Energipolitikens främsta uppgift är att underlätta en ekonomisk utveckling som skapar välstånd och gör det möjligt att eliminera den höga arbetslösheten. Den socialdemokratiska regeringens energipolitik motverkar dessa mål. Den innebär en gigantisk kapitalförstöring som går ut över jobben, miljön och vår levnadsstandard. Den innebär dessutom onödiga utgifter i statsbudgeten.
Moderata samlingspartiet motsätter sig förslaget att påbörja en förtida avveckling av kärnkraften av skäl som vi närmare beskrivit i motionerna 1997/98:NU223 och 1997/98:N3 av Carl Bildt m.fl. (m).
Näringspolitikens främsta uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företag och företagare. Den socialdemokratiska regeringens näringspolitik når inte upp till denna målsättning. Bördan av skatter och regler ökar samtidigt som anslagen till bl.a. teknisk forskning minskas, vilket försämrar konkurrenskraften och villkoren för företagande.
Regeringen föreslår att en ny energimyndighet inrättas. Förslaget innebär en ökad utgift för staten samt är en del i regeringens planer på en förtida kärnkraftsavveckling. Moderata samlingspartiet föreslår i stället att energifrågorna även fortsättningsvis skall hanteras av NUTEK.
Vi föreslår att anslaget A 1 Energimyndighet samt anslaget A 2 Kostnader för bildande av energimyndighet minskas med 138 miljoner kronor respektive 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Regeringen föreslår att bidrag skall införas för investeringar som minskar elanvändningen i bostäder och vissa lokaler. Förslaget är en del i planerna på en förtida avveckling av kärnkraften, som bl.a. leder till kraftigt ökade kostnader för hushållen.
Vi föreslår att anslaget B 1 Bidrag för att minska elanvändningen minskas med 290 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Regeringen föreslår bidrag till investeringar i kraftvärmeverk, vattenkraftverk, vindkraftverk m.m. Förslaget är en del i planerna på en förtida avveckling av kärnkraften, som bl.a. leder till ökade behov av exploatering och utbyggnad av annan elproduktion.
Vi föreslår att anslaget B 2 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor minskas med 215 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag
Regeringen föreslår vissa åtgärder för effektivare energianvändning. En del av dessa åtgärder är motiverade även bortsett från hur kärnkraftsfrågan hanteras. Exempelvis bör satsningar på informationsåtgärder genomföras för att minska sökkostnaderna för hushåll och företag och underlätta deras val av investeringar på energiområdet. NUTEK:s verksamhet med upphandling av energieffektiv teknik bör också få ett fortsatt stöd.
Vi föreslår att anslaget B 3 Åtgärder för effektivare energianvändning minskas med 58 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Stödet till energiforskningen är ej avhängig hanteringen av den kortsiktiga energipolitiken, utan bör ses i ett längre perspektiv. Statens stöd till energiforskningen bör utgå även fortsättningsvis. Satsningarna på etanolproduktion bör dock lyftas ur den sjuåriga ekonomiska planeringsramen.
Vi föreslår att anslaget B 4 Energiforskning minskas med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Regeringen föreslår ett särskilt åtgärdsprogram för Sydsveriges energiförsörjning. Förslaget är en följd av den planerade förtida avvecklingen av Barsebäcksverket, vilken får till följd att elproduktion motsvarande 60 procent av elbehovet i Skåne bortfaller.
Vi föreslår att anslaget B 5 Åtgärder för el- och värmeförsörjningen i Sydsverige minskas med 200 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
NUTEK bör tillföras 75 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för att behålla myndighetsuppgifterna inom energiområdet. Moderata samlingspartiet föreslår att kärnkraften skall drivas vidare samt att bidragen till investeringar inom energiområdet inte skall införas, vilket minskar omfattningen av myndighetsutövningen.
NUTEK bör också tillföras tre miljoner kronor för verksamhet inom såddfinansiering.
Vi föreslår att anslaget A 1 Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader ökas med 78 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
De näringspolitiska insatserna bör syfta till att skapa ett generellt bra näringsklimat. Olika företagsformer bör behandlas lika i regel- och skattesystem. Ett speciellt anslag för just kooperativ utveckling kan då inte motiveras, än mindre den utökning av anslaget som regeringen föreslår, trots det kärva budgetläget.
