Frågan om de kooperativa företagens kapitalförsörjning har behandlats vid olika tillfällen både av statliga utredningar och av riksdagen, senast i Företagskooperativa utredningen vars betänkande Attityder och lagstiftning i samverkan (SOU 1996:31) resulterade i prop. 1996/97:163 Den kooperativa företagsformen. Den propositionen kommer att behandlas av riksdagen i höst. Riksdagen har befattat sig med frågan mera ingående vid flera tillfällen och många olika försök har gjorts att förbättra kooperationens möjligheter att få likvärdiga möjligheter till kapitalförsörjning med andra typer av företag. Vi anser oss kunna konstatera att försöken inte lyckats till alla delar.
Enligt de nuvarande reglerna i lagen om ekonomiska föreningar får summan av förlagsinsatserna inte överstiga det samlade insatskapitalet. Detta begränsar naturligtvis möjligheterna att den vägen tillskjuta riskvilligt kapital. I den ovan nämnda prop. 1996/97:163 har regeringen bl.a. föreslagit att de förlagsinsatser som tillskjutits av medlemmarna inte skall räknas in i den bas som utgör beräkningsunderlag för begränsning av förlagskapitalet. Det förslaget tillsammans med förslaget att införa möjlighet till s.k. insatsemissioner är naturligtvis välkomna instrument för att förbättra kapitalförsörjningen. De nya möjligheterna torde dock främst komma att användas av befintliga kooperativa företag och är inte lika ägnade att stimulera till startande av kooperativa företag.
Behovet av kapital för att starta nya företag är generellt oavsett associationsform. Även problemen i samband med sådan kapitalanskaffning torde i huvudsak vara universella oberoende av associationsformen. Bland annat Företagskooperativa utredningen har emellertid pekat på att presumtiva kooperativa småföretagare bemöts med större misstänksamhet än andra företagare i kontakter med t.ex. banker och olika myndigheter. I Sverige saknas i motsats till förhållandet i många andra länder särskilda finansieringsinstrument i form av institut o.dyl. för kooperativa företag.
Nybildning förekommer och kan tänkas förekomma i olika situationer. Det rör sig både om i huvudsak tjänsteföretag inom den helt privata sektorn och om företag som uppstår som ett resultat av omstruktureringar och besparingar inom den offentliga sektorn. Även om det årliga nytillskottet av kooperativa företag ter sig rätt blygsamt i ett nationellt perspektiv är det inte betydelselöst i de kommuner och regioner där det förekommer som mest frekvent. I de fall nya kooperativa företag har startats med viss hjälp av statliga bidrag har den statliga insatsen varit endast en bråkdel av vad ett nytt arbetstillfälle kostar staten om arbetstillfället har skapats i traditionella former. Detta framgår av en nyligen av Statskontoret publicerad rapport som därmed bekräftar de resultat som Riksrevisionsverket kom till år 1992.
Ett annat i Sverige hittills oprövat område för kooperativt företagande är där de anställda helt eller delvis tar över ett tidigare privatägt företag. Metoden som bygger på finansiering via pensionsfonder har uppfunnits i USA där den stimulerats och fått väldig utbredning (enligt uppgift cirka en tiondel av alla företag) med hjälp av gynnsamma skatteregler. De s.k. ESOPs som företagen kallas har fått efterföljare i Storbritannien. I Kanada har man valt andra metoder som bygger på regionala fonder för att stimulera företagande i kooperativ eller kooperativliknande former.
Vi anser att ett mera systematiskt utnyttjande av företag i kooperativ eller kooperativliknande former skulle ha en mycket gynnsam inverkan på antalet nybildade små och medelstora företag i Sverige. En väsentlig förutsättning är emellertid att det skapas effektiva finansiella instrument för att stimulera och möjliggöra en sådan utveckling. En grundlig utredning av möjligheterna till nya finansieringslösningar för kooperativa och liknande företagsformer borde enligt vår mening företas. Inte minst måste möjligheten att använda det pensionskapital som kommer att rymmas inom den framtida premiereserven analyseras.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utreda nya finansieringsformer för små och medelstora kooperativa företag.
|
Tomas Eneroth (s) |
|
|
Ronny Olander (s) |
Ann-Kristine Johansson (s) |
|
Krister Örnfjäder (s) |