Statens närings- och energipolitik skall naturligtvis främja "hållbar utveckling" och global solidaritet. Det betyder i praktiken att Sverige ska minska sin användning av icke förnybara råvaror inklusive energiråvarorna fossila bränslen och uran. Styrmedlet för att detta skall ske bör i första hand vara prismekanismen, nämligen att de knappa resurserna fördyras genom beskattning. Därigenom blir de förnybara resurserna mer efterfrågade samtidigt som kraven på effektiv resursanvändning och recirkulation ökar. Det finns praktiskt taget ingenting i Näringsdepartementets budgetförslag som antyder att man vill nå en hållbar utveckling.
Det är ytterst bekymmersamt att detta stora verk – NUTEK – inte har som målsättning att arbeta i Agenda 21:s anda. En målsättning som diskuteras i alla landets kommuner i relation till kommunpolitiken. Det gör att vi befarar att en stor del av de anslag som beviljas av NUTEK inte kommer att användas på ett sätt som gagnar ett kretsloppssamhälle med resurshushållning och global solidaritet som mål.
Så länge denna klara inriktning inte ges för NUTEK:s arbete bör det vara möjligt att minska föreslaget anslag med 33 miljoner kronor.
Detta anslag bör förstärkas med 40 miljoner kronor bland annat från de medel som inbesparas på anslaget A 1.
Anslagsökningen bör användas bland annat för att möjliggöra en ökad verksamhet med ”såddfinansiering”, som visat sig vara en intressant och relativt framgångsrik metod att hjälpa nya företag att starta. Stöd till projekt för kvinnliga nätverkskrediter är ett annat angeläget område.
De resurser som går till ny kooperation via LKU (Lokala kooperativa utvecklingscentra) är mycket kostnadseffektiva (11 000 kronor per arbetstillfälle). I andra sammanhang kalkylerar man med långt högre kostnader för att tillskapa nya arbeten. LKU bedriver också en mycket blygsam men effektiv rådgivning under former som hittills inte erhållit någon ekonomisk garanti. För att förstärka denna verksamhet bör anslaget tillföras 9 miljoner kronor.
Anslaget minskas med 40 miljoner kronor. Verksamheten bör på sikt helt skötas av näringen.
Föreslaget anslag kan minskas med 90 miljoner kronor. Motivet är att forskningsstiftelserna disponerar så mycket pengar och med möjlighet till insyn och demokratisk påverkan i dessa kan detta anslag minskas. Av anslagna medel bör ALMI disponera 150 miljoner kronor för nydanande forskning och utveckling i småföretagen. Av dessa medel bör en ram på 50 miljoner kronor avsättas för sektorn miljöteknik.
Anslaget minskas med 30 miljoner kronor. Vi anser att Sverige bör satsa på tillämpningar av rymdteknologi, t.ex. utveckling av miljödatacentret i Kiruna och utveckling av vädersatelliter. Vi anser däremot att det i dagsläget inte finns ekonomiskt utrymme för att delta i tvivelaktiga projekt med bemannade transporter och drift av komplexa utposter i rymden. Sverige bör därför inte delta i rymdstationen Alpha m m.
Anslaget minskas med 2 miljoner kronor. Av alla akademiens utredningar och program framgår att akademin är helt oförstående till de krav som en hållbar utveckling ställer på tekniken.
Investeringsfrämjandet med Invest in Sweden Agency har som mål att utländska företag genomför nyinvesteringar och nyetableringar samt samverkar med svenska företag. Vi anser inte att detta primärt är en statlig uppgift och föreslår att anslaget dras in.
Det marknadsekonomiska systemet förutsätter kritiska och kunniga konsumenter, som har möjlighet att göra medvetna val. För att konsumenterna skall få dessa förutsättningar måste insatserna på det konsumentpolitiska området öka.
Konsumentforskning bör få mer resurser
Leverantörerna måste bifoga produktinformationsblad vid leveranser
Alla produkter måste ha en fullständig innehållsdeklaration
En obligatorisk miljövarudeklaration bör införas
Livsmedelsprotokollen måste vara offentliga
Kommersiella oadresserade reklamblad skall inte få delas ut i brevlådorna
Kommunerna bör informeras om värdet och den kommunala vinsten med konsumentrådgivning.
Vi föreslår en ökning av stödet till konsumentorganisationer med 2 miljoner kronor.
I konsekvens med de budgetnedskärningar vi föreslår på anslagen D 1 Teknisk forskning och utveckling samt D 3 Rymdverksamhet föreslår vi att av regeringen begärda beställningsbemyndiganden på dessa områden bör minskas i motsvarande grad.
Miljöpartiet föreslår följande fördelning av anslag inom utgiftsområde 24.