Vi föreslår att anslaget A 3 Stöd till kooperativ utveckling minskas med 16,5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Anslaget Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag inrättades 1991/92 för att underlätta privatiseringsprogrammets genomförande. Regeringen har inte aviserat någon privatisering av något större statligt företag. Anslaget bör därför utgå.
Vi föreslår att anslaget A 7 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag minskas med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Regeringen har tidigare genomfört nerdragningar av anslaget till konkurrensforskning. En bättre konkurrens är av avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Konkurrensforskningen bör därför tillföras medel.
Vi föreslår att anslaget C 2 Konkurrensforskning ökas med 1 miljon kronor jämfört med regeringens förslag.
Regeringen föreslår mycket kraftiga besparingar när det gäller teknisk forskning och utveckling. På sikt hotar besparingen de svenska företagens teknikförsörjning och konkurrenskraft.
Vi avvisar regeringens förslag och förordar oförändrat höga ambitioner på det tekniska forskningsområdet. Anslaget D 1 Teknisk forskning och utveckling bör därför ökas med 110 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Regeringen minskar satsningen på tekniska attachéer, vilket kan försämra tillgången på värdefull teknisk information för svenskt näringsliv. Vi avvisar regeringens förslag. Anslaget D 4 Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet bör därför ökas med 2 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Anslaget till Konsumentverket bör av statsfinansiella skäl minskas med 10 miljoner kronor. Verket bör kompensera besparingen genom rationaliseringar och ökad avgiftsfinansiering.
Vi föreslår att anslaget F 2 Konsumentverket minskas med 10 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Regeringen föreslår ett bemyndigande att inom ramen för en nationell IT-strategi ställa ut kreditgarantier utan att beloppet för tillfället begränsas, samt att i detta sammanhang frångå principen om riskrelaterad avgift för garantier.
Underlaget för detta förslag är otydligt, liksom redovisningen av de totala slutliga kostnaderna för staten samt de eventuella vinsterna med de föreslagna kreditgarantierna. Förslaget bör därför avvisas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår regeringens förslag om anslag till ny energimyndighet i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen avslår regeringens förslag om medel till bidrag för minskad elanvändning i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen avslår regeringens förslag om medel till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget B 3 Åtgärder för effektivare energianvändning inom utgiftsområde 21 anvisa ett anslag om 32 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under B 4, Energiforskning inom utgiftsområde 21 anvisa ett anslag om 290 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen avslår regeringens förslag om medel för åtgärder för el- och värmeförsörjningar i Sydsverige i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget A 1 Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader inom utgiftsområde 24 anvisa ett anslag om 286 355 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen avslår regeringens förslag om medel till stöd för kooperativ utveckling i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen avslår regeringens förslag om medel till omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget C 2 Konkurrensforskning inom utgiftsområde 24 anvisa ett anslag om 4 473 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget D 1 Teknisk forskning och utveckling inom utgiftsområde 24 anvisa ett anslag om 782 953 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget D 4 Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet inom utgiftsområde 24 anvisa ett anslag om 31 892 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget F 2 Konsumentverket inom utgiftsområde 24 anvisa ett anslag om 57 876 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen avslår regeringens förslag till bemyndigande om kreditgaranti inom ramen för en nationell IT-strategi m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen.
att riksdagen avslår regeringens förslag att inom ramen för en nationell IT-strategi kunna frångå principen om riskrelaterad avgift för garantier i enlighet med vad som anförts i motionen.
|
Karin Falkmer (m) |
|
|
Mikael Odenberg (m) |
Chris Heister (m) |
|
Ola Karlsson (m) |
Sten Tolgfors (m) |
|
Carl Erik Hedlund (m) |
Jan Backman (m) |
|
Lennart Hedquist (m) |
Inga Berggren (m) |
|
Peter Weibull Bernström (m) |
Lennart Fridén (m) |
|
Olle Lindström (m) |
Per Westerberg (m) |
|
Stig Rindborg (m) |