och handlingsprogram måste finnas från början, och är delvis uppfyllt, om slutprodukten skall kunna omsättas direkt, utan att ”processas” en gång till. Sektorsintressen finns, förändringar i regelverk och tillgängligsföreskrifter kan bli nödvändiga för att underlätta det praktiska genomförandet för den enskilde företagaren och för att höja attraktionsvärdet för de presumtiva kunderna, besökarna.
Sveriges produktprofil utomlands är framför allt uppbyggd kring landskapet, tillgången på orörd natur och en bra miljö, kombinationer av natur- och kulturupplevelser, sportevenemang etc. Vi måste inrikta produktutvecklingen på att de förväntningar som redan finns infrias. Vi måste också ta tillvara det ökade intresset för miljö och hälsa, dessa områden väntas höra till de förhärskande konsumtionstrenderna under 2000-talet, och det är naturligt att produktutvecklingen i hög grad inriktas mot att förstärka Sveriges profil på dessa områden. Det innebär också att svensk turistnäring har allt intresse av att motverka att turismen själv bidrar till miljöförstöring. Vi motionärer menar att detta leder till att större resurser måste satsas på produktutveckling och att tillhandahålla information på ett flexibelt och lättillgängligt sätt, informations- och utvecklingsprogrammen måste samordnas och ett gemensamt ansvar kanaliseras i Turistdelegationen med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Glesbygdsverket, m.fl. Sveriges Rese- och Turistråd har sedan ansvaret inom sitt verksamhetsområde att erbjuda marknaden vår turism. De tre honnörsorden Värna Vårda Visa måste uppfyllas av Naturvårdsverket i utvecklingen av nationalparker och naturvårdsområden m.m., av Riksantikvarieämbetet vad avser kulturmiljöer, fornminnen, industriminnen m.m. Glesbygdsverket bör i samverkan utveckla landsbygdsturismen.
Vad vi motionärer syftar till är att den utredning eller studie som turistmyndigheten ska uppdras att göra också bör omfatta att peka ut var ansvaret för var de olika delavsnitten i turismens mångfaciterade innehåll bör ligga.
Vi motionärer föreslår också att en snabbstudie görs om vilka åtgärder som vore realistiska och mest angelägna för att aktivt påverka turismutvecklingen om man vill nå
a) Regionalpolitiska
b) Sysselsättningspolitiska
c) Handelspolitiska
d) Rekreationspolitiska mål samt
vilka fördelar respektive nackdelar det skulle innebära att just använda turismen som medel att nå dessa mål.
Studier om Turistdelegationens handlingsprograms möjliga effekter i de primära rekreationsområdena.
Möjligheter att nyttja lösgjorda resurser i samband med strukturomvandlingen av lantbruket, skogsbruket och rennäring till turistisk utveckling. (Lantgård, Fäbodar, Samevisten, Skogsområden etc.)
Hur göra flyg- och färjeterminaler till välkomststationer för turismen till Sverige.
Presentera konkreta förslag till vad turismen behöver tillgodoses med av alla de miljarder som regeringen nu kommer att släppa loss för utbyggnad av infrastrukturen i landet.
Vi motionärer vill också understryka vikten i Turistdelegationens remissvar på Kommunikationskommitténs betänkande, Ny kurs i trafikpolitiken vad avser satsningarna på infrastrukuren och då speciellt vad Turistdelegationen redovisar för behov i turistiskt perspektiv. I övrigt önskar vi motionärer framhålla den obalans som uppstått efter avregleringen av flyget och den prisbild som ger stora skillnader i konkurrenskraft för landets olika delar. Skogslänen missgynnas i allt för stor utsträckning gentemot övriga landet.Turismen tappar i konkurrens med andra länder om vår prisbild för inrikestrafik kvarstår. Regeringen måste inse den insikt som Turistdelegationen visar i sitt remissvar och vidtaga åtgärder. En stimulans till s.k. omvänd chartertrafik skulle kanske vara ett medel liksom att staten tar ett huvudansvar för de 27 kommunala trafikflygplatserna som nu omnämnts.
Att utveckla svensk turism innebär samverkan och samordning mellan offentliga och privata aktörer på lokal, regional och central nivå.
Få områden i svensk ekonomi besitter en sådan möjlighet till ökning av sysselsättning inom ett konkurrensutsatt exportområde som turismen. En fördubbling av resandet från utlandet räknat i omsättning motsvarar ca
25 000 nya arbetstillfällen. En fördubbling av all turism i Sverige motsvarar ca 100 000 nya arbetstillfällen varav troligtvis hälften i skogslänen. För att få dessa effekter så måste alla företag, myndigheter och organisationer med verksamheter som anknyter till turism samverka och då först kan man tala om ett mera tydligt begrepp ”Turistnäring” och ”Turism”.
När alla som är verksamma inom turism arbetar efter samma riktlinjer kan de resurser som satsas på svensk turism fås att effektivt samverka mot gemensamma mål och därmed tillgodose alla kategorier av turism och rekreationsutbud som efterfrågas i ett både socialt och kommersiellt perspektiv.
