”En fjärdedel av alla regler som styr företagen är onödiga.” Det stolta stridsropet gick ordföranden i regeringens småföretagsdelegation, Mats Johansson, kommunalråd i Karlskrona, ut med när delegationen våren 1997 uppmanade myndigheter, statliga verk och departement att komma med förslag om vilka regler som kunde slopas inom deras område. Samtidigt uttalade han att han inte trodde att skatter, arbetsgivaravgifter och arbetsrätt hindrade företagandet i någon större utsträckning.
I dag har företagen lika många regler att följa som ryms inom tio lagböcker och regelinflationen fortsätter. Därför är det en angelägen uppgift att se till att en utrensning sker. Samtidigt måste man också ha kontroll på alla nya regler och ändringar i gammal lagstiftning. Det kanske viktigaste inslaget i processen med ny lagstiftning är att se till att alla förslag till regleringar får gå igenom en kostnads-/intäktsanalys. Allra viktigast är att kontrollera hur förslaget påverkar det enskilda företaget. Det är först när vi kan sätta pris på en reglering som vi kan få en seriös diskussion om regleringen verkligen är nödvändig. Både EU-kommissionen och OECD har lyft upp denna fråga högt på dagordningen.
I Sverige finns faktiskt ett krav på att genomföra konsekvensanalyser vid införande av nya regleringar. Ett gemensamt cirkulär från Statsrådsberedningen, tillkommet efter önskemål från riksdagen, från 1994 beskriver hur det skall gå till. Att det ändå bara sker i begränsad omfattning återspeglar de attityder mot företagandet som i alltför stor omfattning präglar svenska myndigheter.
I Storbritannien skall alla lagförslag som kan påverka företagen gå igenom ett småföretagartest innan de presenteras för parlamentet. Det borde vara obligatoriskt även i Sverige. Med ett sådant test hade knappast reglerna för inbetalning av moms eller det ursprungliga förslaget om förlängd arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen passerat riksdagen i sitt ursprungliga skick.
Påståendet att skatter och arbetsrätt inte skulle utgöra något hinder för småföretagandet är lätt att motbevisa. En stor undersökning, The Unice Regulatory Report, genomfördes år 1995 i 14 EU-länder. I undersökningen deltog 1 000 svenska företag, varav över 90 procent småföretag. De angav skatter och skatteadministration (77 procent), arbetsrättslig lagstiftning (70 procent) och miljölagstiftning (57 procent) som de mest hämmande regelområdena.
Hur gick det då med delegationens uppmaning till myndigheter, statliga verk och departement att lämna in avregleringsförslag? Enligt uppgifter som inhämtats av Eva Ekmehag, Lomma, har departementen, Skolverket och Patent- och registreringsverket inte lämnat in ett enda konkret förslag. Finans-, Arbetsmarknads- och Socialdepartementen hade inte alls hört av sig när tidsfristen gick ut den 15 augusti 1997. Bara fyra departement brydde sig om att svara. Bäst var Konsumentverket och Konkurrensverket. Konsumentverket lovade att minska sina regler med 25 procent. Även Arbetarskyddsstyrelsen skall slopa 25 procent av reglerna. Konkurrensverkets svar rör etableringsregler, skatteadministration, offentligt stöd och upphandling. Regeringen bör hos de olika departementen inskärpa nödvändigheten av att ta hänsyn till effekten på småföretagandet vid utformningen av olika regler.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av avreglering för småföretagen.
|
Jan Backman (m) |