Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) bildades den 1 juli 1991. Inrättandet av en ny central energimyndighet i Eskilstuna från 1 januari 1998 påverkar NUTEK:s verksamhet genom att energifrågorna överförs till den nya myndigheten.
NUTEK svarar för statliga insatser för näringslivets tillväxt och förnyelse, för att främja teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, etablering och utveckling av små och medelstora företag samt regional näringslivsutveckling efter förutsättningarna i landets olika delar.
NUTEK:s framtida roll i näringspolitiken är viktig. Enligt regeringen är det en övergripande näringspolitisk frågeställning hur Sverige i framtiden skall kunna stärka sin position bland industriländerna. En av NUTEK:s viktiga uppgifter är bl a att utreda och analysera vilka offentliga näringspolitiska insatser som kan skapa bättre förutsättningar för tillväxt.
Strukturella förändringar och arbetslöshet innebär att arbetsmarknadspolitik, regionalpolitik och näringspolitik får allt fler beröringspunkter, samtidigt med en allmän trend mot ökad regionalisering. Dessa förändringar förstärker NUTEK:s roll från aktör mot nationell samordnare och expert. NUTEK:s roll att initiera, driva och analysera näringspolitiska pilotprojekt blir allt mer strategisk och vital.
Näringspolitiken präglas till stor del av industrins problem och behov samtidigt som tjänstesektorn får allt större betydelse för näringslivets förnyelse och tillväxt. Den genomgripande politiska, ekonomiska och strukturella omvandlingen ställer NUTEK inför delvis nya utmaningar.
Det är även mycket viktigt att NUTEK och dess medarbetare kan verka i en kreativ och utvecklande omgivning där det finns ett nära samband och koppling till NUTEK:s uppdrag, d v s att det finns närhet till teknisk forskning och högskolekompetens, till såväl stora som små industriföretag och till en välutvecklad tjänstesektor.
Vi anser att NUTEK bör omlokaliseras till Västerås. En sådan lokalisering kan bli ett viktigt och integrerat inslag i den strategi som utvecklas för tillväxt, sysselsättning och förnyelse i Sverige. Stora synergieffekter kan tas tillvara. Mälardalens högskola med dess kompetens tillsammans med den kompetens som finns inom näringslivet i Västerås och Västmanlands län är en viktig resurs även för NUTEK.
En lokalisering av NUTEK till Västerås ger även utomordentligt goda möjligheter för NUTEK att vidmakthålla och fördjupa kontakterna med det nya Energiverket i Eskilstuna, 45 km från Västerås. Mälardalens högskola delas mellan Västerås och Eskilstuna, varför kontakterna orterna emellan är intensiva när det gäller högre utbildning. Även inom många områden har Västerås och Eskilstuna ett väl utvecklat samarbete.
Vi vill även framhålla följande skäl för att lokalisera NUTEK till Västerås och Västmanland:
Mälardalens högskola (MdH) utvecklas f n kraftigt. Tyngdpunkten ligger på tekniska utbildningar. Sex av de tio institutionerna är inriktade mot teknik (datateknik, elektroteknik, energiteknik, biologi och kemiteknik, konstruktions- och produktionsteknik samt matematik och fysik).
MdH har en ambitiös utvecklingsplan för sina verksamheter. För närvarande finns 8 100 studenter i Västerås och Eskilstuna. Utvecklingen sker i samverkan med andra högskolor och universitet – t ex Linköpings tekniska högskola, KTH i Stockholm och Uppsala universitet. Utvecklingsplanen bär arbetsnamnet Mälardalens nätverksuniversitet. Tekniska, ekonomiska och humanistiska områden är tänkta att sammansmälta till en profil kallad ”den humanistiske civilingenjören”.
Inom MdH utvecklas forskningsverksamheten. De föreslagna områdena är Mälardalens ekologi, energisystem, kretsloppsanpassad avfallshantering, avsättningsfrågor, miljöekonomi, konsumentfrågor och beteendevetenskap. MdH har snabbt gjort sig känd för flexibilitet samt förmåga att samverka med det omkringliggande samhället. Här finns en miljö där både högskolan och NUTEK kan dra nytta av varandra och utveckla ett fruktbart samarbete.
Västerås hör till de städer i landet som har den högsta andelen högskoletekniker. Av förvärvsarbetande män i Västerås har 16 procent någon form av teknisk examen. Andelen akademiskt utbildade är över huvud taget hög i Västerås med omkring 1/3 av de förvärvsarbetande. Den befintliga kompetensen inom teknik och även teknisk forskning innebär en utomordentlig miljö för ett framtida NUTEK.