Förslag till anslag 1998 och beräkningar 1999 och 2000, milj. kr |
|||||||
24 |
Näringsliv |
Regeringen |
Miljöpartiet |
||||
Förslag |
Beräknat |
Beräknat |
Avvikelse från regeringen |
||||
1998 |
1999 |
2000 |
1998 |
1999 |
2000 |
||
Totalt utgiftsområdet |
2699 |
2590 |
2572 |
-193 |
-204 |
-205 |
|
Anslag |
|||||||
A1 |
Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader |
208,4 |
214,5 |
220,9 |
-33 |
-33 |
-33 |
A2 |
Småföretagsutveckling |
134,1 |
134,1 |
134,1 |
40 |
40 |
40 |
A3 |
Stöd till kooperativ utveckling |
16,5 |
16,5 |
16,5 |
9 |
9 |
9 |
A4 |
Turistfrämjande |
80,1 |
81,9 |
83,8 |
-50 |
-60 |
-60 |
A5 |
Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m. |
12 |
6 |
4 |
|||
A6 |
Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen |
15 |
15 |
15 |
|||
A7 |
Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. |
25 |
25 |
25 |
|||
A8 |
Avgifter för vissa internationella organisationer |
24,3 |
24,3 |
24,3 |
|||
A9 |
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. |
184,1 |
189,4 |
126,8 |
|||
A10 |
Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning |
4,7 |
4,8 |
5 |
|||
A11 |
Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar, m.m. |
77 |
35 |
40 |
|||
A12 |
Fortsatt statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt |
74,1 |
0 |
0 |
|||
B1 |
Patentbesvärsrätten |
12,2 |
12,6 |
13 |
|||
B2 |
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet |
12,5 |
12,9 |
13,2 |
|||
B3 |
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmätplatser |
8,3 |
8,3 |
8,3 |
|||
B4 |
Elsäkerhetsverket |
37 |
37,8 |
38,9 |
|||
B5 |
Sprängämnesinspektionen |
14,9 |
15,4 |
15,9 |
|||
B6 |
Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m. |
70,6 |
71,9 |
73,4 |
|||
C1 |
Konkurrensverket |
62,1 |
63,8 |
65,8 |
|||
C2 |
Konkurrensforskning |
3,5 |
1,8 |
1,8 |
|||
D1 |
Teknisk forskning och utveckling |
673 |
686,4 |
700,3 |
-90 |
-90 |
-90 |
D2 |
Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader |
14,4 |
14,8 |
15,3 |
|||
D3 |
Rymdverksamhet |
524 |
535,1 |
547 |
-30 |
-30 |
-30 |
D4 |
Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet |
29,9 |
29,9 |
29,9 |
|||
D5 |
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien |
5,4 |
5,4 |
5,4 |
-2 |
-2 |
-2 |
E1 |
Kommerskollegium |
46,5 |
47,9 |
49,4 |
|||
E2 |
Exportfrämjande verksamhet |
127,7 |
127,7 |
127,7 |
|||
E3 |
Exportkreditnämnden |
50 |
20,4 |
20,9 |
|||
E4 |
AB Svensk exportkredits statsstödda exportkreditgivning |
9,1 |
5,2 |
1,1 |
|||
E5 |
Investeringsfrämjande |
39,2 |
40,1 |
41 |
-39 |
-40 |
-41 |
F1 |
Marknadsdomstolen |
4,7 |
4,8 |
5 |
|||
F2 |
Konsumentverket |
67,9 |
70 |
72,1 |
|||
F3 |
Allmänna reklamationsnämnden |
13,6 |
13,9 |
14,1 |
|||
F4 |
Fastighetsmäklarnämnden |
6,1 |
6,2 |
6,3 |
|||
F5 |
Stöd till konsumentorganisationer |
4,1 |
4,1 |
4,1 |
2 |
2 |
2 |
F6 |
Stöd till konsumentforskning |
2,1 |
2,2 |
2,2 |
|||
F7 |
Bidrag till miljömärkning av produkter |
4,6 |
4,6 |
4,6 |
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 24 enligt Miljöpartiets förslag i tabell,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 för åren 1999 och 2000 enligt tabell,
att riksdagen, med avslag på regeringens förslag, bemyndigar regeringen att under år 1998 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveckling, som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär utgifter om högst 485 miljoner kronor under budgetåret 1999, högst 410 miljoner kronor under budgetåret 2000, högst 345 miljoner kronor under budgetåret 2001 och högst 40 miljoner kronor under budgetåret 2002 (anslag
D 1),
att riksdagen, med avslag på regeringens förslag, bemyndigar regeringen att för rymdverksamhet åta sig nya ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter efter år 1998 uppgående till högst 248,1 miljoner kronor (anslag D 3).
Birger Schlaug (mp) |
|
Marianne Samuelsson (mp) |
Eva Goës (mp) |