Turismen utgör grunden för produktion av varor och tjänster inom en rad branscher. En på företagande och entreprenörskap grundad ökning av resandet till och i Sverige leder till en ökad aktivitet i ekonomin som helhet och en möjlighet till fler arbetstillfällen över hela Sverige. Vi måste föra en politik som syftar till fler företag och fler jobb inom service och tjänster. Då skapas förutsättningarna för turismens tillväxt och med de svenska naturresurserna och moderna samhällen så öppnas en turismens oas.
Som vi motionärer tidigare omnämnt så tar nu Sveriges Rese- och Turistråd täten i arbetet med att skapa en övergripande profil för all marknadsföring. Sveriges storheter och mångfald ska lyftas fram. En övergripande Sverigeprofil håller på att utarbetas som syftar till att ge bilden av att Sverige är ett stort land till ytan. Detta faktum blir den gemensamma nämnaren i marknadsföringen av Sverige om Sveriges Rese- och Turistråd får som de vill. Den nya positioneringsstrategin testas just nu bland Turistrådets intressenter.
Rese- och turistindustrin består idag av många små och ett fåtal stora företag. Huvuddelen av omsättningen finns inom fjällanläggningar, hotell-, restaurang-, konferens- och transportsektorerna. Starka aktörer finns också bland arrangörer för svenskars resor till utlandet. Tillsammans redovisar alla dessa aktörer en betydande sysselsättningspotiental.
Det är viktigt att rese- och turistindustrin i alla sammanhang respekteras som en näring bland andra, då beslut av betydelse för näringslivets utveckling fattas av stat- och kommuner. De villkor som gäller för annat företagande gäller också turistnäringen och turismen i sin helhet. Vad som ändock bör särbehandlas är alla personalintensiva företag där robotar och maskiner inte kan ersätta människan. Turismen är en sådan verksamhet där personmötet är ett kvalitetsbegrepp då produkter i form av rekreation, sport, miljökunskap, upplevelser, service, boende, servering m.m. ingår.
Turismutbildning är också ett nödvändigt inslag i utvecklingen och bör stärkas ytterligare, kvalitetssäkring och miljöcertifiering är ytterligare faktorer som inverkar på turismens utveckling och acceptans. Speciella natur- och kulturguider behövs. Den turistiska utvecklingen kommer att skapa många nya personalintensiva verksamheter i vår framtid om vi möjliggör en hållbar turismutveckling.
För dessa personalintensiva verksamheter bör man alltjämt ge kompensation i form av nedsatta arbetsgivaravgifter i likhet med vad som föreslås i årets budgetproposition, men dock inte med någon avvecklingstanke, eftersom detta ska ses som en kompensation för utebliven mekanisering och som därmed ger möjlighet till en högre kvalitetssäkring med personmötet i fokus.
Råvaror för turistisk produktion finns i rik mängd.
Kapacitet för tillväxt i fysiska anläggningar – boende, restauranger och handel.
Infrastrukturen tål oftast med vissa undantag en tillväxt utan att trängseleffekter uppstår.
Basen i svensk reseproduktion är småskalig och inriktad på hög andel individuellt resande.
Miljö, säkerhet, kvalitet och information är områden där svensk reseproduktion har eller kan utveckla konkurrensfördelar.
Svensk rese- och turistindustri har hög kompetens inom strategiska områden som språk, informationsteknik och drift av boende- och transportföretag.
Vad vi motionärer ser som mycket utvecklingsbart är att intensifiera utvecklingen av vad vi skissat som konkurrensfördelar men också i de begränsningar som idag utgör hinder i turismens tillväxt och där åtgärder snarast måste sättas in, de begränsningar som vi ser som utvecklingsbara är de nedan uppräknade.
Råvaror i form av natur, kultur, sevärdheter, som existerar men som inte är omsatta i produktion på ett kommersiellt sätt. En särskild begränsning är bristen på fungerande lösningar när det gäller att prissätta och bredda aktivitetsutbudet.
Produktionssystem som är inriktat på att leverera deltjänster som boende, transporter, olika aktiviteter, men där samordning sett ur kundens synvinkel saknas eller behöver utvecklas.
Resmål som inte tar ansvar för funktion utifrån besökarens behov – garanterad leverans av det som omtalas i t ex resmålets informationsmaterial.
Arrangörs- och återförsäljarled med för liten kapacitet att föra ut nischprodukter på svensk och internationell marknad.
En del kvarstående brister i samspel/rollfördelning mellan privat och offentlig sektor.
Brister i kompetens för att kunna hantera produktion på framtidens villkor.
Turistnäringen stöds inte av näringspolitiken fullt ut – gäller lokalt, regionalt och centralt.
Allmänna insatser måste sättas in för att företagsutvecklingen också ska omfatta turistnäringen. Detta innebär en uppfordran till myndigheter och företag med sådana uppgifter att innefatta turismen i sin verksamhet. Fungerande och anpassade finansieringslösningar är dessutom särskilt viktiga för nya entreprenörer inom turismen.Turismen utgör en personalintensiv verksamhet, eventuella stödinsatser för att öka sysselsättningen skulle genom Turistrådets samordnade insatser snabbt ge resultat.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om turismens möjligheter att skapa nya jobb.
|
Leo Persson (s) |
|
|
Jörgen Persson (s) |
Leif Marklund (s) |
|
Hans Stenberg (s) |
Lisbeth Staaf-Igelström (s) |
|
Carin Lundberg (s) |
Karl Hagström (s) |