ABB i Västerås är moderbolag inom den svenska delen av ABB-koncernen. Med 27 500 medarbetare (varav drygt en tredjedel i Västerås och verksamheter i 200 kommuner) är ABB ett av Sveriges största företag.
Flertalet av ABB-koncernens 36 affärsområden finns representerade i Sverige, varav många i Västerås. Många svenska ABB-bolag har dessutom världsansvar inom sina affärsområden. ABB Corporate Research i Västerås är en viktig länk till ABB-koncernens samlade satsningar inom forskning och utveckling och svarar självt för drygt en fjärdedel därav.
Västerås och Västmanland har varit och är industridominerat. ABB, Kanthal, Volvo Köping, FFV Aerotech och Seco Tools är några stora företag i länet. Många av företagen är världsledande i sina områden. Även de små och medelstora företagen utvecklas mot högteknologi och datorstyrning.
I oktober i år öppnas Mälarbanan mellan bl a Stockholm, Västerås och Örebro. Det tar då drygt en timme att åka tåg mellan Västerås och Stockholm och ca 50 minuter att åka mellan Västerås och Örebro.
När sträckningen genom norra Stockholm ärt helt klar förkortas restiden till 50 minuter. Det innebär restid som mellan Stockholm och Uppsala, där dagpendlingen är omfattande. Större delen av E18 Västerås–Stockholm är motorväg.
Hela Mälardalen är på väg att bli en enda stor arbetsmarknadsregion, där möjligheterna att dagpendla hela tiden förbättras. Att bo i Stockholm och arbeta i Västerås är en reell möjlighet.
Västerås har f n knappt 10 000 inpendlare. Merparten kommer från länets kommuner, varav Hallstahammar, Surahammar, Sala och Köping svarar för de största andelarna. Även närliggande kommuner i andra län som t ex Enköping och Eskilstuna svarar för en betydande inpendling till Västerås.
Infrastrukturen är väl utbyggd i både Västerås och Västmanland. Det finns i länet ett väl utvecklat system med vägar, motorvägar, järnvägar, sjöleder, hamnar, flygplatser, kraftförsörjning och telenät.
Barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård och annan samhällsservice är mycket väl utbyggd. Kultur- och fritidslivet är rikt och omfattande. Västerås har god miljö, rena vatten och ren luft, bl a tack vare den mycket tidiga satsningen på mottryckskraft och fjärrvärme i början av 1960-talet, och erbjuder goda möjligheter till upplevelser i mälarskärgård, skogar och marker.
För NUTEK finns ett antal olika möjligheter till en citynära lokalisering i Västerås. Just nu bebyggs ett sjönära område, Öster Mälarstrand, med 1 100 lägenheter. Kommunen planerar även att uppföra 500 sjönära bostäder vid Östra hamnen.
Även en till synes välmående stad som Västerås har drabbats minst lika hårt av strukturomvandlingen och lågkonjunkturen under 1990-talet som många andra större och medelstora orter i landet.
Nära 10 000 jobb har försvunnit mellan 1990 och 1995. Flera städer av liknande storlek, t ex Uppsala och Linköping, har inte haft en liknande nedgång i antal arbetstillfällen. Synsättet att Västerås och Västmanland, med sin industriella bas och industritradition, klarar sig helt av egen kraft vid strukturomvandlingar och samhällsförändringar stämmer inte med verkligheten.
Tvärtom är näringslivet i Västerås sårbart med flera stora arbetsgivare med internationell verksamhet, t ex ABB där nära var femte sysselsatt i Västerås är verksam. ABB är visserligen i expansion, men förändringar kan ske mycket snabbt i en global koncern. Västerås är därför mer än många andra större orter i behov av ny sysselsättning och en breddning av näringslivet. Industriproduktionen rationaliseras hårt, vilket ökar trycket på arbetsmarknaden.
Andelen statlig verksamhet och statlig sysselsättning är mycket låg både i Västerås och i Västmanlands län. Statens lokaliseringspolitiska intresse för Västerås och Västmanland har varit svalt. Någon större lokalisering av statlig verksamhet har inte skett till Västerås och länet. Tvärtom har statliga och tidigare statliga verksamheter försvunnit, t ex F 1 i Västerås och Volvo Aero i Arboga.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av statlig verksamhet till Västerås.
|
Sven-Erik Österberg (s) |
|
|
Berit Oscarsson (s) |
Göran Magnusson (s) |
|
Margareta Israelsson (s) |
Paavo Vallius (s) |
|
Mariann Ytterberg (s) |
Gotab, Stockholm 1997