Motion till riksdagen
1997/98:N266
av Carin Lundberg m.fl. (s)

Energipolitiken och skogslänen


Näringslivet i skogslänen är starkt beroende av att ha god tillgång till energi till internationellt konkurrenskraftiga priser. Skogslänens industrier har de senaste 20 åren gjort stora ansträngningar för att minska energianvändningen och för att minska oljeanvändningen. De flesta skogsindustrier är i dag självförsörjande med värme och många levererar också värme till närliggande industrier och bostadsbebyggelse.

Fortfarande är dock tillgången och priset på el avgörande för skogs­industrin, och i än högre grad för de industrier där el är en råvara i processen. Dessa industrier etablerades i skogslänen, med dess rika energitillgångar, innan tekniken för elöverföring över långa avstånd var fullt utvecklad. Trots de många basindustrierna är faktiskt skogslänen nettoexportörer av el till södra Sverige.

Vi hälsar med tillfredsställelse att den överenskommelse om kärnkrafts­avveckling, som träffats mellan Socialdemokraterna, Centern och Vänster­partiet klart slår fast att basindustrin ska garanteras tillräcklig tillgång på elkraft till konkurrenskraftiga priser och att ersättningskraft till konkurrens­kraftiga priser ska finnas framme innan ytterligare steg tas i kärnkrafts­avvecklingen. Vi vill betona vikten av att dessa garantier uppfylls.

Omställningen av energisystemet skapar också nya möjligheter att utnyttja skogs­åvara för uppvärmning, värme/elproduktion och tillverkning av for­dons­bränslen. Det kommer sannolikt att skapa ökad efterfrågan på s.k. grot, som nu lämnas kvar i skogen, och på flis och spån. För skogslänens inland är detta en viktig möjlighet att öka skogsbrukets ekonomiska bärkraft, som på allt sätt måste tas till vara.

Det är viktigt för både skogslänens och Sveriges ekonomi och sysselsätt­ning att skogsråvaran utnyttjas maximalt. Produkter med högt förädlings­värde måste prioriteras framför skogsprodukter med lågt förädlingsvärde. Många av skogens högförädlade produkter kan t.ex. cirkulera länge i krets­lopp och därefter användas även som bränsle.

Även ur miljösynpunkt torde det vara bättre att använda skogsråvaran till papper och träprodukter innan den eldas upp. För att eldningen av biomassa ska ge maximalt utbyte är det viktigt med ökade forsknings- och utvecklings­insatser inom området småskalig elproduktion. Teknik som gör småskalig elproduktion konkurrenskraftig är en förutsättning för att skogslänens många mindre orter ska få acceptabel ekonomi i sina fjärrvärmenät.

En mängd företag och forskningsinstitutioner i skogslänen arbetar nu för att utveckla energiteknik som är baserad på eller nära knuten till skogsråvara. En del av dessa projekt är kommersiella eller nära kommersiell tillämpning. Det är viktigt att stödet till utveckling och installation av ny energiteknik utformas på ett sådant sätt att konkurrensen mellan olika tekniker blir rättvis och så att det inte uppstår glapp i efterfrågan i väntan på politiska besked om stödens utformning. Många av de företag som arbetar med miljövänlig energiteknik är relativt nybildade och är mycket känsliga för störningar på marknaden. Regeringen måste ta stor hänsyn till dessa företag då energi­politikens och energiskattepolitikens detaljer mejslas ut.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att tillgodose basindustrins behov av god tillgång till elkraft till konkurrenskraftiga priser,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att bevaka utvecklingen inom skogsnäringen och verka för att skogsråvaran utnyttjas på bästa sätt efter de lokala förutsättningarna,

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om småskalig kraftvärmeproduktion,

  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningar för företag som arbetar med miljövänlig teknik.

Stockholm den 6 oktober 1997

Carin Lundberg (s)

Per Erik Granström (s)

Berit Andnor (s)

Sven Lundberg (s)

Karl Hagström (s)

Lisbeth Staaf-Igelström (s)

Leif Marklund (s)