Det globala miljöhot som ökade koldioxidutsläpp med deras växthuseffekt som följd är måste innebära tydliga prioriteringar på åtgärder som kan få hejd på detta. Det handlar främst om energipolitiken men också trafiken.
Att få fram bilar som inte släpper ut vare sig koldioxid eller andra miljö-förstörande ämnen är det mål som man måste ha. I detta arbete får ingen möda lämnas sparad för att finna möjliga lösningar.
Ett område som blivit mindre uppmärksammat är vätgasdrivna bilar. Vätgas kan användas som bränsle i bilar på flera sätt. Som drivmedel i en förbränningsmotor, men även genom att omvandla vätgasen till elenergi i bränsleceller som i sin tur driver elmotorer i en bil. Motortekniken i sig är inte det största problemet vid dessa två lösningar. Den stora utmaningen ligger i att lagra vätgasen i bilen på ett säkert sätt. Distributionskanaler och produktion av vätgas är två andra problem som måste lösas om en kommersialisering av tekniken ska bli möjlig. Övergripande är säkerhetsfrågan eftersom vätgas reagerar med luft.
För 10–20 år sedan diskuterades i dessa sammanhang mest användning av vätgas i förbränningsmotorer. NUTEK hade t ex ett program inom detta område tillsammans med Volvo. Nu är det främst forskning om bränslecelltekniken som är intressant. I Sverige pågår forskning kring detta med pengar från MISTRA (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning). Volvo och Ericsson deltar också i detta projekt och företagen är de som bidrar med merparten av pengar. Också i andra delar av världen pågår forskning om att använda vätgasen som drivmedel i någon form. Bl a i Kanada, Japan och Tyskland.
En samlad bedömning av forskningsläget ger vid handen att vägen till kommersialisering fortfarande är lång. Man talar om 10–30 års sikt. Höga målsättningar finns dock på vissa håll. Exempelvis har Japan som ambition för sitt forskningsprogram – som pågår fram till år 2028 – att försöka skapa ett samhälle där energianvändningen helt bygger på vätgasanläggning.
Mot bakgrund av att lösningar snarast måste finnas för att minska koldioxidutsläppen är det angeläget att forskningen och utvecklingsarbetet kring att driva fordon med vätgas får en mer framskjuten plats i forskarsamhället. Det är också angeläget att undanröja praktiska problem för att använda befintlig teknik på detta område och ta tillvara de möjligheter som redan finns. Regelverken måste utformas efter detta.
Dessvärre så missade Alternativbränsleutredningen (SOU 1996:184) att utreda förutsättningarna för just vätgas. Detta är en stor brist eftersom utredningen nu ligger till grund för förslag om miljöklasser och skatter på drivmedel. Inte minst ska utredningen vara vägledande för vilken framtida infrastruktur som är nödvändig när våra fordon ska försörjas med förnybart bränsle. Det är därför angeläget att ovan nämnda utredning kompletteras med en genomgång av läget för vätgasen med dess möjliga utvecklingspotential.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatta och förstärkta forskningsinsatser för utvecklandet av drivsystem för fordon som baseras på vätgas,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att underlätta introduktionen av vätgas som drivmedel inom befintliga regelverk,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kompletterande utredning om vätgas som alternativbränsle.
|
Dan Ericsson (kd) |