Behovet av ekonomisk rådgivning för enskilda hushåll är stort. Arbetslösheten och låga nivåer i socialförsäkringarna har bidragit till att inkomstklyftorna ökat. Många människor får allt svårare att klara sin försörjning. Ett ökat antal socialbidragstagare är ett tecken på detta. Under år 1996 erhöll 403 200 hushåll eller drygt 750 000 människor socialbidrag någon gång under året. Detta är en stark ökning jämfört med 1995. Vänsterpartiet lägger i sin ekonomiska motion fram flera förslag för att ge människor med låga inkomster bättre ekonomiska förutsättningar. Men möjligheterna för den enskilde att få råd och stöd måste också förbättras.
Den rådgivning vi avser har en annan inriktning än den som tillhandahålls av t ex banker och finansbolag. Där inriktar man sig i första hand på rådgivning rörande kapitalförvaltning, placering i värdepapper, olika former för sparande osv. Vi vill istället lyfta fram de problem som uppstår när man över huvud taget inte kan klara sina vardagsutgifter. Som beskrivits ovan handlar det om en växande skara människor. Bland dem många kvinnor, som är överrepresenterade bland t ex låginkomstpensionärer och ensamföräldrar.
I många kommuner ingår ekonomisk rådgivning/budgetrådgivning till enskilda hushåll som en del av konsumentvägledarnas arbetsuppgifter. Den här typen av delvis förebyggande verksamhet är mycket viktig. Den efterfrågas också alltmer. Antalet ärenden har nästan femdubblats från år 1985 och fram till idag. Trots att prioriteringar görs kan den verksamhet som finns inte tillgodose den ökade efterfrågan på ekonomisk rådgivning.
Sedan mitten av 1970-talet har det skett en årlig utbyggnad av konsumentverksamheten. I början av 1990-talet vände trenden och många kommuner valde att lägga ner sin verksamhet. Från 1996 noteras en svag ökning. Många, men inte alla, har tillgång till konsumentverksamhet i den egna kommunen. Arbetsuppgifterna för den enskilde konsumentvägledaren och möjligheten att erbjuda vad som efterfrågas varierar beroende på kommunens resurser. Att ha tillgång till konsumentvägledning innebär därför inte automatiskt att det finns möjlighet att få ekonomisk rådgivning för den enskilde.
Ekonomisk rådgivning kan ske i olika former. Rådgivning i anslutning till kommunal konsumentvägledning är ett mycket bra alternativ. Konsumentvägledarens oberoende ställning i förhållande till myndigheter och banker är av stor betydelse för människor som behöver hjälp att reda ut sin ekonomi.
Vänsterpartiet föreslår att 20 miljoner kronor anslås utöver vad regeringen föreslår till Konsumentverket. Därigenom kan kommuner som vill bygga upp eller vidareutveckla ekonomisk rådgivning söka bidrag till sådan verksamhet. Målet ska vara att alla hushåll som efterfrågar ekonomisk rådgivning/budgetrådgivning ska kunna få sådan. Kommuner ska också genom dessa medel kunna få mer resurser till s k steg 1-utredningar inom ramen för skuldsaneringslagen.
Behovet av insatser för att nå det uppställda målet är svårt att bedöma. Därför bör uppföljning och utvärdering ske. Ökad satsning på ekonomisk rådgivning innebär minskad belastning inom andra områden i kommunerna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ekonomisk rådgivning i kommunerna,
att riksdagen till F 2 Konsumentverket för budgetåret 1998 anvisar 20 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således
67 896 000 kr.
|
Marie Engström (v) |
|
|
Charlotta L Bjälkebring (v) |
Britt-Marie Danestig (v) |
|
Ulla Hoffmann (v) |
Tanja Linderborg (v) |
|
Stig Sandström (v) |
Per Sundgren (v) |
|
Alice Åström (v) |